Klinisk kurs 3, 30 hp

Innehåll

Kursen innehåller klinisk tjänstgöring och teoretiska avsnitt med basvetenskapliga inslag och omfattar rörelseorganens sjukdomar och skador, inflammatoriska reumatiska sjukdomar, sjukdomar inom dermatologi och venereologi samt infektionssjukdomar i sluten och öppen vård inklusive primärvård. Kursen omfattar lärande om symtom och tillstånd inom kursens ämnen, både ur ett primär- och ett slutenvårdsperspektiv, samt konsultations­övningar. Kursen innehåller också klinisk farmakologi och dess tillämpningar inom ovan nämnda områden samt indikationer, undersökningsmetodik och bildbearbetning för de morfologiskt och funktionellt bildgivande metoderna och deras tillämpningar för sjukdoms­tillstånd inom kursen.

Kursen innehåller träning i att förstå och använda evidens­baserade metoder för att utveckla kunskap om diagnostik och behandling av enskild patient. Inom kursen ges dessutom träning i grundläggande arbetssätt på vårdavdelning, mottagning och primärvård. I detta ingår anamnes och status och att skriva journaler, remisser och recept. Vidare ges träning i att bedriva diagnostik och behandling samt att bemöta patienter och anhöriga på ett professionellt sätt. Inom kursen ges också träning i omhändertagande i samverkan med andra yrkesgrupper. Utifrån kunskaper och färdigheter i radiologi och nuklearmedicin på tidigare kurser fördjupas både kunskaper om och förmågan att förstå, tolka och tillämpa radiologiska och nuklearmedicinska undersökningar genom arbete med tillämpningar inom sjukdomstillstånd inom kursen.

Tema inom professionell utveckling under terminen är "Vård på (o-)lika villkor". Undervisningen inom professionell utveckling bedrivs i studerandeaktiv form med värderingsövningar, inslag av självreflektion, gruppdiskussioner, kommunikationsövningar och moment av grupphandledning.

Utifrån ett globalt och jämförande perspektiv görs en fördjupning kring hur sociala, ekonomiska och miljömässiga levnadsvillkor påverkar hälsan i en befolkning, vilket innebär att samtliga globala måls betydelse för hälsan tydliggörs (Agenda 2030, mål 1-17). Global hälsopolitik och strategier för att uppnå de globala målen för 2030 diskuteras. Vidare behandlas ämnesområdets vetenskapliga metoder, innovativa teknologier, risk- och konsekvensbedömning, försiktighetsprincipen och etiska principer.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse:

Efter avslutad kurs ska studenten ha:

• kunskap om uppkomstmekanismer och förlopp, liksom grunderna för diagnostik och behandling för sjukdomar/skador inom kursens ingående delämnen. (Examensmål 1, 5, 6, 13 och 14; EPA 2)
• förståelse för olika orsaker till individuella variationer i läkemedelseffekt som exempelvis njurfunktion, åldersbetingade och sjukdomsbetingade faktorer, eventuella interaktioner och polyfarmaci och kunna applicera denna kunskap kliniskt inför ställningstagande till att påbörja, fortsätta eller avsluta farmakologisk behandling. (Examensmål 1, 11 och 12)
• kunskap om rörelseorganens funktionella anatomi relaterade till kliniska fynd. (Examensmål 1 och 13)
• kunskap om rehabiliteringsteamets funktioner. (Examensmål 14, 17 och 22; EPA 9)
• kunskap om Agenda 2030 med utgångspunkt globalt och med en fördjupning utifrån sociala, ekonomiska och miljöfaktorers betydelse för folkhälsan. (Examensmål 5, 11, 14)
• kunskap om global hälsa och hälsosystem, samt förståelse för ojämlikhet i hälsa och dess orsaker. (Examensmål 1, 5, 6, 7, 11, 14, 19)
• förståelse för de lagar och regelverk som styr de olika hälso- och sjukvårdprofessionernas ansvarsområden. (Examensmål 6, 9 och 15; EPA 8)

Färdigheter och förmåga: 

Efter avslutad kurs ska studenten ha förmåga att:

• genomföra för delämnena relevant anamnestagande och kroppsundersökning i god kontakt med patienten och med respekt för patientens integritet. (Examensmål 4, 6, 10, 11 och 21; EPA 1)
• i samråd med patienten utreda, diagnostisera och behandla vanliga och viktiga tillstånd inom de ingående delämnena, samt ge anpassad information om effekter och biverkningar av läkemedel och planera rehabilitering och uppföljning. (Examensmål: 1, 4, 9, 10, 11, 12, 13 och 15; EPA 2, 3, 4 och 6)
• planera utredning av patologiska tillstånd inom i kursen ingående ämnesområden med hjälp av laboratoriediagnostik, radiologiska och nuklearmedicinska metoder samt värdera möjligheter, begränsningar och potentiella risker för undersökningsmetoderna. (Examensmål 1, 2, 8, 11, 12, 13 och 20; EPA 2, 3 och 7)
• bedriva enklare akut radiologisk diagnostik av de sjukdomar som ingår i kursens delområden samt med fördjupad förmåga bedöma förändringar i thorax, skalle och buk vid konventionell röntgenundersökning och datortomografi. (Examensmål 1, 11, 12, 13 och 20; EPA 2, 3 och 7)
• utföra journaldokumentation, formulera remisser samt skriva recept, inklusive dosförpackade läkemedel och hjälpmedelskort i enlighet med författningskrav (Examensmål 5, 7, 9, 15 och 20; EPA 3 och 8)  
• göra en samlad bedömning utifrån symptom, kliniska fynd och diagnostiska undersökningar för sjukdomar och skador inom kursen samt dokumentera detta. Dessutom kunna relatera detta till tidigare inhämtad kunskap från läkarprogrammets tidigare kurser (Examensmål 1, 2, 11, 13, 15 och 20; EPA 8)
• tillämpa principerna för akut omhändertagande av patienter med sjukdomar/skador inom de kliniska delområden som ingår i kursen. (Examensmål 1, 4, 11 och 12; EPA 7)
• bemöta och kommunicera med patienter, närstående och medarbetare på ett professionellt sätt. (Examensmål 4, 10, 15 och 21)
• analysera orsaker till våld i nära relationer samt preventiva åtgärder. (Examensmål 6; EPA 5)
• diskutera handläggning och differentialdiagnoser för patienter med symtom utan säker medicinsk diagnos. (Examensmål 1, 4, 11, 12 och 13; EPA 2)
• kunna använda evidensbaserad kunskap i mötet med enskilda patienter och anhöriga. (Examensmål 2, 11 och 22; EPA 3)
• beskriva och tillämpa smittskyddslagen och övriga lagar och förordningar tillämpliga inom de specialiteter som ingår i kursen. (Examensmål 8 och 15; EPA 4, 5, 8 och 10)
• tillämpa evidensbaserat förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner. (Examensmål 8, 14 och 20; EPA 5, 9 och 10)
• tillämpa infektionsförebyggande arbete med hjälp av vaccinationer och metoder för att bryta smittkedjor, med hänsyn tagen till etiska frågor. (Examensmål 8, 9, 14 och 20; EPA 1, 5, 6 och 10)
• analysera och tillgodose patientens totala vård- och rehabiliteringsbehov från högspecialiserad sjukhusvård till primärvård och kommunal omsorg (vårdkedjeperspektiv). (Examensmål 4, 11 och 22; EPA 9)
• leda vårdteamskonferenser och rondarbete samt kunna kommunicera med andra yrkesgrupper på ett professionellt sätt. (Examensmål 4, 10, 16, 17 och 21; EPA 9)
• fungera väl i teamarbete med respekt för kompetens hos andra yrkesgrupper. (Examensmål 4, 16, 17 och 21; EPA 9)
• i multiprofessionell samverkan bidra till ökad patientsäkerhet och förbättrad hälsa, säker patientvård och god rehabilitering. (Examensmål 8, 16, 17 och 22; EPA 9 och 10)
• Förklara viktiga begrepp och principer inom epidemiologi, biostatistik och kvalitativ metod. (Examensmål 2, 3, 4, 8, 19; EPA 10)

Värderingsförmåga och förhållningssätt:

Efter avslutad kurs ska studenten ha förmåga att:

• prioritera och bedöma vårdnivå för sjukdomar och skador inom de delområden som ingår i kursen. (Examensmål 1, 4, 8, 11, 12 och 13; EPA 4) 
• värdera symtombild utifrån sjukdomsförekomst och tillämpa detta i handläggningen inom primärvård respektive sluten vård. (Examensmål 1, 5, 11 och 13; EPA 3) 
• värdera riskfaktorer och ge råd till enskilda patienter för att förebygga sjukdomar/skador som behandlas inom kursen. (Examensmål 1, 4, 5, 10, 11, 13, 14 och 22; EPA 5)
• reflektera kring betydelsen av patientens egna mål och förväntningar som grund för läkemedelsval och uppföljning av läkemedelsbehandling vid vanliga sjukdomar. (Examensmål 1 och 4; EPA 4)
• anlägga ett helhetsperspektiv och inkludera aspekter av mångfald vad gäller etnicitet, genus och sexuell läggning i interaktionen med patienter, anhöriga och arbetskamrater. (Examensmål 4, 10, 21 och 22)
• uppmärksamma situationer som kan leda till skam och kränkningar i vårdens möten och verka för att dessa incidenter förebyggs. (Examensmål 21)
• ständigt använda ett empatiskt, etiskt och professionellt förhållningssätt i mötet med patienter, närstående, studenter, lärare och medarbetare. (Examensmål 10, 17, 21 och 22; EPA 9)
• reflektera över brister i egen kunskap, förmåga och förhållningssätt, samt upprätta en plan för att uppnå examensmålen. (Examensmål 23)

Behörighetskrav

Godkänt på Introduktionskurs, Cellens struktur och funktion, Organsystemens struktur och funktion, Attack och försvar, Sjukdomslära, symtom och diagnostik, Klinisk propedeutik, Klinisk kurs 1 samt modulen Verksamhetintegrerat lärande från kursen Klinisk kurs 2 eller motsvarande kunskaper

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, egna litteraturstudier, praktiska övningar, case-seminarier, gruppundervisning, demonstrationer samt handlett verksamhetsintegrerat lärande.

Undervisningen bedrivs på fyra studieorter; Umeå, Sunderbyn, Sundsvall och Östersund. Det verksamhetsintegrerade lärandet genomförs på studieorten inom några av de ämnen som undervisas på kursen. Fokus för det verksamhetsintegrerade lärandet ligger på att bygga generella färdigheter inom läkaryrkets kärnaktiviteter. Förutom undervisningen på studieorterna förkommer utloka­li­serat verksamhetsintegrerat lärande på andra sjukhus och hälsocentraler i norra regionen.

Undervisningen ges huvudsakligen på svenska men kan ges på engelska. Vissa inlämningsuppgifter kan förväntas skrivas på engelska. Delar av undervisningen sker med användande av informations- och kommunikationsteknologi.

Examination

Kursen delas in i följande moduler:

• Teoretiskt kunskapsprov 7 hp
  • Skriftligt prov i slutet av kursen.
• Praktiskt prov 6 hp
  • Praktiska färdigheter examineras vid ett praktiskt prov, Objective Structured Clinical Examination (OSCE). De lärandemål som examineras i OSCE är utöver kursens specifika ämnen också kunskaper och färdigheter som inhämtats i tidigare kurser. Här förväntas studenten uppvisa progression i sin utveckling mot uppnående av examensmålen jämfört med visade färdigheter och förståelse vid tidigare kurser. 
• Verksamhetsintegrerat lärande 10 hp
  • Under det verksamhetsintegrerade lärandet ingår fortlöpande examination av färdigheter, värderingsförmåga och förhållningssätt till medarbetare, patienter och deras anhöriga.
• Kursportfölj 7 hp
  • I kursportföljen dokumenteras samtliga examinerande moment som inlämningsuppgifter, case, seminarier.
  • Genomfört progresstest och godkänd individuell studieplan inklusive reflektion om progress mot examensmålen.
  • Under kursen sker fortlöpande bedömning av professionella förmågor och professionellt förhållningssätt gentemot studenter, lärare, medarbetare, patienter och deras närstående. 

Regelverk kring examination

På de skriftliga och praktiska proven samt på de obligatoriska undervisningsmomenten sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga betygsgrundande moment är godkända. Betyget utgör därmed en sammanfattande bedömning av studieprestationen och sätts först när alla delar inom respektive moment är godkända. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).

En studerande som blivit underkänd i en examination har rätt att prövas efter samma kursplan som vid ordinarie prov vid ytterligare 5 tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Om inte godkänt resultat har uppnåtts efter två prov på kurs eller en del av kurs har den studerande rätt, att efter skriftlig begäran hos Programrådet för läkarutbildningen (PRL), få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot detta.  Efter fyra underkända examinationer kan den studerande ansöka hos PRL om att få omregistreras på kursen. Det ger inte ytterligare provtillfällen utöver de som följer av förstagångsregistreringen men ger en möjlighet att genomföra läraktiviteterna på kursen ytterligare en gång.

Student som fått betyget underkänt på verksamhetsintegrerat lärande erbjuds, i mån av ledig praktikplats, ett nytt praktiktillfälle som till sitt innehåll motsvarar den underkända perioden. Antalet provtillfällen på verksamhetsintegrerat lärande är begränsat till två.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall studenten uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. Detta innebär att ett praktiktillfälle är förbrukat.

I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt då kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att hen tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen. Om det i kursplanen anges att det finns begränsningar av antalet provtillfällen och studenten har förbrukat dessa har studenten inte rätt till nytt provtillfälle.

Student som inte har godkänt resultat på prov, har rätt att delta i förnyat prov (så kallat omprov) på kurs där studenten någon gång har registrerats, förutsatt att eventuella begränsningar i antalet examinationstillfällen inte överskrids. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle

Vid speciella examinationsformer där de angivna tidsgränserna för det första omprovet skulle leda till orimliga kostnader eller stora praktiska svårigheter för lärosätet eller tredje part är det möjligt att göra undantag från tidskravet. För att undantag ska vara tillåtet krävs att:

• examinationsformen är tydligt motiverad utifrån kursplanens mål och inte kan ersättas av annan uppgift
• det första omprovet i normal fallet erbjuds senast nästkommande termin
• examinationsformen omfattar maximalt 15 högskolepoäng

Vid verksamhetsintegrerat lärande där de ovan angivna tidsgränserna för det första omprovet (se Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå, FS 1.1-2368-18) skulle leda till orimliga kostnader eller stora praktiska svårigheter för lärosätet eller tredje part är det möjligt att göra undantag från tidskravet. För att undantag ska vara tillåtet krävs att:

• examinationsformen är tydligt motiverad utifrån kursplanens mål och inte kan ersättas av annan uppgift
• det första omprovet i normal fallet erbjuds senast nästkommande termin

För kurs som upphört eller genomgått större förändringar ges möjlighet att göra omprov på kursen upp till två år från den tidpunkt då förändringen skedde.

Övriga föreskrifter

Hälso- och vaccinationsprogram

Inför det verksamhetsintegrerade lärandet erbjuds studenter vid Medicinska fakulteten vid Umeå universitet vaccination mot Hepatit B. Därtill erbjuds studenter som inte vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) att komplettera med detta. Medicinska fakulteten står enbart för de kostnader som uppkommer inom hälso- och vaccinationsprogrammet i det fall de skett inom ramen av de av programmen organiserade tillfällena.

Studietid

Under det verksamhetsintegrerade lärandet kan tjänstgöring förekomma på kvällar, nätter och helger.

Tillgång till Verksamhetsintegrerat lärande

Verksamhetsintegrerat lärande (inklusive VFU och klinisk praktik) genomförs inom respektive utbildnings avtal i samverkan med regioner, primärkommuner och ett antal privata aktörer. Om student inte uppfyller praktikplatsens krav utifrån exempelvis arbetsmiljö eller patientsäkerhetsaspekter, kan universitetet inte garantera tillgång till verksamhetsintegrerat lärande. Universitetet ska då undersöka möjligheten att studenten kan erbjudas annan praktikplats inom ramen för universitetets avtal.