Kunskap, undervisning och lärande 1 (UVK), 10 hp

Innehåll

Kursen tar sin utgångspunkt i skolans kunskapsuppdrag, samt i kravet på att utbildning inom skolväsendet ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Kursen ger en grundläggande orientering om kunskap, undervisning, lärande och skolväsendets historia. Vidare ger den förberedelse till fortsatt akademisk utbildning och yrkesverksamhet inom gymnasieskolans yrkesutbildningar.
 
Kursen introducerar begrepp, teorier och rön inom pedagogik, didaktik, utvecklingspsykologi samt kunskaps- och vetenskapsteori. Den rymmer även orientering om planering och analys av undervisning utifrån styrdokument samt läroplansteori och didaktisk analys.
 
Under kursens gång diskuteras vad som utmärker vetenskaplig forskning samt vad vetenskaplighet innebär, och vetenskapliga metoder introduceras. Kursen ger grundläggande träning i att värdera information i form av källkritik och statistik. Under kursen introduceras även resurser som bibliotek och databaser.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse
- visa grundläggande kunskap om skolväsendets historia, organisation och villkor;
- visa översiktlig kunskap om lagar och styrdokument rörande skolans uppdrag, samt en god förståelse av skolans kunskapsuppdrag;
- visa god förståelse av olika kunskapsbegrepp, kunskapsformer och teorier om hur kunskap och färdigheter utvecklas, samt hur kunskap förhåller sig till begrepp som sanning, goda skäl, tillförlitlighet, och objektivitet;
- visa grundläggande förståelse av skillnaderna mellan vetenskap och beprövad erfarenhet, och mellan vetenskap, pseudovetenskap och icke-vetenskap, samt hur dessa kommer till uttryck i det utbildningsvetenskapliga området;
- visa grundläggande förståelse av olika vetenskapliga metoder, såsom kvantitativa och kvalitativa metoder, samt vilken roll hypoteser, teorier, observationer och statistisk metodologi spelar i dessa;
- visa grundläggande förståelse av metoder för att systematisera och värdera information, såsom statistisk metodologi och källkritik;
- visa kännedom om olika teoretiska modeller för medvetande och inlärning samt om klassiska och samtida teorier rörande kognitiv och social utveckling, innefattande vuxnas lärande;
- visa grundläggande kunskap om läroplansteoretiska frågeställningar och teorier samt didaktisk analys;

Färdighet och förmåga
- visa grundläggande förmåga att beakta, reflektera och resonera kring frågor rörande kunskapens relation till olika perspektiv, såsom genusperspektiv och etniska perspektiv, samt hur dessa frågor förhåller sig till möjligheten av allsidig och objektiv kunskap;
- visa förmåga att självständigt tillämpa grundläggande källkritiska metoder för att värdera information;
- visa förmåga att förstå presentation av enklare statistiskt material;
- visa förmåga att kommunicera kunskaper och analyser skriftligt och muntligt;

Värderingsförmåga och förhållningssätt
- visa en grundläggande repertoar av verktyg för att reflektera kring frågor som rör skolans kunskapsuppdrag;
- visa en grundläggande repertoar av verktyg för att reflektera över och förhålla sig kritisk till anspråk på kunskap och vetenskaplighet.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Kursen omfattar två till tre fysiska campusträffar om 2 dagar per träff, där undervisningen består av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Vissa undervisningsmoment på campus är obligatoriska. Övrig undervisning genomförs via kursens digitala plattform där kursinformation samt forum för kommunikation och uppgifter finns tillgängliga.

Examination

Fysisk närvaro vid obligatoriska moment fordras för godkänt resultat på kursen, om inte annat anges i kurstillfällets gällande schema och studieguide.

Examination sker genom skriftliga uppgifter och examinerande seminarier. Kursen är indelad i följande moduler, som examineras var för sig: Skolans kunskapsuppdrag (0,5 hp) (betygsskala: U/G/VG), Skolväsendets historia (1 hp) (betygsskala: U/G), Didaktik och läroplansteori (2 hp) (betygsskala: U/G/VG), Utvecklingspsykologi och teorier om lärande (2 hp) (betygsskala: U/G/VG), Källkritik (1 hp) (betygsskala: U/G/VG), Statistik (1 hp) (betygsskala: U/G), samt Kunskaps- och vetenskapsteori (2,5 hp) (betygsskala: U/G/VG).
Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten. 

Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget väl godkänd särskild vikt vid studentens förmåga att självständigt och med tydlig förankring i litteraturen analysera och problematisera kursinnehåll. 

Betyg på hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten på de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan väl godkänd, godkänd eller underkänd. För betyget godkänd på hela kursen krävs att samtliga examinationer är minst godkända. För betyget väl godkänd krävs att samtliga examinationer är minst godkända, och att den studerande är väl godkänd på minst 5,5 hp.
Den som erhållit betyget godkänd (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. Student, utan godkänt resultat på ordinarie prov samt ett omprov för en kurs eller en del av kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos prefekten begära att få en annan examinator utsedd.

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom ska ytterligare omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle.
Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.

Övriga föreskrifter

När en kursplan har upphört att gälla eller genomgått större förändringar ska riktlinjer för hur omprov ska ske anges genom övergångsbestämmelser i kursplanen. I övergångsreglerna ska studenterna garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas. Vad avser praktik/VFU gäller motsvarande med den begränsningen att antalet anges till en.