Magisteruppsats i etnologi, 30 hp

Innehåll

Kursen ger en fördjupad orientering i kunskaper om kulturteori, etnografiska metoder och etnografiskt fältarbete. I kursen ingår att vidareutveckla tillämpning av teori och metod genom övningar och utformandet av en egen studie genom problemformulering, fältarbete, analys och uppsatsskrivning. Stor vikt läggs vid att studenten under uppsatsarbetet utvecklar ett reflexivt förhållningssätt och förmåga att göra etiska bedömningar under fältarbete och skrivprocess.

Modul 1. Kulturteoretisk fördjupning (7,5 hp)
Cultural theoretical deepening
Modulen syftar till en fördjupad kunskap om nationella och internationella kulturteoretiska forskningsinriktningar med hög relevans för studier i etnologi. Originaltexter och aktuella studier med teoritillämpning närläses och diskuteras. Studenten väljer även egen teoretisk fördjupning i relation till valt uppsatsämne.
 
Modul 2. Etnografiska metoder- fördjupning (7,5 hp)
Ethnografic methods - deepening
Modulen ger fördjupade kunskaper inom etnografiska metoder genom litteraturstudier och övningar. Exempel från studier granskas och diskuteras. Studenten väljer en egen etnografisk fördjupning i form av en kombination av metoder i relation till valt uppsatsämne.

 Modul 3. Magisteruppsats (15 hp)
Master Thesis
Modulen går ut på att studenten under handledning genomför fältarbete, bearbetning och analys av empiri och skriver en vetenskaplig uppsats. Denna bör ha en god analytisk skärpa och en väl genomförd tillämpning av begrepp och teori i relation till betydande aktuell etnologisk forskning. Under modulen betonas ett reflexivt och etiskt förhållningssätt under egen skrivprocess och vid granskning av vetenskaplig text genom opponering. Uppsatsen ventileras på ett examinerande seminarium.

Förväntade studieresultat

Efter modul 1 (Kulturteoretisk fördjupning) ska studenten kunna:

• självständigt och initierat redogöra för nationella och internationella kulturteoretiska inriktningar
• övertygande och med hög relevans för eget problemområde diskutera och redogöra för en individuell teoretisk fördjupning

Efter modul 2 ( Etnografiska metoder - fördjupning) ska studenten kunna:

• självständigt och initierat redogöra för en fördjupning inom etnografiska metoder
• uppvisa fördjupad och god kunskap om och tillämpning av metoder, reflexivitet och etiska aspekter

Efter modul 3 (Magisteruppsats) ska studenten visa färdigheter i att:

• självständigt utforma, planera och genomföra en vetenskaplig studie
• tillämpa etnologisk kulturanalys av god kvalité
• tillämpa teoretiska begrepp och perspektiv på en god vetenskaplig nivå
• muntligt och skriftligt redovisa en egen studie med god relevans för etnologiämnet
• initierat redogöra för forskningsläget inom eget specialiseringsområde
• tydligt och med god kännedom om vetenskaplig akribi kritiskt granska och bedöma vetenskapliga arbeten.

Behörighetskrav

Kandidatexamen i etnologi eller motsvarande. Svenska och engelska för grundläggande behörighet för högskolestudier.

Undervisningens upplägg

Modul 1. Föreläsningar och seminarier.
Modul 2. Föreläsningar, seminarier och handledarsamtal.
Modul 3. Handledning och examinerande seminarier.

Studenten har rätt till handledning enbart under den tidsperiod som uppsatskursen omfattar. För den som är registrerad på kurs och har en funktionsnedsättning finns resurser för särskilt stöd. Kontakta Studentcentrum för mer information.

Examination

Modul 1: Modulen examineras genom ett skriftligt paper om 8-10 sidor där kurslitteratur och fördjupning diskuteras i relation till det egna problemområdet.

Modul 2: Modulen examineras genom ett skriftligt paper om 8-10 sidor, där kurslitteratur och egen fördjupning diskuteras i relation till det egna problemområdet. Detta paper kan helt eller delvis integreras i den slutgiltiga uppsatstexten.

Modul 3: Modulen examineras genom en uppsats som ventileras vid ett obligatoriskt seminarium. Därtill ingår även att genomföra en opposition på en annan students uppsats.

Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet.
Examination sker enligt graderna Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment
är godkända.

På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För betyget väl godkänd på hela kursen fordras betyget Väl godkänd på minst 22,5 av kursens högskolepoäng, samt betyget Godkänd på resterande högskolepoäng. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov.
Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Studerande som antagits till kurs skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum.

Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator.

Tillgodoräknande
Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. Om ansökan om tillgodoräknande avslås helt eller delvis ska detta motiveras skriftligt. Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan.
För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektorn vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.