Kunskap och minne, 7,5 hp

Innehåll

Kursen är en tvärvetenskaplig introduktion till kognitionsvetenskapligt studium av information, kunskap och minne. Innehåll i korthet: 

• psykologiska och filosofiska teorier om kunskap och medvetandets innehåll 
• grundläggande begrepp i informationsteori 
• minne och minnesmekanismer 
• hjärnstrukturer av särskild betydelse för minnet 
• metoder för neurofysiologiska registreringar 
• språkförmåga och språklig kunskap 

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska studenten 

Kunskap och förståelse 

• känna till och översiktligt kunna redogöra för teorier om vad för slags information människan representerar och hur vår kunskap är strukturerad och organiserad 
• kunna redogöra för grundläggande begrepp inom informationsteori 
• veta vad som menas med datatyper, kontrollstrukturer och procedurer 
• översiktligt kunna redogöra för struktur och organisation hos den kunskap som vi använder när vi talar och förstår språk 
• känna till och kunna redogöra för de olika minnessystemen 
• kunna redogöra för minnesmekanismer i enskilda celler och grupper av celler 
• kunna redogöra för centralnervösa strukturer av särskild betydelse för minnesmekanismer 

Färdighet och förmåga 

• kunna använda datatyper, kontrollstrukturer och procedurer för att artikulera en enkel, given algoritm 
• kunna tillämpa teoretiska kognitionsvetenskapliga begrepp på konkreta problem. 

Behörighetskrav

Matematik B, Samhällskunskap A. Eller: Matematik 2a / 2b / 2c, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (områdesbehörighet 5/A5)

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av lektioner, laborationer, demonstrationer och seminarieövningar. Uppnående av de förväntade studieresultaten förutsätter aktivt deltagande i undervisningen samt aktivt eget arbete.

Examination

Examination sker genom individuellt skriftligt kunskapsprov (salstentamen) vid kursens slut. 
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.  
Som betyg används något av uttrycken Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). 
Student som inte har godkänt resultat på prov har rätt att delta i förnyat prov (s.k. omprov). 
Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov.  
Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle.  
Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.  
Minst ett andra omprov (ett s.k. uppsamlingsprov) ska erbjudas inom ett år efter det ordinarie provtillfället.  
En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för kursen, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Begäran om byte av examinator ställs till utbildningsledaren vid Humanistiska fakulteten.

Övriga föreskrifter

Om beslut fattas om att kursen inte längre ska ges eller om kursplanen reviderats garanteras studenten minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.