Beslutad av: Utbildningsledaren för humanistiska fakulteten, 2021-03-04
Innehåll
Spår efter forntida mänsklig aktivitet, liksom spår från miljö- och klimatförändringar som har påverkat människan kan studeras med hjälp av miljöarkeologiska metoder. Kursen ger fördjupade kunskaper i miljöarkeologiska undersökningsmetoder och analystekniker. Arkeobotanisk analys, insektsanalys, pollenanalys och olika kemisk-fysiska jordmaterialanalyser och tekniker är exempel på de metoder som används. Genom praktiskt fältarbete och labbarbete, både i grupp och individuellt, tränas förmågan i olika provtagningsstrategier genom jordmaterialundersökningar och arkeologiska utgrävningar.
Moment 1. Miljöarkeologisk fältmetodik Momentet fokuserar på miljöarkeologiska fältstudier genom en kombination av landskapsutgrävningar, studiebesök och provtagningar där studenten får bekanta sig med jordarter och sediment samt hur de ska behandlas ur ett miljöarkeologiskt perspektiv.
Moment 2. Miljöarkeologisk labbmetodik Momentet syftar huvudsakligen till efterföljande analys av det material och den information som samlats in i moment 1 där ett valt landskap eller en fyndplats analyseras för att möjliggöra tolkning av de olika aspekterna av platsens aktiviteter och landskapets utveckling. Några av de fältbaserade delarna av kursen utförs tillsammans med kursen Landskapsarkeologisk metodik.
Förväntade studieresultat
För godkänd kurs ska studenten kunna:
Kunskap och förståelse:
Redogöra för en miljöarkeologisk provtagningsstrategi för ett område eller objekt.
Diskutera och visa ingående förståelse för ett tvärvetenskapligt förhållningssätt, inklusive problemfokusering och multiproxyanalys.
Redogöra för grunderna i några miljöarkeologiska analystekniker, till exempel hanteringen av jordprover, mikroskoparbete, användningen av referenssamlingar, bestämningsnycklar, databaser och olika analysinstrument.
Redogöra för arbetsflödet i de labbtekniker som är vanliga inom arkeologi.
Visa förståelse för grundläggande miljöarkeologiska koncept såsom tafonomi och multiproxyanalys.
Färdighet och förmåga:
Utföra miljöarkeologisk provtagning i samband med en arkeologisk undersökning.
Ta sig an fältarbete i gott samarbete med andra deltagare.
Redogöra för resultat från fältprover på ett tydligt och logiskt sätt.
Självständigt och i grupp sammanställa, behandla, tolka och redovisa analysdata på ett lättförståeligt och tydligt sätt.
Självständigt genomföra minst en labbanalys som är vanlig inom arkeologi.
Värderingsförmåga och förhållningssätt:
Visa förmåga att diskutera de möjligheter och begränsningar som finns inom miljöarkeologi.
Resonera om varför vissa miljöarkeologiska undersökningsstrategier bör användas på ett visst forskningsobjekt.
Visa förmåga att formulera miljöarkeologiska forskningsproblem.
Visa förmåga att lösa problem med ett tvärvetenskapligt förhållningssätt.
Behörighetskrav
Examen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Särskilda förkunskapskrav är 90 hp i något av följande huvudområden: arkeologi, miljöarkeologi, naturgeografi, geovetenskap, historia, antropologi, antikens studier, biologi, miljövetenskap eller motsvarande.
Dessutom krävs engelska B/6 och, om kursen ges på svenska, svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier.
Undervisningens upplägg
Undervisningen innefattar föreläsningar inomhus, grupparbeten, seminarier, handledning, labbarbete och fältstudier utomhus. Moment 1 ges huvudsakligen genom fältstudier, men seminarier och föreläsningar ges även i klassrum. Moment 2 ges huvudsakligen genom labbstudier i Miljöarkeologiska laboratoriet, men seminarier och föreläsningar ges även i klassrum. Av logistiska skäl krävs transport till andra platser än Umeå inklusive övernattning utanför Umeå.
Examination
Moment 1. Miljöarkeologisk fältmetodik. Momentet examineras genom gruppseminarier och individuell prestation i form av en skriftlig hemtentamen med betygsskalan VG, G eller U.
Moment 2. Miljöarkeologisk labbmetodik. Momentet examineras genom seminarier och skrivuppgifter i grupp och individuellt. Skrivuppgiften sker i form av en slutrapport av fältarbetet. Studenten betygssätt individuellt med betygsskalan VG, G eller U.
Aktivt deltagande i båda momenten är obligatoriskt. Examinationen består av praktiska, muntliga och skriftliga uppgifter i klassrummet och på fältet. Studenten förväntas visa en hög nivå av kritiskt tänkande, analytisk förmåga och social kompetens som motsvarar högskolestudier på avancerad nivå. Förmågan att arbeta såväl självständigt som en integrerad del av en grupp är väsentlig. Fältarbete utförs i grupp, men examination sker individuellt.
Bedömningskriterier och dokumentationsmetoder för individuella arbetsinsatser presenteras av examinator vid kursstart. Hänsyn tas till kvaliteten och graden av aktivt deltagande i det förberedande arbetet (moment 1), fältarbetet (moment 2) och slutrapporten när betyg sätts. Aktivt deltagande kan innebära att ett betyg i gränsfall kan höjas från G till VG.
För de studenter som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ett omprov inom två månader efter ordinarie provtillfälle, samt ytterligare ett inom ett år, så kallat uppsamlingsprov. Studenter som två gånger har underkänts i prov för en kurs eller del av kurs har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos utbildningsledare vid Humanistisk fakultet begära att annan examinator utses för att bestämma betyg, om inte särskilda skäl talar emot det.
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.
Övriga föreskrifter
I en examen får denna kurs inte inkluderas med en annan kurs med liknande innehåll. Vid osäkerhet bör studenten konsultera studierektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet.
