Kursen ger en övergripande introduktion till miljö- och hälsoskyddsämne både med samhälls- och individperspektiv som utgångspunkt, där begreppet "en hållbar utveckling" är central. Kursen behandlar också grunderna i allmän kemi, som krävs för att beskriva miljöproblem ur ett kemiskt perspektiv, samt statistiska metoder för att sammanfatta och bearbeta insamlat data med hjälp av dator. Utöver det berör kursen grundläggande vetenskapliga arbetsmetoder samt litteraturhantering och källkritik.
Kursen är indelad i tre moduler:
Modul 1. Introduktion till Miljö- och hälsoskydd (4 hp)
Modulen ger en orientering kring nationella miljö- och hälsoskyddsfrågor, både med samhälls- och individperspektiv som utgångspunkt, där begreppet hållbar utveckling är ett viktigt inslag.
Modul 2. Allmän kemi (5 hp)
Modulen ger en introduktion till grundläggande begrepp som krävs för både kvalitativ och kvantitativ beskrivning av molekylära processer ur ett kemiskt perspektiv som det periodiska systemet, element och kemiska föreningar. Vidare behandlar kursen kemisk bindning och skillnaden mellan jonföreningar och molekylföreningar. Heterogena jämvikter studeras och molbegreppet ingår och används för att beräkna massa och lösningars koncentration. Modern analysmetod används för att bestämma metalljoner i olika vattenprover.
Modul 3. Statistiska metoder (6 hp)
Modulen tar upp grunderna vid statistiska undersökningar samt olika metoder att sammanfatta och bearbeta insamlat data med hjälp av dator. Det kan vara att beskriva, jämföra eller att hitta samband för olika datamaterial. Grafisk presentation av datamaterial sker främst via histogram, tårtdiagram och lådagram. Andra sätt att beskriva datamaterial är via de vanligaste sammanfattande måtten; största och minsta värde, medelvärde, standardavvikelse samt median. De fördelningar som tas upp i kursen är binomial-, normal-, t-fördelning samt chi2-fördelning. Vidare ingår hypotesprövning, både med teststatistikor och med konfidensintervall, baserat på normalfördelning. I kursen ingår även grunderna i linjär regression.
Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Modul 1. Introduktion till miljö- och hälsoskydd (4 hp)
FSR1. översiktligt beskriva aktuella nationella och internationella miljöproblem samt kritiskt förhålla sig till för begreppet hållbar utveckling. FSR2. översiktligt beskriva organisationen av miljö- och hälsoskyddsarbetet i Sverige FSR3. översiktligt känna till grunderna i vetenskapligt arbetsmetodik, inklusive litteraturhantering, källkritik och skriftlig presentation.
Modul 2. Allmän kemi (5 hp)
FSR4. redogöra för atomens och det periodiska systemets uppbyggnad samt tillämpa dessa kunskaper för att ange jonföreningars formler. FSR5. tillämpa molbegreppet vid kemiska beräkningar av massa och lösningars koncentration. FSR6. definiera begreppen syra och bas och använda definitionerna för att med titrering bestämma en lösnings koncentration. FSR7. förklara vad som menas med mättade lösningar och löslighet och tillämpa dessa kunskaper vid beräkningar av ämnens löslighet och utfällning.
Modul 3. Statistiska metoder (6 hp)
FSR8. presentera data grafiskt och tillämpa de vanligaste sammanfattande statistiska måtten FSR9. översiktligt redogöra för de vanligaste statistiska fördelningarna FSR10. tillämpa centrala gränsvärdessatsen FSR11. konstruera, visa förståelse för och tolka konfidensintervall FSR12. ställa upp och testa hypoteser FSR13. använda och visa förståelse för begreppet korrelation och enkel linjär regressionsanalys
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet och Matematik 3b eller 3c eller Matematik C, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2. Naturkunskap kan ersättas av Biologi 1 och Kemi 1.
Undervisningens upplägg
Undervisningen är varierande för alla tre moduler; föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner varvas med laborationer (statistik, kemi), exkursioner, samt projektarbete.Laborationer, projektarbete samt exkursioner är obligatoriska.
Examination
Examinationen sker dels genom skriftliga tentamina, dels genom muntlig eller skriftlig redovisning av projektarbeten och laborationsmoment. På en skriftlig tentamen sätts något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). På projektarbetes- och laborationsmoment ges endast betygen underkänd (U) eller godkänd (G). På hela kursen ges något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). För betyget VG krävs VG på alla tre momenten.Studerande som underkänts vid prov har rätt att undergå förnyat prov för att få godkänt betyg (se universitetets regelsamling). Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. För att bli godkänd på hela kursen krävs att alla prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget på kursen utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är genomförda. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.
Övriga föreskrifter
Till kursplanen hör ett tillägg daterat XXXX
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla.
