Landskapsarkeologisk metodik, 15 hp

Innehåll

Kursen ger fördjupade kunskaper och färdigheter när det gäller de metoder och tekniker som används för att studera landskapsarkeologi. Genom en blandning av föreläsningar, seminarier, fältarbete och andra praktiska övningar undersöks ett antal teman som tillsammans representerar en bredd av samtida problem inom landskapsstudier. 
 
Föreläsningarna och seminarierna är framtagna för att ge ett brett utbud av exempel, från både svenska och europeiska sammanhang, för att ge studenten möjlighet att bekanta sig med komplexiteten i naturliga landskap och landskap påverkade av människan. Fältarbetet är uppbyggt för att utveckla förmågor inom observationsundersökningar, kartografianalys, arkivforskning och flygfotografering. 
 
Kursen består av två moment: 
1. Fältmetoder  
2. Forskningsmetoder 
 
Moment 1. Fältmetoder 
Momentet inriktar sig huvudsakligen på analys av ett valt landskap och den generering av data som håller tillräckligt hög kvalitet för att möjliggöra tolkning av de olika aspekterna av landskapsutveckling. Några av de fältbaserade delarna av kursen utförs tillsammans med kursen Miljöarkeologisk fält- och labbmetodik.  

Moment 2. Forskningsmetoder 
Momentet fokuserar på förstudier av landskapsstudier. Det kompletteras med några fältdagar och längre studiebesök i syfte att introducera studenten till olika landskap vilket är fokus för studier inom moment 1. 
 
Vissa moment i kursens fältbaserade delar kommer att genomföras parallellt med kursen Miljöarkeologisk fält- och labmetodik.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska studenten kunna:
 
Kunskap och förståelse:

• Beskriva de olika metoder som används inom landskapsstudier och diskutera deras effektivitet samt visa insyn i samtida forskning och utveckling.
• Visa specialiserad kunskap och förståelse om metodik genom att kunna bedöma vilka tekniker och analysmetoder som är bäst lämpade för att studera ett visst landskap, där ingår både en översikt inom fältet och fördjupade kunskaper inom vissa områden.
• Undersöka en variation av fältbevis som är lämpliga inom området och använda dessa tekniker för att tolka landskapet på ett logiskt och uttömmande sätt.
• Bedöma hur effektiva de metoder som används är och fastställa om de är lämpliga för användningsområdet. 

Färdighet och förmåga:

• Visa förmåga att planera och använda lämpliga metoder samt företa sig avancerade uppgifter inom givna tidsramar.
• Göra relevanta fältobservationer.
• Ta sig an fältarbete i gott samarbete med andra deltagare.
• Visa nödvändiga färdigheter för att delta i forskning och utveckling eller anställning i någon annan kvalificerad utsträckning.
• Samla in och redogöra för data, till exempel från fältprover, på ett sammanhängande och logiskt sätt.
• Göra en riskbedömning för fältarbete inför de praktiska delarna av moment 2.
• Analysera resultaten som fältarbetet och förstudien har lett till och sätta in dem i sina respektive sammanhang inom arkeologi, miljö och landskap.
• Känna igen och kunna dokumentera observationer och resultat som har framkommit genom fältarbete och forskning för att kunna presentera en sammanhållen rapport.
• Framställa ett rikt nyanserat dataset och redogöra för resultaten på ett sammanhängande och logiskt sätt.
• Planera sin tid väl.
• Visa IT-skicklighet i behandlingen och tolkningen av data.
• Förbereda och redovisa en översikt av projektet i form av en föreläsning.
• Ta fram och kommunicera resultatet av fältarbetet i en skriftlig, yrkesmässig standardrapport. 

Färdighet och förmåga:

• Undersöka olika tekniker som är lämpliga inom området och använda dessa tekniker för att tolka landskapet på ett logiskt och uttömmande sätt.
• Redovisa en skrivbords-förstudie av tillgängliga tekniker och visa kunskap och förståelse när det gäller deras genomförbarhet och tillämpning.
• Visa bred förståelse för hur forskare har tänkt och tänker om landskap både genom historien och i vår samtid.
• Kunna avgöra vilka aspekter av vad studenten lärt sig som lämpar sig bäst för att studera det valda landskapet.
• Visa kunskaper om möjligheter och begränsningar inom forskning och säkerställa att studentens forskning används ansvarsfullt.
• Skriva en rapport som kan förstås av personer som inte är specialister inom ämnet och som håller en förväntad yrkesmässig nivå.

Behörighetskrav

Examen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Särskilda förkunskapskrav är 90 hp i något av följande huvudområden: arkeologi, miljöarkeologi, naturgeografi, geovetenskap, historia, antropologi, antikens studier, biologi, miljövetenskap eller motsvarande.

Dessutom krävs engelska B/6 och, om kursen ges på svenska, svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier.

Undervisningens upplägg

Undervisningen innefattar föreläsningar inomhus, grupparbeten, seminarier, handledning, labbarbete och fältstudier utomhus. Moment 1 ges i form av salsundervisning på universitetet såväl som i datorlabb på HUMLab, och därutöver även genom fältstudier. Moment 2 ges i form av salsundervisning på universitetet, men huvudsakligen genom fältstudier. Av logistiska skäl krävs transport till andra platser än Umeå inklusive övernattning utanför Umeå.

Examination

Moment 1. Fältmetoder. Momentet examineras genom seminarier och skrivuppgifter i grupp och individuellt. Skrivuppgiften sker i form av en slutrapport av fältarbetet. Studenten betygssätt individuellt med betygsskalan VG, G eller U. 
 
Moment 2. Forskningsmetoder. Momentet examineras genom gruppseminarier och individuell prestation i form av en skriftlig hemtentamen med betygsskalan VG, G eller U. 
 
Aktivt deltagande i båda momenten är obligatoriskt. Examinationen består av praktiska, muntliga och skriftliga uppgifter i klassrummet och på fältet. Studenten förväntas visa en hög nivå av kritiskt tänkande, analytisk förmåga och social kompetens som motsvarar högskolestudier på avancerad nivå. Förmågan att arbeta såväl självständigt som en integrerad del av en grupp är väsentlig. Fältarbete utförs i grupp, men examination sker individuellt. 
 
Bedömningskriterier och dokumentationsmetoder för individuella arbetsinsatser presenteras av examinator vid kursstart. Hänsyn tas till kvaliteten och graden av aktivt deltagande i det förberedande arbetet (moment 1), fältarbetet (moment 2) och slutrapporten när betyg sätts. Aktivt deltagande kan innebära att ett betyg i gränsfall kan höjas från G till VG. 
 
För de studenter som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ett omprov inom två månader efter ordinarie provtillfälle, samt ytterligare ett inom ett år, så kallat uppsamlingsprov. 
 
Studenter som två gånger har underkänts i prov för en kurs eller del av kurs har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos utbildningsledare vid Humanistisk fakultet begära att en ny examinator utses till kommande omprov, om inte särskilda skäl talar emot det. 
 
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten. 
 
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs inte inkluderas med en annan kurs med liknande innehåll. Vid osäkerhet bör studenten konsultera studierektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet.