Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

printicon
Kursplan:

Klinisk propedeutik inklusive kliniska undersökningsmetoder och medicinsk psykologi, 30 hp

Engelskt namn: Clinical Propaedeutics including clinical examination and medical Psychology

Denna kursplan gäller: 2016-01-18 och tillsvidare

Kurskod: 3ME081

Högskolepoäng: 30

Utbildningsnivå: Grundnivå

Huvudområden och successiv fördjupning: Medicin: Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Betygsskala: För denna kurs ges endast betyget G Godkänd eller U Underkänd

Ansvarig institution: Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin

Beslutad av: Programrådet för läkarprogrammet, 2013-06-17

Reviderad av: Programrådet för läkarprogrammet, 2015-12-08

Innehåll

Kursens utgörs av ämnena farmakologi; klinisk farmakologi; global hälsa; arbets- och miljömedicin; medicinsk juridik; epidemiologi; socialmedicin, kliniska undersökningsmetoder och professionell utveckling med medicinsk psykologi. Därutöver ingår delar av, de genom utbildningen löpande ämnena; allmänmedicin, bild- och funktionsmedicin och vetenskaplig skolning.
 
Kursen är indelad i följande moment:
 
Farmakologi och klinisk farmakologi (7,5 hp)
Global hälsa, arbets- och miljömedicin, medicinsk juridik, epidemiologi samt socialmedicin (GAMES). Delar av momentet ingår i programmets vetenskapliga skolning. (6,7 hp)
Kliniska undersökningsmetoder (7,5 hp)
Professionell utveckling - Medicinsk Psykologi (5,3 hp)
Bild- och Funktionsmedicin (1,5 hp)
Allmänmedicin (1,5 hp) 
  • Farmakologi och klinisk farmakologi (7,5 hp):
Grundläggande mekanismer för läkemedelseffekter på cell-, organ- och organismnivå, läkemedelsbiverkningar och -interaktioner. Basala farmakodynamiska och farmakokinetiska principer; nervsystemets farmakologi; hjärt-, kärl- lung-, endokrin och magtarmkanalens farmakologi; antiinflammatoriska och immunsuppressiva läkemedel. Källor till läkemedelsinformation.
  • Global hälsa, arbets- och miljömedicin, medicinsk juridik, epidemiologi samt socialmedicin (GAMES). Delar av momentet ingår i programmets vetenskapliga skolning. (6,7 hp):
Grundläggande kunskap inom folkhälsoområdet, bl.a. den globala och nationella hälsosituationen och metoder för att beskriva och påverka den. Preventiva metoder och kunskap om betydelsefulla infrastrukturer som hälso- och sjukvårdens organisation, hälsoekonomi, register och biobanker. Påverkan på hälsan av faktorer i människans arbetsmiljö och yttre miljö, åtgärder för att utreda och motverka uppkomsten av ohälsa på individuell och övergripande nivå. Lagstiftning och annan reglering inom hälso- och sjukvårdsområdet, socialförsäkring, arbetsmiljö och yttre miljö. Introduktion till epidemiologiska, biostatistiska och kvalitativa metoder.
  • Kliniska undersökningsmetoder (7,5 hp): 
Grundläggande kunskaper, förståelse, färdigheter samt förhållningssätt som krävs inför fortsatt klinisk praktik på kommande terminer på läkarprogrammet (med tyngdpunkt på det första kliniska året). Bekantskap om det sjukhus där resterande del av läkarprogrammet kommer att äga rum.
  • Professionell utveckling - Medicinsk psykologi (5,3 hp):
Begripliggörande av människors beteenden. Kunskap om hur vi interagerar med varandra. Psykologisk förståelse av patientens och vårt eget beteendes betydelse i patient – läkarrelationen. Erfarenhetsbaserade övningar.   Momentet innefattar fyra delar: Människan i olika psykologiska perspektiv innehåller centrala teorier och begrepp inom personlighetspsykologin och neuropsykologi. Människan i sociala sammanhang innehåller individens fungerande i olika sociala sammanhang såsom arbete och familj samt synliggörande av gruppdynamikens betydelse för hälsan. Kris och krishantering innehåller normala och traumatiserande krisers förlopp, hanteringsstrategier samt sambandet mellan kropp och själ. Veckobrev och individuellt personligt samtal innehåller reflektioner kring egna erfarenheter och upplevelser utifrån det innehåll som presenterats under kursens övriga tre delar.
  • Bild- och funktionsmedicin (1,5 hp):
Grundläggande bild- och funktionsmedicin samt grundläggande strålningsfysik för undersökningsmetoderna, konventionell röntgen, datortomografi, magnetresonanstomografi, ultraljud och nuklearmedicin.
  • Allmänmedicin (1,5 hp):
Primärvårdens sjukdomspanorama, arbetssätt och organisation. Allmänläkaren i mottagningsarbetet. Övning av klinisk undersökning, samtalsmetodik tillsammans med handledaren. Andra yrkesgruppers verksamhet på vårdcentral.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse:
Efter avslutad kurs ska studenten ha kunskaper om:

Farmakologi och klinisk farmakologi
  • hur läkemedel interagerar med människokroppen; dvs. kunna förklara hur läkemedelsmolekylen finner sin väg till den plats den ska verka (farmakokinetiken) samt hur läkemedelsmolekylen utövar sin verkan (farmakodynamiken)
  • verkningsmekanismerna för de läkemedelsgrupper/läkemedel som ingår i farmakologimomentet
  • de bakomliggande basala mekanismerna till läkemedelsinteraktioner

Global hälsa, arbets- och miljömedicin, medicinsk juridik, epidemiologi samt socialmedicin
  • folkhälsoutvecklingen globalt och nationellt, hur migration påverkar hälsan och de viktigaste aktörerna inom folkhälsoområdet
  • hur miljöfaktorer påverkar människan och leder till sjukdomar samt metoder för att bedöma påverkan och risker av dessa
  • human exponering i miljö och arbetsliv, viktiga upptagsvägar och regler/lagar för att minska risken för påverkan av denna
  • läkarens offentligrättsliga och straffrättsliga ansvar samt patientens grundläggande rättigheter
  • det system och de aktörer som har till uppgift att handlägga patientklagomål
  • grundläggande epidemiologiska och biostatistiska begrepp liksom grunderna i kvalitativ metod
  • olika preventiva strategier inom folkhälsoområdet inklusive socioekonomiska determinanter till hälsa
  • grundläggande principer inom socialförsäkringsområdet
  • principerna för kostnadseffektivitetsanalys
  • hur den svenska hälso- och sjukvården är organiserad och finansierad
Professionell utveckling - Medicinsk psykologi
  • mänskliga beteenden samt grundläggande psykologiska begrepp i patient - läkarrelationen och i olika sociala sammanhang
Kliniska undersökningsmetoder
  • kroppens anatomi med tyngdpunkt på cirkulation, lungor, buk, tyroidea, mun, svalg och ytliga lymfkörtlar
  • principerna omkring hur en datajournal är uppbyggd
  • principerna omkring innehållet i en inläggningsjournal, läkarbesöksjournal, bakgrundsjournal och slutanteckning (epikris)
  • principerna i hur kommunikation mellan läkare-patient (konsultationen) och läkare-medarbetare (SBAR) i klinisk sjukvård sker
  • välja ut viktiga frågor utifrån akuta symtom, för att identifiera och utesluta farliga tillstånd
  • arbetsprocessen på en medicinsk vårdavdelning med tyngdpunkt på interprofessionell samverkan
  • handlingsprogrammet vid A-HLR
  • parallellt med den egna kliniska utbildningen uppnå specifik kunskap om andra professioners roller i olika vårdteam
  • förstå betydelsen av hur hierarkier i grupper och genus kan påverka kommunikation och samarbete
Bild- och funktionsmedicin
  • grundläggande fysik och principiella skillnader i informationsinnehåll för de radiologiska modaliteterna
  • attenuering, transmission, emission, reflektion och kärnspinnresonans
  • radiologiska metoders möjligheter och begränsningar
  • projektionslära, undersökningsgeometri och bildprocessing
  • kontrastmedel och radiofarmaka - principiell uppbyggnad och användning för radiologisk och nuklearmedicinsk diagnostik
  • biverkningar av och risker för komplikationer med intravenösa kontrastmedel
  • generella (principiella) diagnostiska fördelar och nackdelar med de olika modaliteterna 
Allmänmedicin
  • primärvårdens organisation och samverkan mellan olika yrkesgrupper i primärvård och samhällsinstitutioner
  • primärvårdens sjukdomspanorama och arbetssätt
Färdigheter och förmåga:
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Global hälsa, arbets- och miljömedicin, medicinsk juridik, epidemiologi samt socialmedicin
  • använda anamnestiska uppgifter för att bedöma en patients exponering för faktorer i arbetslivet
  • förstå och tillämpa bestämmelserna om läkarens grundläggande skyldigheter i offentlig och privat hälso- och sjukvård
  • värdera den vetenskapliga halten av ny information inom området
Professionell utveckling - Medicinsk psykologi
  • förstå mänskliga beteenden samt kunna applicera grundläggande psykologiska begrepp i patient - läkarrelationen och i olika sociala sammanhang
Kliniska undersökningsmetoder
  • genomföra anamnes från en patient
  • författa remiss och inläggningsjournal
  • utföra ett diktat till en läkarsekreterare
  • utföra statusundersökning av hjärta, blodtryck, lungor, buk, mun, svalg, tyroidea, ytliga lymfkörtlar och perifera pulsar på patient
  • utföra basal HLR med enkla hjälpmedel, urskilja relevanta arytmier samt känna till indikationerna för användande av en defibrillator (studenten ska även kunna hantera en defibrillator på ett för patienten och omgivningen säkert sätt)
  • utveckla förmåga i att kommunicera med andra yrkesgrupper
  • utveckla förmåga att fatta medicinska beslut i samverkan med andra yrkesgrupper utifrån gällande etiska och juridiska riktlinjer
Allmänmedicin
  • genomföra grundläggande statusundersökning
  • vanligt förekommande patientnära analyser samt utvärdera dessa

Behörighetskrav

Introduktion till läkarutbildningen (3MK006), Cellens struktur och funktion (3MK008), Organsystemens struktur och funktion (3MB026), Attack och försvar (3MB029). Sjukdomslära, symptom och diagnostik (3ME074) eller motsvarande kunskaper.

Undervisningens upplägg

Undervisning bedrivs i studerandeaktiv form som föreläsningar, gruppträffar, case-seminarier, demonstrationer, laborationer, dagbok, individuella samtal och klinisk handledning.
Under Kliniska undersökningsmetoder och Allmänmedicin tränas förmågan att bemöta och kommunicera med patienter och annan personal och att praktiskt undersöka patienter. Under Allmänmedicin presenteras dessutom sjukdomspanorama, organisation, olika yrkesgruppers verksamhet samt samarbete mellan landsting, kommun och försäkringskassa. Delar av praktiken kan utföras på kliniker inom hela norra regionen.
Obligatoriska kursmoment är upprop och den undervisning som anges under rubriken ”obligatoriska moment” i schema samt under rubriken ”övrig närvaro och betyg” i kurssidan inom läkarprogrammets utbildningsplattform.  
 
Undervisningen ges på svenska men i vissa kursmoment kan den förmedlas på engelska.  Vissa inlämningsuppgifter kan förväntas utföras på engelska. Delar av undervisningen kan ske med användande av Informations- och kommunikationsteknologi (IKT).

Examination

Examinationsformerna för varje moment beskrivs här.

Farmakologi och klinisk farmakologi (7,5 hp)
Examinationen sker dels genom en skriftlig tentamen på teoridelen, dels genom skriftlig och muntlig redovisning av laborationsmoment och case. På skriftlig tentamen, laboration och case sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På hela momentet ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att bli godkänd på hela momentet krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända.
 
Global hälsa, arbets- och miljömedicin, medicinsk juridik, epidemiologi samt socialmedicin (GAMES) (6,7 hp)
Examinationen sker dels genom en skriftlig tentamen på teoridelen, dels genom skriftlig och muntlig redovisning av case. På skriftlig tentamen och case sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På hela momentet ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att bli godkänd på hela momentet krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända.
 
Kliniska undersökningsmetoder (7,5 hp)
Examinationen sker genom löpande praktisk examination. På hela momentet ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att bli godkänd på hela momentet krävs att samtliga obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända.
 
Praktiska färdigheter ingående i Klinisk propedeutik examineras i form av OSCE (Objective structured clinical examination) under termin 6, 8 och 11.
 
Professionell utveckling - Medicinsk Psykologi (5,3 hp)
Examinationen sker genom en skriftlig tentamen på teoridelen, dels genom skriftlig och muntlig redovisning av case, samt genomförande av individuella samtal och skriftlig dagbok. På skriftlig tentamen och case sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På hela momentet ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att bli godkänd på hela momentet krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända.
 
Bild- och Funktionsmedicin (1,5 hp)
Examinationen sker genom en skriftlig tentamen på teoridelen, dels genom löpande praktisk examination under demonstrationer. På skriftlig tentamen sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På hela momentet ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att bli godkänd på hela momentet krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända.
 
Allmänmedicin (1,5 hp)
Examinationen sker genom en skriftlig tentamen på teoridelen, dels genom löpande praktisk examination under den kliniska placeringen. På skriftlig tentamen sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På hela momentet ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att bli godkänd på hela momentet krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända.
 
Student som ej har godkänt resultat på ordinarie prov erbjuds ett förnyat prov inom två månader. För prov som genomförs under maj och juni månad erbjuds första omprovet inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Därefter hänvisas till nästa ordinarie provtillfälle.
 
En studerande som blivit underkänd i en examination har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid ytterligare 5 tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Om inte godkänt resultat har uppnåtts efter två prov på kurs eller en del av kurs har den studerande rätt, att efter skriftlig begäran hos programrådet, få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot detta.  Efter fyra underkända examinationer erbjuds den studerande att gå om kursen. Studerande som efter att ha gått om kursen och underkänts i ordinarie examination samt vid ytterligare ett tillfälle förlorar sin rätt att delta i ytterligare prov på kursen.
Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall denne uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdighet eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studentens avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt vid vilken kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att denne tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om såväl tidigare utbildning som motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.

Övriga föreskrifter

För kurs som upphört eller genomgått större förändringar ges möjlighet att göra omprov på kursen två år från den tidpunkt förändringen skedde.

Litteratur

Giltig från: 2016 vecka 3

Rekommenderad kurslitteratur redovisas på kurssidan inom läkarprogrammets utbildningsplattform. Studenten förutsätts självständigt inhämta relevant kunskap enligt den beskrivning av kursmål som finns för kursen och enligt de anvisningar som ges under kursens gång.