Klinisk introduktionskurs, 30 hp

Innehåll

Kursen syftar till att ge de kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna genomföra den kliniska utbildningen inom kompletterande utbildning för läkare med avslutad utländsk läkarutbildning integrerat med Läkarprogrammet vid Umeå universitet. Kursen fokuserar på kunskaper nödvändiga för att kunna verka i det svenska sjukvårdssystemet och för förberedelse inför en kommande yrkesroll som läkare.  Kursen ger kunskap om vilka lagar och andra författningar läkare har att förhålla sig till och vilka skyldigheter vårdgivare och personal har. Vidare ges grundläggande redskap för bemötande och handläggning av patienter i kliniska situationer, hur information förmedlas till patienter och kollegor, samt övning i att reflektera över läkarrollen. Då anamnestagande och undersökningsteknik är centrala arbetsuppgifter i de flesta medicinska specialiteter ingår undervisning och träning i detta under kursen. I kursen ingår allmänmedicin, infektion, kliniska undersökningsmetoder, professionell utveckling, författningskunskap samt medicinsk svenska. 

Undervisningen i medicinsk svenska baseras på de fyra språkliga huvudfärdigheterna muntlig och skriftlig kommunikation, hörförståelse samt läsförståelse som stöttas med studier i grammatik och ordkunskap. Patientnära medicinska fokusområden genomsyrar också arbetet med de fyra huvudfärdigheterna.

Muntlig kommunikation och uttal:
     Träning i olika talsituationer med medicinskt fokus, framför allt patientinteraktion. Uttalsträning. 

Skriftlig kommunikation och grammatik:
     Skriftlig framställning: huvudsakligen inriktad på utredande text samt på att beskriva och kommentera
     statistik. 
     Grammatikundervisning: baserad på studenternas behov för att kunna uppnå erfordrad nivå vad gäller
     kursens fyra språkliga huvudfärdigheter.  

Hörförståelse:
     Hörövningar baserade på dikterade journalanteckningar, medicinska nyheter och föreläsningar.
     Medicinskt inriktad diktamen för extra träning av facktermer och fraser.  

Läsförståelse och ordkunskap: 
     Läsning av medicinska texter med stigande komplexitet. Seminarier om skönlitteratur som handlar om
     sjukvård och sjukdom ur ett personligt och samhälleligt perspektiv. Ordkunskap baserad på erfordrad
     nivå vad gäller kursens fyra språkliga huvudfärdigheter.   

Medicinskt fokus: 
     Temastudier i yrkesnära svenska med medicinsk inriktning när det gäller bland annat journalspråk,
     SBAR, remisser, intyg samt juridiskt språk.  

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse:
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• förklara verkningsmekanism, antimikrobiellt spektrum, praktiskt viktiga farmakokinetiska/farmakodynamiska egenskaper, biverkningar, korsallergi och klinisk användning för vanliga antibiotika och antivirala medel. (Examensmål 1)
• beskriva styrkor och begränsningar med vanliga kliniskt mikrobiologiska tester samt förklara principer för provtagning och transport av provtagningsmaterial till diagnostiskt laboratorium. (Examensmål 1)
• förklara SIR-systemet för bestämning av bakteriers känslighet för antibiotika. (Examensmål 1)
• återge typiska anamnesuppgifter, statusfynd och laboratoriesvar vid vanliga infektioner såsom luftvägsinfektioner, urinvägsinfektion, mag- och tarminfektioner och hud- och mjukdelsinfektioner och sätta dessa i relation till smittämnen, patofysiologiska skeenden och antimikrobiell behandling. (Examensmål 1) 
• förklara vårdprocessen antimikrobiell behandling från ställningstagandet till infektionsdiagnostik, via beslut om att avstå eller initiera behandling, val av antimikrobiellt medel, dos och administrationsform, utvärdering av klinisk effekt, till beslut om behandlingstid. (Examensmål 1) 
• förklara begreppet prevention och olika sätt att förebygga sjukdom. (Examensmål 1, 2, 6, 14, 22) 
• förklara grunderna för den patientcentrerade konsultationsprocessen. (Examensmål 4)
• förklara betydelsen av hur genus och maktstrukturer, inklusive hederskultur, kan påverka kommunikation och samarbete. (Examensmål 4, 5, 6, 10 och 17)  
• visa kunskap om etiska begrepp, analysmodeller och prioriteringsgrunder samt grundläggande etiska kommunikativa riktlinjer inom medicinsk praxis och forskning. (Examensmål 2, 3, 4, 5, 8, 17 och 19) 
• redogöra för hälso- och sjukvårdens organisation och rätten till vård på lika villkor. (Examensmål 4, 5, 7, 8, 22) 
• förklara den anatomiska och fysiologiska bakgrunden till vanliga statusfynd. (Examensmål 1) 
• förklara principerna för ett allmänmedicinskt arbets- och förhållningssätt vad gäller brett åtagande, oselekterat patientflöde, exspektans och samordning av vård. (Examensmål 7) 
• ge exempel på principer för allmänmedicinskt arbetssätt och förklara innebörden av dessa. (Examensmål 7) 
• förklara grundläggande principer för evidensbaserat förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner. (Examensmål 8) 
• visa kunskap om och kunna tillämpa relevanta rättsregler inom offentlig och privat hälso- och sjukvård, med särskilt fokus på läkarens skyldigheter. (Examensmål 9, 22) 
• visa kännedom om terminologi som används inom svensk sjukvård och anpassa ordval till olika kommunikativa situationer. (Examensmål 1-23; EPA 1-10)

Färdigheter och förmåga:
Efter avslutad kurs ska studenten ha:

• förmåga att genomföra en adekvat och strukturerad anamnes med samtalsteknik som är anpassad till patientens ålder, emotionella och kognitiva förutsättningar, livssituation och behov av integritet, samt möta människor i kris. (Examensmål 10 och 13; EPA 1 och 7) 
• förmåga att utifrån vanliga symtom identifiera potentiellt farliga medicinska tillstånd och föreslå initial handläggning inklusive eventuell farmakologisk behandling av dessa. (Examensmål 11 och 12; EPA 2, 3 och 7) 
• förmåga att diskutera vårdetiska konflikter utifrån en etisk analys. (Examensmål 10 och 11)
• förmåga att arbeta tillsammans i en arbetsgrupp och etablera förtroendefulla relationer till medstudenter och lärare samt reflektera över egna reaktioner under patientkonsultation. (Examensmål 16, 21) 
• förmåga att föreslå diagnostik och behandling vid vanliga infektioner såsom luftvägsinfektioner, urinvägsinfektioner, hud- och mjukdelsinfektioner och mag- och tarminfektioner. (Examensmål 11; EPA 2) 
• förmåga att genomföra en grundlig och systematisk klinisk undersökning (status). (Examensmål 12; EPA 1) 
• förmåga att utföra vanliga diagnostiska metoder som används inom primär och slutenvård. (Examensmål 13; EPA 6) 
• förmåga att tillämpa och förklara basala hygienrutiner och metoder för personalskydd mot smitta inom hälso- och sjukvården. (Examensmål 14; EPA 10) 
• förmåga att dokumentera och rapportera medicinsk relevant information till patient, kollega och andra medarbetare inom vården. (Examensmål 15 och 20; EPA 7, 8 och 9)  
• förmåga att kommunicera på svenska på en språklig nivå vad avser uttal, ordval, grammatik och pragmatik som möjliggör adekvat kommunikation med patienter, närstående och vårdpersonal där den givna informationen i regel kan följas och förstås utan ansträngning och språket inte känns nämnvärt begränsat. (Examensmål 1-23; EPA 1-10)
• Inom den språkliga förmågan ska studenten kunna:
  • Använda ord och fraser från kurslitteraturen på ett korrekt sätt och redogöra för deras betydelse i ett givet sammanhang. 
  • Använda relevanta medicinska begrepp och fraser, viktiga för kommunikation med patienter, närstående och personal.
  • Anpassa språket efter situation och samtalspartner.
  • Delta i diskussioner och samtal om ämnen med medicinskt fokus.
  • Genomföra en patientkonsultation med korrekta, relevanta frågor och ett adekvat bemötande där språket inte medför några nämnvärda hinder.
  • Ge tydliga och patientanpassade svar på medicinska frågor.
  • Skriva utredande text om medicinska fall där resonemanget tydligt framgår och textbindningen är god.
  • Med tydlig struktur skriftligt redogöra för och kommentera statistisk information.
  • I en muntlig presentation sammanställa information från olika källor för att besvara en problemställning.
  • Redogöra för samt diskutera innehållet i olika typer av längre muntliga presentationer och/eller samtal med medicinskt fokus.
  • Redogöra för och diskutera skönlitteratur med medicinskt tema.
  • Skriva och diktera journalanteckningar, samt skriva remiss och andra arbetsdokument.
  • Uppvisa god förståelse av texter med medicinskt innehåll samt författningstext relevant för yrket.
  • I patientmötet visa förståelse för kulturella och samhälleliga faktorer som kan påverka interaktionen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt:
Efter avslutad kurs ska studenten ha förmåga att:

• tillämpa ett professionellt förhållningssätt i kommunikationen med studenter, lärare, patienter, närstående och medarbetare. (Examensmål 21) 
• analysera sina starka och svaga sidor och självständigt ta ansvar för sitt lärande och utveckling. (Examensmål 23) 
• framställa en etisk analys av problematiken "bästa möjliga läkemedelseffekt till den enskilda patienten" i relation till "ekologiska resistenseffekter pga. överförskrivning av antimikrobiella medel". (Examensmål 22)

Behörighetskrav

Godkänt på modulerna Muntlig kommunikation och uttal samt Skriftlig kommunikation och grammatik i kursen Förberedande kurs i medicinsk svenska (30 hp), termin 1 inom Kompletterande utbildning för läkare (KUL) eller godkänd nivå enligt nivåtest inför KUL.

Undervisningens upplägg

Kursen genomförs som heltidsstudier med undervisning på plats i Umeå med vissa digitala moment.

Undervisning bedrivs huvudsakligen i studerandeaktiv form med föreläsningar, streamade föreläsningar, självtest, gruppträffar, case, seminarier, demonstrationer, praktiska övningar och klinisk handledning.

Flera läraktiviteter är formativt examinerande och en del av sådan art att de kräver fysisk närvaro.

Under kursen tränas förmågan att bemöta, kommunicera med samt undersöka simulerade patienter. Delar av det verksamhetsintegrerade lärandet kan utföras på sjukhus och hälsocentraler i den norra sjukvårdsregionen, det vill säga utanför studieort Umeå, och kan i förekommande fall bedrivas på kvällar och helger.

Undervisningen i medicinsk svenska genomförs huvudsakligen på distans och bedrivs med genomgångar och övningar på internet, självstudier samt genom lärarledda uppföljningar, analyser, seminarier och diskussioner. Undervisningen anpassas efter vad studenterna behöver och de ges kontinuerligt individuell återkoppling på genomförda muntliga och skriftliga uppgifter. Studenterna samarbetar även med varandra över internet i bland annat muntliga och skriftliga uppgifter.

Undervisningen ges på svenska. Då stora delar av undervisningen sker med stöd av internetbaserade läromedel och läraraktiviteter så krävs tillgång till dator med headset, kamera och internetuppkoppling av god kvalitet.

Examination

Kursen delas in i följande moduler:

• Teoretiskt kunskapsprov 6 hp
  • Skriftligt prov i slutet av kursen.
• Verksamhetsintegrerat lärande 3 hp
  • Under det verksamhetsintegrerade lärandet ingår fortlöpande examination av färdigheter, värderingsförmåga och förhållningssätt till medarbetare, patienter och deras anhöriga. Färdigheterna bedöms löpande vid patientkontakt och återkopplas utifrån ramverket för kärnaktiviteter (EPA) och självständighetsnivå vid genomförandet.
• Kursportfölj 5,7 hp
  • I kursportföljen dokumenteras samtliga examinerande moment som inlämningsuppgifter, case, seminarier, status-träning, konsultationer med simulerade patienter.
  • Godkänd individuell studieplan inklusive reflektion om progress mot examensmålen.
  • Under kursen sker fortlöpande bedömning av professionella förmågor och professionellt förhållningssätt gentemot studenter, lärare, medarbetare, patienter och deras närstående. 
• Progresstest 0,3 hp
  • Genomfört progresstest.
• Muntlig kommunikation och uttal 3 hp
  • En inlämningsuppgift, ett seminarium samt ett prov i form av ett utvidgat patientsamtal.
• Skriftlig kommunikation och grammatik 3 hp
  • En inlämningsuppgift samt ett prov i form av en casebaserad utredande text.
• Hörförståelse 2 hp
  • Ett prov i slutet av kursen.
• Medicinskt fokus 4 hp
  • Delprov under kursens gång.
• Läsförståelse och ordkunskap 3 hp  
  • Ett examinerande litteraturseminarium. Ett skriftligt prov i läsförståelse och ordkunskap.

Regelverk kring examination

På de skriftliga och praktiska proven samt på de obligatoriska undervisningsmomenten sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga betygsgrundande moment är godkända. Betyget utgör därmed en sammanfattande bedömning av studieprestationen och sätts först när alla delar inom respektive moment är godkända. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).

En studerande som blivit underkänd i en examination har rätt att prövas efter samma kursplan som vid ordinarie prov vid ytterligare 5 tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Om inte godkänt resultat har uppnåtts efter två prov på kurs eller en del av kurs har den studerande rätt, att efter skriftlig begäran hos Programrådet för läkarutbildningen (PRL), få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot detta.  Efter fyra underkända examinationer kan den studerande ansöka hos PRL om att få omregistreras på kursen. Det ger inte ytterligare provtillfällen utöver de som följer av förstagångsregistreringen men ger en möjlighet att genomföra läraktiviteterna på kursen ytterligare en gång.

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination, och som har erhållit ett beslut om rätt till stöd från samordnare för studenter med funktionsnedsättning vid Studentcentrum, ska senast 10 arbetsdagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall studenten uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. Detta innebär att ett praktiktillfälle är förbrukat.

I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt då kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att hen tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen. Om det i kursplanen anges att det finns begränsningar av antalet provtillfällen och studenten har förbrukat dessa har studenten inte rätt till nytt provtillfälle.

Vid verksamhetsförlagda lärandeaktiviteter gäller att krav på professionellt förhållningssätt inklusive klädsel och hygien följs enligt mottagande verksamhets direktiv.

Student som fått betyget underkänt på verksamhetsintegrerat lärande erbjuds, i mån av ledig praktikplats, ett nytt praktiktillfälle senast nästkommande termin som till sitt innehåll motsvarar den underkända perioden. Antalet provtillfällen (lika med praktiktillfällen) på verksamhetsintegrerat lärande är begränsat till två. Det verksamhetsintegrerade lärandet kan inte ersättas med annan uppgift.

Student som inte har godkänt resultat på prov, har rätt att delta i förnyat prov (så kallat omprov) på kurs där studenten någon gång har registrerats, förutsatt att eventuella begränsningar i antalet examinationstillfällen inte överskrids. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle

Om denna kursplan upphör eller genomgår större förändringar erbjuds registrerade studenter möjlighet att göra omprov vid minst tre tillfällen under en tid av max två år från den tidpunkt då förändringen skedde.

Övriga föreskrifter

Hälso- och vaccinationsprogram

Inför det verksamhetsintegrerade lärandet erbjuds studenter vid Medicinska fakulteten vid Umeå universitet vaccination mot Hepatit B. Därtill erbjuds studenter som inte vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) att komplettera med detta. Medicinska fakulteten står enbart för de kostnader som uppkommer inom hälso- och vaccinationsprogrammet i de fall det skett inom ramen av de av programmen organiserade tillfällena.

Tillgång till verksamhetsintegrerat lärande

Verksamhetsintegrerat lärande (inklusive VFU och klinisk praktik) genomförs i samverkan med Region Västerbotten, Region Norrbotten, Region Västernorrland, Region Jämtland-Härjedalen, samt primärkommuner och ett antal privata aktörer i regionen. Om student inte uppfyller praktikplatsens krav utifrån exempelvis arbetsmiljö eller patientsäkerhetsaspekter, kan universitetet inte garantera tillgång till verksamhetsintegrerat lärande. Universitetet ska då undersöka möjligheten att studenten kan erbjudas annan praktikplats inom ramen för universitetets avtal.

Studietid

Under det verksamhetsintegrerade lärandet kan tjänstgöring förekomma på kvällar, nätter och helger.

Kurslitteratur

Kurslitteraturen fastställs inför varje termin av PRL.