Klinisk propedeutik inklusive kliniska undersökningsmetoder och medicinsk psykologi, 30 hp

Innehåll

Kursen syftar till att ge kunskaper och färdigheter som behövs för att du ska kunna genomföra de kliniska kurserna på läkarprogrammet på de fyra studieorterna med tillhörande vårdinrättningar. Kursen fokuserar på att förbereda dig för kommande yrkesroll. Du kommer att få lära dig vilka lagar du som läkare har att förhålla sig till och vilka rättigheter patienterna har i vården. Du kommer få de grundläggande redskapen för hur du ska bemöta och handlägga patienter i kliniska situationer, hur du ska förmedla din information till patienter och kolleger, samt träna att reflektera över rollen som läkare. Diagnostik och behandling är centrala arbetsuppgifter i de flesta medicinska specialiteter Under kursen kommer du att få grundläggande kunskap i bilddiagnostik, mikrobiologisk diagnostik och läkemedelsbehandling inklusive antibiotika som du kommer att utveckla vidare på kommande terminer. Som stöd för ditt lärande har vi förutom de ovan redovisade förväntade studieresultaten även mer specifika ämnesguider som vi valt att dela in i allmänmedicin, samhällsmedicin, farmakologi, klinisk farmakologi, infektionsmedicin, kliniska undersökningsmetoder, radiologi och nuklearmedicin samt professionell utveckling med medicinsk psykologi.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse:
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• Förklara de basala farmakologiska principerna och sedan kunna applicera denna kunskap kliniskt med hänsyn tagen till individens ålder, sjukdom och övriga tillstånd, eventuella interaktioner och polyfarmaci, inför ställningstagande till att påbörja, fortsätta eller avsluta farmakologisk behandling. (Examensmål 1)
• Förklara verkningsmekanism, antimikrobiellt spektrum, praktiskt viktiga farmakokinetiska/farmakodynamiska egenskaper, biverkningar, korsallergi och klinisk användning för vanliga antibiotika och antivirala medel. (Examensmål 1)
• Beskriva styrkor och begränsningar med vanliga kliniskt mikrobiologiska tester samt förklara principer för provtagning och transport av provtagningsmaterial till diagnostiskt laboratorium. (Examensmål 1)
• Förklara SIR-systemet för bestämning av bakteriers känslighet för antibiotika. (Examensmål 1)
• Återge typiska anamnesuppgifter, statusfynd och laboratoriesvar vid vanliga infektioner såsom luftvägsinfektioner, urinvägsinfektion, mag- och tarminfektioner och hud- och mjukdelsinfektioner och sätta dessa i relation till smittämnen, patofysiologiska skeenden och antimikrobiell behandling. (Examensmål 1)
• Förklara vårdprocessen antimikrobiell behandling från ställningstagandet till infektionsdiagnostik, via beslut om att avstå eller initiera behandling, val av antimikrobiellt medel, dos och administrationsform, utvärdering av klinisk effekt, till beslut om behandlingstid. (Examensmål 1)
• Förklara principerna för radiologisk och nuklearmedicinsk diagnostik vad gäller informationsinnehåll, bakomliggande teknik, strålningsfysik, undersökningsmetodik, kontrastmedel samt dess risker, möjligheter och begränsningar. (Examensmål 1)
• Förstå begreppet prevention och olika sätt att förebygga sjukdom. (Examensmål 1, 2, 6, 14, 22)
• Förklara mänskliga beteenden samt grundläggande psykologiska begrepp i patient - läkarrelationen och i olika sociala sammanhang. (Examensmål 1)
• Visa kunskap om Agenda 2030 med utgångspunkt i Sverige och fokus på mål 3 - hälsa och välbefinnande (Examensmål 5)
• Redogöra för hälso- och sjukvårdens organisation och rätten till vård på lika villkor  (Examensmål 4, 5, 7, 8, 22)
• Förklara den anatomiska och fysiologiska bakgrunden till vanliga statusfynd (Examensmål 1)
• Förklara principerna för ett allmänmedicinskt arbets- och förhållningssätt vad gäller brett åtagande, oselekterat patientflöde, exspektans och samordning av vård. (Examensmål 7)
• Kunna ge exempel på principer för allmänmedicinskt arbetssätt och förklara innebörden av dessa. (Examensmål 7)
• Förklara grundläggande principer för evidensbaserat förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner. (Examensmål 8)
• Känna till rättsregler inom hälso- och sjukvård, tolkning av dessa och läkarens skyldigheter (Examensmål 9, 22)

Färdigheter och förmåga:
Efter avslutad kurs ska studenten ha förmåga att:

• genomföra en adekvat en strukturerad anamnes med samtalsteknik som är anpassad till patientens ålder, emotionella och kognitiva förutsättningar, livssituation och behov av integritet. (Examensmål 10 och 13; EPA 1)
• förklara mänskliga beteenden samt kunna applicera grundläggande psykologiska begrepp i patient-läkarrelationen. (Examensmål 10; EPA 1)
• utifrån vanliga symtom identifiera potentiellt farliga medicinska tillstånd och föreslå initial handläggning inklusive eventuell farmakologisk behandling av dessa. (Examensmål 11 och 12; EPA 2, 3 och 7)
• Föreslå diagnostik och behandling vid vanliga infektioner såsom luftvägsinfektioner, urinvägsinfektioner, hud- och mjukdelsinfektioner och mag- och tarminfektioner. (Examensmål 11; EPA 2)
• genomföra en grundlig och systematisk klinisk undersökning (status). (Examensmål 12; EPA 1)
• utföra vanliga diagnostiska metoder som används inom primär och slutenvård. (Examensmål 13; EPA 6)
• känna igen och bemöta människor i kris. (Examensmål 13; EPA 7)
• tillämpa och förklara basala hygienrutiner och metoder för personalskydd mot smitta inom hälso- och sjukvården. (Examensmål 14; EPA 10)
• dokumentera och rapportera medicinsk relevant information till patient, kollega och andra medarbetare inom vården. (Examensmål 15 och 20; EPA 7, 8 och 9) 

Värderingsförmåga och förhållningssätt:
Efter avslutad kurs ska studenten ha förmåga att:

• reflektera över sin egen livshistorias och sitt känslolivs betydelse i behandlings- och arbetsrelationer, och i sociala sammanhang samt reflektera kring den egna gruppens gruppdynamik. (Examensmål 21)
• reflektera kring hur ett hälsofrämjande förhållningsätt kan integreras i det dagliga arbetet inom hälso- och sjukvården. (Examensmål 22)
• analysera sina starka och svaga sidor och självständigt ta ansvar för sitt lärande och utveckling. (Examensmål 23)
• framställa en etisk analys av problematiken "bästa möjliga läkemedelseffekt till den enskilda patienten" i relation till "ekologiska resistenseffekter pga. överförskrivning av antimikrobiella medel" (Examensmål 22)

Behörighetskrav

Godkänt på Introduktionskurs, Cellens struktur och funktion, Organsystemens struktur och funktion, Attack och försvar, samt modulen kursportfölj del A från kursen Sjukdomslära, symtom och diagnostik eller motsvarande kunskaper.

Undervisningens upplägg

Undervisning bedrivs huvudsakligen i studerandeaktiv form med föreläsningar, streamade föreläsningar, självtest, gruppträffar, case, seminarier, demonstrationer, laborationer, dagbok, individuella samtal och klinisk handledning.

Under kursen tränas förmågan att bemöta, kommunicera med samt undersöka "lärarpatienter". Delar av det verksamhetsintegrerade lärandet kan utföras på sjukhus och hälsocentraler utanför studieort Umeå.

Undervisningen ges huvudsakligen på svenska men vissa kursmoment kan komma att ges på engelska. Vissa inlämningsuppgifter kan förväntas skrivas på engelska. Delar av undervisningen sker med användande av informations- och kommunikationsteknologi.

Examination

Kursen delas in i följande moduler:

• Teoretiskt kunskapsprov 14 hp
  • Skriftligt prov i slutet av kursen.
• Verksamhetsintegrerat lärande 3 hp
  • Under det verksamhetsintegrerade lärandet ingår fortlöpande examination av färdigheter, värderingsförmåga och förhållningssätt till medarbetare, patienter och deras anhöriga.
• Kursportfölj 13 hp
  • I kursportföljen dokumenteras samtliga examinerande moment som inlämningsuppgifter, case, seminarier, status-träning, konsultationer med lärarpatienter, och genomförda personliga samtal.
  • Genomfört progresstest och godkänd individuell studieplan inklusive reflektion om progress mot examensmålen.
  • Under kursen sker fortlöpande bedömning av professionella förmågor och professionellt förhållningssätt gentemot studenter, lärare, medarbetare, patienter och deras närstående. 

Regelverk kring examination
På de skriftliga och praktiska proven samt på de obligatoriska undervisningsmomenten sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga betygsgrundande moment är godkända. Betyget utgör därmed en sammanfattande bedömning av studieprestationen och sätts först när alla delar inom respektive moment är godkända. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).

En studerande som blivit underkänd i en examination har rätt att prövas efter samma kursplan som vid ordinarie prov vid ytterligare 5 tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Om inte godkänt resultat har uppnåtts efter två prov på kurs eller en del av kurs har den studerande rätt, att efter skriftlig begäran hos Programrådet för läkarutbildningen (PRL), få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot detta.  Efter fyra underkända examinationer kan den studerande ansöka hos PRL om att få omregistreras på kursen. Det ger inte ytterligare provtillfällen utöver de som följer av förstagångsregistreringen men ger en möjlighet att genomföra läraktiviteterna på kursen ytterligare en gång.

Vid verksamhetsförlagda lärandeaktiviteter krävs att studenten uppvisar ett professionellt förhållningssätt inklusive att mottagande verksamhets direktiv för klädsel och hygien efterlevs.

Om verksamheten vägrar ta emot student på grund av dennes brist på professionellt förhållningssätt kan lärosätet inte garantera tillgång till praktikplats. I dessa fall kan då heller inte examinationer som baseras på bedömningar på praktikplatsen genomföras.

Student som fått betyget underkänt på verksamhetsintegrerat lärande erbjuds, i mån av ledig praktikplats, ett nytt praktiktillfälle som till sitt innehåll motsvarar den underkända perioden. Antalet provtillfällen på verksamhetsintegrerat lärande är begränsat till två.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall studenten uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. Detta innebär att ett praktiktillfälle är förbrukat.

I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt då kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att hen tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen. Om det i kursplanen anges att det finns begränsningar av antalet provtillfällen och studenten har förbrukat dessa har studenten inte rätt till nytt provtillfälle.

Student som inte har godkänt resultat på prov, har rätt att delta i förnyat prov (så kallat omprov) på kurs där studenten någon gång har registrerats, förutsatt att eventuella begränsningar i antalet examinationstillfällen inte överskrids. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle

Vid speciella examinationsformer där de angivna tidsgränserna för det första omprovet skulle leda till orimliga kostnader eller stora praktiska svårigheter för lärosätet eller tredje part är det möjligt att göra undantag från tidskravet. För att undantag ska vara tillåtet krävs att:

• examinationsformen är tydligt motiverad utifrån kursplanens mål och inte kan ersättas av annan uppgift
• det första omprovet i normal fallet erbjuds senast nästkommande termin
• examinationsformen omfattar maximalt 15 högskolepoäng

Vid verksamhetsintegrerat lärande där de ovan angivna tidsgränserna för det första omprovet (se Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå, FS 1.1-2368-18) skulle leda till orimliga kostnader eller stora praktiska svårigheter för lärosätet eller tredje part är det möjligt att göra undantag från tidskravet. För att undantag ska vara tillåtet krävs att:

• examinationsformen är tydligt motiverad utifrån kursplanens mål och inte kan ersättas av annan uppgift
• det första omprovet i normal fallet erbjuds senast nästkommande termin

För kurs som upphört eller genomgått större förändringar ges möjlighet att göra omprov på kursen upp till två år från den tidpunkt då förändringen skedde.

Övriga föreskrifter

Hälso- och vaccinationsprogram
Inför det verksamhetsintegrerade lärandet erbjuds studenter vid Medicinska fakulteten vid Umeå universitet vaccination mot Hepatit B. Därtill erbjuds studenter som inte vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) att komplettera med detta. Medicinska fakulteten står enbart för de kostnader som uppkommer inom hälso- och vaccinationsprogrammet i det fall de skett inom ramen av de av programmen organiserade tillfällena.

Studietid
Under det verksamhetsintegrerade lärandet kan tjänstgöring förekomma på kvällar, nätter och helger.