Beslutad av: Programråd för masterprogram inom folkhälsovetenskap, 2020-04-03
Reviderad av: Programråd för masterprogram inom folkhälsovetenskap, 2021-09-03
Innehåll
Kursen syftar till att ge fördjupad förståelse för det kommunikativa samspelets betydelse för mänsklig förändring samt förmåga att använda samtal som redskap för att identifiera, analysera & åtgärda (samt planera för uppföljning av) organisatoriska och arbetslivsrelaterade problem. Kursen fokuserar således på att ge studenterna kunskaper och praktiska färdigheter rörande metoder och förhållningssätt i det konsultativa arbetssättet, där bland annat processorienterat arbetssätt, motiverande samtal samt hälsolitteracitet är centrala begrepp. Kursen syftar också till att utveckla studenternas förmåga att arbeta kunskapsbaserat, samt till att ge ökad inblick och förståelse för hälsoekonomiska aspekter i arbetslivsrelaterade situationer av förändring, utveckling och beslutsfattande.
Kursen berör följande teman
Hälsoekonomiska argument och deras betydelse
Kunskap och evidens i beslutsfattande
Motiverade samtal (MI)
Hälsolitteracitet
Förväntade studieresultat
Kunskap och förståelse Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
beskriva det kommunikativa samspelets betydelse för att åstadkomma förändring.
diskutera det egna förhållningssättets betydelse i samspel med andra både i och utanför en organisation.
kritiskt reflektera kring och diskutera den gemensamma kunskapsbasen i ett konsultativt arbetssätt.
redogöra för grundläggande principer och förhållningssätt kring metoden motiverande samtal (MI).
förklara hälsoekonomiska aspekters betydelse vid beslutsfattande.
visa förståelse för betydelsen av individers varierande förmåga att förvärva, förstå och använda (hälso)information (hälsolitteracitet).
Färdigheter och förmåga Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
analysera det kommunikativa samspelets betydelse för att åstadkomma förändring.
använda samtal som redskap för att åstadkomma förändring av, och hantera organisatoriska och arbetslivsrelaterade problem.
Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
redovisa och kritiskt reflektera kring etiska principer i olika konsultativa roller.
Behörighetskrav
Kandidatexamen eller motsvarande högskoleutbildning om minst 180 högskolepoäng inom folkhälsovetenskap, hälso- och sjukvård, hälsopedagogik, eller relevant samhällsvetenskapligt eller beteendevetenskapligt ämnesområde. Dessutom krävs svenska och engelska för grundläggande behörighet för högskolestudier.
Undervisningens upplägg
Undervisningen är nätburen och bedrivs i 50% studietakt på distans med stöd av lärplattform. Tillgång till dator med webkamera, headset med mikrofon samt internetuppkoppling krävs. Studierna kännetecknas av aktivt kunskapssökande, reflektion och praktisk övning. Studierna bedrivs individuellt, men med stöd av nätburna föreläsningar och återkommande obligatoriska webbinarier- med fokus på muntlig övning och där studenterna gruppvis och med stöd av lärare bidrar med feedback sinsemellan.
Examination
Examinationen bygger på en modell där en slutrapport som omfattar kursens samtliga teman utvecklas stegvis under kursen, via obligatoriska webbinarier och skriftliga individuella inlämningsuppgifter (delrapporter).
Kursens examineras således löpande genom a) Aktivt deltagande vid obligatoriska webbinarier b) Skriftliga individuella delrapporter c) Skriftlig individuell slutrapport.
Deltagande vid obligatoriska webbinarier samt inlämnade delrapporter betygsätts med underkänd (U) eller godkänd (G). På slutrapporten sätts betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). Ytterligare information om examinationernas olika delar, inklusive betygskriterier lämnas i samband med kursstart. För att bli godkänd på kursen krävs godkänt betyg på deltagande vid samtliga obligatoriska webbinarier, godkända delrapporter samt godkänd slutrapport. För att få betyget väl godkänd på kursen krävs, förutom godkänt betyg på deltagande vid samtliga obligatoriska webbinarier och godkända delrapporter, betyget väl godkänd på den skriftliga slutrapporten.
Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform.
Vid eventuell frånvaro från eller underkänt resultat på obligatoriskt webbinarium beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten måste göra om utbildningsmomentet.
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.
