Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Kursplan:

Klinisk propedeutik inklusive kliniska undersökningsmetoder och medicinsk psykologi, 30 hp

Engelskt namn: Clinical Propaedeutics including Clinical Examination and Medical Psychology

Denna kursplan gäller: 2021-08-30 och tillsvidare

Kurskod: 3ME118

Högskolepoäng: 30

Utbildningsnivå: Grundnivå

Huvudområden och successiv fördjupning: Medicin: Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Betygsskala: För denna kurs ges endast betyget G Godkänd eller U Underkänd

Ansvarig institution: Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin

Beslutad av: Programrådet för läkarprogrammet, 2020-11-10

Reviderad av: Programrådet för läkarprogrammet, 2021-03-02

Innehåll

Kursen syftar till att ge kunskaper och färdigheter som behövs för att du ska kunna genomföra de kliniska kurserna på läkarprogrammet på de fyra studieorterna med tillhörande vårdinrättningar. Kursen fokuserar på att förbereda dig för kommande yrkesroll. Du kommer att få lära dig vilka lagar du som läkare har att förhålla sig till och vilka rättigheter patienterna har i vården. Du kommer få de grundläggande redskapen för hur du ska bemöta och handlägga patienter i kliniska situationer, hur du ska förmedla din information till patienter och kolleger, samt träna att reflektera över rollen som läkare. Diagnostik och behandling är centrala arbetsuppgifter i de flesta medicinska specialiteter Under kursen kommer du att få grundläggande kunskap i bilddiagnostik och läkemedelsbehandling som du kommer att utveckla vidare på kommande terminer. Som stöd för ditt lärande har vi förutom de ovan redovisade förväntade studieresultaten även mer specifika ämnesguider som vi valt att dela in i allmänmedicin, samhällsmedicin, farmakologi, klinisk farmakologi, , kliniska undersökningsmetoder, radiologi och nuklearmedicin samt professionell utveckling med medicinsk psykologi.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse:
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
  • Förklara de basala farmakologiska principerna och sedan kunna applicera denna kunskap kliniskt med hänsyn tagen till individens ålder, sjukdom och övriga tillstånd, eventuella interaktioner och polyfarmaci, inför ställningstagande till att påbörja, fortsätta eller avsluta farmakologisk behandling. (Examensmål 1)
  • Förklara principerna för radiologisk och nuklearmedicinsk diagnostik vad gäller informationsinnehåll, bakomliggande teknik, strålningsfysik, undersökningsmetodik, kontrastmedel samt dess risker, möjligheter och begränsningar. (Examensmål 1)
  • Redogöra för begreppet prevention och olika sätt att förebygga sjukdom. (Examensmål 1)
  • Förklara mänskliga beteenden samt grundläggande psykologiska begrepp i patient - läkarrelationen och i olika sociala sammanhang. (Examensmål 1)
  • Beskriva etiska och hälsoekonomiska principer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. (Examensmål 4)
  • Visa fördjupad kunskap om Agenda 2030 och dess 3 mål kring hälsa och välbefinnande. (Examensmål 5)
  • Beskriva hälsans bestämningsfaktorer på olika nivåer. (Examensmål 5)
  • Beskriva utvecklingen av hälsa och sjukdom över tid i Sverige, inklusive skillnader till ålder, kön, socioekonomi, arbete och omgivningsmiljö. (Examensmål 5)
  • Visa kunskap om förutsättningar för samverkan mellan myndigheter och organisationer i frågor som rör brottsoffer, mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer samt förklara konsekvenserna av våldsutsatthet. (Examensmål 6)
  • Förklara hur hälso- och sjukvården organiseras, finansieras, styrs och följs upp i Sverige och hur detta kan påverka möjligheten till jämlik vård. (Examensmål 7)
  • Visa kunskap om innebörden av målet om en vård på lika villkor för hela befolkningen och hur hälso- och sjukvården ska bedrivas. (Examensmål 7)
  • Förklara principerna för ett allmänmedicinskt arbets- och förhållningssätt vad gäller brett åtagande, oselekterat patientflöde, exspektans och samordning av vård. (Examensmål 7)
  • Visa kunskap om andra professioners funktioner och roller i hälso- och sjukvården samt i olika vårdteam. (Examensmål 7)
  • Visa kunskap om vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att ge den som har det största behovet av hälso- och sjukvård företräde till vården. (Examensmål 8)
  • Förklara grundläggande principer för evidensbaserat förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner. (Examensmål 8) 
Färdigheter och förmåga:
Efter avslutad kurs ska studenten ha förmåga att:
  • genomföra en adekvat en strukturerad anamnes med samtalsteknik som är anpassad till patientens ålder, emotionella och kognitiva förutsättningar, livssituation och behov av integritet. (Examensmål 10 och 13; EPA 1)
  • förklara mänskliga beteenden samt kunna applicera grundläggande psykologiska begrepp i patient-läkarrelationen. (Examensmål 10; EPA 1)
  • utifrån vanliga symtom identifiera potentiellt farliga medicinska tillstånd och föreslå initial handläggning inklusive eventuell farmakologisk behandling av dessa. (Examensmål 11 och 12; EPA 2, 3 och 7)
  • genomföra en grundlig och systematisk klinisk undersökning (status). (Examensmål 12; EPA 1)
  • utföra vanliga diagnostiska metoder som används inom primär och slutenvård. (Examensmål 13; EPA 6)
  • känna igen och bemöta människor i kris. (Examensmål 13; EPA 7)
  • argumentera för sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete på individ- och samhällsnivå. (Examensmål 14; EPA 5)
  • tillämpa och förklara basala hygienrutiner och metoder för personalskydd mot smitta inom hälso- och sjukvården. (Examensmål 14; EPA 10)
  • dokumentera och rapportera medicinsk relevant information till patient, kollega och andra medarbetare inom vården. (Examensmål 15 och 20; EPA 7, 8 och 9) 
Värderingsförmåga och förhållningssätt:
Efter avslutad kurs ska studenten ha förmåga att:
  • reflektera över sin egen livshistorias och sitt känslolivs betydelse i behandlings- och arbetsrelationer, och i sociala sammanhang samt reflektera kring den egna gruppens gruppdynamik. (Examensmål 21)
  • reflektera kring hur ett hälsofrämjande förhållningsätt kan integreras i det dagliga arbetet inom hälso- och sjukvården. (Examensmål 22)
  • analysera sina starka och svaga sidor och självständigt ta ansvar för sitt lärande och utveckling. (Examensmål 23)

Behörighetskrav

Godkänt på Introduktionskurs, Cellens struktur och funktion, Organsystemens struktur och funktion, Attack och försvar, samt modulen kursportfölj del A från kursen Sjukdomslära, symtom och diagnostik eller motsvarande kunskaper.

Undervisningens upplägg

Undervisning bedrivs huvudsakligen i studerandeaktiv form med föreläsningar, streamade föreläsningar, självtest, gruppträffar, case, seminarier, demonstrationer, laborationer, dagbok, individuella samtal och klinisk handledning.

Under kursen tränas förmågan att bemöta, kommunicera med samt undersöka "lärarpatienter". Delar av det verksamhetsintegrerade lärandet kan utföras på sjukhus och hälsocentraler utanför studieort Umeå.

Undervisningen ges huvudsakligen på svenska men vissa kursmoment kan komma att ges på engelska. Vissa inlämningsuppgifter kan förväntas skrivas på engelska. Delar av undervisningen sker med användande av informations- och kommunikationsteknologi.

Examination

Kursen delas in i följande moduler:
  • Teoretiskt kunskapsprov 14 hp
    • Skriftligt prov i slutet av kursen.
  • Verksamhetsintegrerat lärande 3 hp
    • Under det verksamhetsintegrerade lärandet ingår fortlöpande examination av färdigheter, värderingsförmåga och förhållningssätt till medarbetare, patienter och deras anhöriga. Färdigheterna bedöms löpande vid patientkontakt.
  • Kursportfölj 13 hp
    • I kursportföljen dokumenteras samtliga examinerande moment som inlämningsuppgifter, case, seminarier, status-träning, konsultationer med lärarpatienter, och genomförda personliga samtal.
    • Genomfört progresstest och godkänd individuell studieplan inklusive reflektion om progress mot examensmålen.
    • Under kursen sker fortlöpande bedömning av professionella förmågor och professionellt förhållningssätt gentemot studenter, lärare, medarbetare, patienter och deras närstående. 
Regelverk kring examination
På de skriftliga och praktiska proven samt på de obligatoriska undervisningsmomenten sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga betygsgrundande moment är godkända. Betyget utgör därmed en sammanfattande bedömning av studieprestationen och sätts först när alla delar inom respektive moment är godkända. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).

En studerande som blivit underkänd i en examination har rätt att prövas efter samma kursplan som vid ordinarie prov vid ytterligare 5 tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Om inte godkänt resultat har uppnåtts efter två prov på kurs eller en del av kurs har den studerande rätt, att efter skriftlig begäran hos Programrådet för läkarutbildningen (PRL), få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot detta.  Efter fyra underkända examinationer kan den studerande ansöka hos PRL om att få omregistreras på kursen. Det ger inte ytterligare provtillfällen utöver de som följer av förstagångsregistreringen men ger en möjlighet att genomföra läraktiviteterna på kursen ytterligare en gång.

Vid verksamhetsförlagda lärandeaktiviteter krävs att studenten uppvisar ett professionellt förhållningssätt inklusive att mottagande verksamhets direktiv för klädsel och hygien efterlevs.

Om verksamheten vägrar ta emot student på grund av dennes brist på professionellt förhållningssätt kan lärosätet inte garantera tillgång till praktikplats. I dessa fall kan då heller inte examinationer som baseras på bedömningar på praktikplatsen genomföras.

Student som fått betyget underkänt på verksamhetsintegrerat lärande erbjuds, i mån av ledig praktikplats, ett nytt praktiktillfälle som till sitt innehåll motsvarar den underkända perioden. Antalet provtillfällen på verksamhetsintegrerat lärande är begränsat till två.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter students begäran om anpassad examinationsform ska examinator skyndsamt utreda och fatta beslut i. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall studenten uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. Detta innebär att ett praktiktillfälle är förbrukat.

I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt då kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att hen tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen. Om det i kursplanen anges att det finns begränsningar av antalet provtillfällen och studenten har förbrukat dessa har studenten inte rätt till nytt provtillfälle.

Student som inte har godkänt resultat på prov, har rätt att delta i förnyat prov (så kallat omprov) på kurs där studenten någon gång har registrerats, förutsatt att eventuella begränsningar i antalet examinationstillfällen inte överskrids. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle

Vid speciella examinationsformer där de angivna tidsgränserna för det första omprovet skulle leda till orimliga kostnader eller stora praktiska svårigheter för lärosätet eller tredje part är det möjligt att göra undantag från tidskravet. För att undantag ska vara tillåtet krävs att:
  • examinationsformen är tydligt motiverad utifrån kursplanens mål och inte kan ersättas av annan uppgift
  • det första omprovet i normal fallet erbjuds senast nästkommande termin
  • examinationsformen omfattar maximalt 15 högskolepoäng
Vid verksamhetsintegrerat lärande där de ovan angivna tidsgränserna för det första omprovet (se Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå, FS 1.1-2368-18) skulle leda till orimliga kostnader eller stora praktiska svårigheter för lärosätet eller tredje part är det möjligt att göra undantag från tidskravet. För att undantag ska vara tillåtet krävs att:
  • examinationsformen är tydligt motiverad utifrån kursplanens mål och inte kan ersättas av annan uppgift
  • det första omprovet i normal fallet erbjuds senast nästkommande termin
För kurs som upphört eller genomgått större förändringar ges möjlighet att göra omprov på kursen upp till två år från den tidpunkt då förändringen skedde.

Övriga föreskrifter

Kursupprop
Kursuppropet är obligatoriskt.

Befrielse från upprop kan endast ges av examinator vid föranmälan och endast då särskilda skäl föreligger. Frånvaro utan giltigt förfall kan föranleda förlust av kursplats. Beslut om detta fattas av examinator.

Hälso- och vaccinationsprogram
Inför det verksamhetsintegrerade lärandet erbjuds studenter vid Medicinska fakulteten vid Umeå universitet vaccination mot Hepatit B. Hepatit B är den mest troliga smittorisk studenter kan utsättas för under det verksamhetsintegrerade lärandet och som det också går att vaccinera emot. Därtill erbjuds studenter som inte vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) att komplettera med detta. Medicinska fakulteten står enbart för de kostnader som uppkommer inom hälso- och vaccinationsprogrammet i det fall de skett inom ramen av de av programmen organiserade tillfällena.

Studietid
Under det verksamhetsintegrerade lärandet kan tjänstgöring förekomma på kvällar, nätter och helger.

Litteratur

Giltig från: 2021 vecka 35

Rekommenderad kurslitteratur redovisas på kurssidan inom Läkarprogrammets utbildningsplattform. Studenten förutsätts självständigt hämta in relevant kunskap enligt den beskrivning av kursmål som finns för kursen och enligt de anvisningar som ges under kursens gång.

Farmakologi och klinisk farmakologi

Ritter James et al
Rang and Dale's Pharmacology
Elsevier :
Litteraturpost på Clinical Key
Obligatorisk

FASS
FASS :
FASS

Läkemedelsboken
Läkemedelsboken :
Läkemedelsboken

Samhällsmedicin

Socialmedicin : individ, hälsa och samhälle
Allebeck Peter, Burström Bo, Hensing Gunnel, Kristenson Margareta
1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2015 : 270 s. :
ISBN: 9789144108636
Obligatorisk
Se bibliotekskatalogen Album

Arbets- och miljömedicin : en lärobok om hälsa och miljö
Edling Christer, Nordberg Gunnar F., Albin Maria, Nordberg Monica
Fjärde upplagan : Lund : Studentlitteratur : 2019 : 432 sidor :
ISBN: 9789144127460
Obligatorisk
Se bibliotekskatalogen Album

Allmänmedicin

Allmänmedicin
Hunskår Steinar, Hovelius Birgitta, Andersson Christer
2. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2015 : 1102 s. :
ISBN: 9789144084466
Obligatorisk
Se bibliotekskatalogen Album

Professionell utveckling - Medicinsk Psykologi

Psykologi för vårdprofessioner
Kaiser Niclas, Lundberg Mattias
Första utgåvan : 2018 : 328 sidor :
ISBN: 9789127140325
Obligatorisk
Se bibliotekskatalogen Album

Arbetsgruppens psykologi
Lennéer-Axelson Barbro, Thylefors Ingela
Femte utgåvan : [Stockholm] : Natur & Kultur : [2018] : 256 sidor :
ISBN: 9789127822177
Se bibliotekskatalogen Album

Kliniska undersökningsmetoder

Kliniska färdigheter : informationsutbytet mellan patient och läkare
Lindgren Stefan, Aspegren Knut
3., [uppdaterad] uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2011 : 295 s. :
ISBN: 978-91-44-07591-4
Obligatorisk
Se bibliotekskatalogen Album

Symtom, diagnos, terapi
Levi Richard, Zetterström Jan, Olofsson Christer
1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2014 : 742 s. :
ISBN: 9789144029450
Obligatorisk
Se bibliotekskatalogen Album

Salö Martin
På klinik : handbok för blivande läkare
1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2016 : 633 s. :
ISBN: 9789144087511
Obligatorisk
Se bibliotekskatalogen Album

Bild- och funktionsmedicin

Nuklearmedicin
Hietala Sven-Ola, Åhlström Riklund Katrine
2., [rev.] uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2013 : 190 s. :
ISBN: 9789144067537
Obligatorisk
Se bibliotekskatalogen Album

Isaksson Mats
Grundläggande strålningsfysik
Tredje upplagan : Lund : Studentlitteratur : [2019] : 340 sidor :
ISBN: 9789144128863
Se bibliotekskatalogen Album

Radiologi
Aspelin Peter, Pettersson Holger
1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2008 : 848 s. :
http://www.studentlitteratur.se/omslagsbild/artnr/31995-01/height/320/width/320/bild.jpg
ISBN: 978-91-44-03887-2 (inb.)
Se bibliotekskatalogen Album

Svensk förening för Medicinsk radiologi. Se särskilt checklista för remittenter angående jodkontrast.
Svensk förening för Medicinsk radiologi :
Svensk förening för Medicinsk radiologi

Internetmedicin Radiologi: även radiologisk utredning för svenska förhållanden inom andra ämnen
Internetmedicin :
https://www.internetmedicin.se/specialitet/rontgen-radiologi/#list

Radiology assistant : Pedagogiskt studiematerial för komplettering inom BFM
Radiology assistant :
https://radiologyassistant.nl/

Radiopaedia: Sökbar stor databas inom BFM
Radiopaedia :
https://radiopaedia.org/?lang=us