Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Kursplan:

Nationalekonomi A100:1, 15 hp

Engelskt namn: Economics A100:1

Denna kursplan gäller: 2019-07-08 och tillsvidare

Kurskod: 2NE063

Högskolepoäng: 15

Utbildningsnivå: Grundnivå

Huvudområden och successiv fördjupning: Nationalekonomi: Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

Betygsskala: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd

Ansvarig institution: USBE Nationalekonomi

Beslutad av: Rektor vid Handelshögskolan, 2012-06-11

Reviderad av: Rektor för Handelshögskolan, 2019-06-20

Innehåll

Moment 1: Mikroekonomisk teori (Microeconomics), (7,5 hp/7,5 ECTS)

Momentet inleds med en metodorientering, där olika ekonomiska analysverktyg och begrepp presenteras. Momentet fortsätter med en beskrivning av hur marknadspriser bildas genom interaktionen mellan utbud och efterfrågan. Fokus under momentet ligger i huvudsak på två aktörer; individen och företaget.

Vi modellerar hur den enskilda individen bestämmer hur mycket av olika varor och tjänster hen skall köpa samt hur mycket som hen ska jobba. Dessa frågor analyserar inom ramen för s.k. neoklassisk teori. Utöver detta diskuteras även resultat från beteendeekonomi och vilka konsekvenser dessa har för hur vi förstår hushållens val.

Vi modellerar också företagets resursfördelningsproblem, som innefattar beslut om hur mycket som ska tillverkas, samt hur produktionen ska ske. 

Avslutningsvis behandlas allmän jämviktsanalys, det vill säga frågeställningar som avser hela ekonomin snarare än en enskild marknad. Begreppet ekonomisk effektivitet preciseras samt hur marknadsprisbildningen under vissa förutsättningar leder till en, i denna mening, effektiv resursanvändning i ekonomin.

Moment 2: Marknadsmisslyckanden och resursfördelningsproblem (Market failures and resource allocation problems), (7,5 hp/7,5 ECTS)

Under momentet granskas de antaganden som ligger till grund för samhällsekonomisk effektivitet som åstadkoms i marknadsjämvikten under fullständig konkurrens. Företagens vinstmaximeringsproblem samt välfärdseffekter studeras för alternativa marknadsformer som monopol, oligopol och monopolistisk konkurrens. Välfärdsekonomi och statens roll i ekonomin är ett centralt tema under momentet. Hur bör staten agera när det uppstår marknadsmisslyckanden? Kan staten påverka och öka individernas totala välfärd, och i sådant fall hur? Statens påverkan på resursallokeringen genom skatter och subventioner introduceras också under momentet.

Momentet omfattar även grundläggande miljöekonomi där effekterna av olika typer av miljöskatter och handel med utsläppsrättigheter analyseras. Målet är att beskriva hur samhället kan verka för en hållbar användning av resurser under marknadsekonomiska förutsättningar.

Under momentet analyseras även kollektiva nyttigheter och samhällsekonomisk kalkyl där ekonomiska principer för offentliga beslut behandlas.

Förväntade studieresultat

Moment 1: Mikroekonomisk teori (Microeconomics), (7,5 hp/7,5 ECTS)
Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna:
  1. Beskriva prisbildningsmekanismen under fullständig konkurrens
  2. Förstå hur elasticiteter kan användas för att analysera priskänslighet och inkomsteffekter.
  3. Visa förmåga att tillämpa de teorier som behandlar individens konsumtionsval, allokering av tid mellan arbete och fritid samt intertemporala konsumtionsproblem.
  4. Beskriva resultat från beteendeekonomiska experiment, samt diskutera dessa i relation till rationalitetsantagandet.
  5. Visa förmåga att tillämpa de teorier som behandlar företagets val av insatsfaktorer samt företagets vinstmaximeringsproblem under fullständig konkurrens.
  6. Förklara hur marknadsmekanismen kan åstadkomma en effektiv resursallokering under fullständig konkurrens.
  7. Förklara grundläggande välfärdsteoretiska begrepp samt kunna använda dessa i ekonomiska tillämpningar.

Moment 2: Marknadsmisslyckanden och resursfördelningsproblem (Market failures and resource allocation problems), (7,5 hp/7,5 ECTS)
Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna:
  1. Förklara innebörden av olika marknadsmisslyckanden samt statens möjligheter att korrigera dessa.
  2. Förklara hur olika marknadsformer påverkar resursallokeringen.
  3. Redogöra för enskilda företags strategiska beslut vid fåtalskonkurrens.
  4. Förklara hur skatter och subventioner påverkar marknadsjämvikten.
  5. Förklara problematiken med tillhandahållandet av kollektiva nyttigheter.
  6. Förklara hur ekonomiska och administrativa styrmedel kan användas för att korrigera för externaliteter.
  7. Tillämpa beslutsregler i offentliga investeringsbeslut.

Behörighetskrav

Engelska B, Matematik C, Samhällskunskap A. Eller: Engelska 6, Matematik 3b / 3c, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (områdesbehörighet 4/A4)

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, lärarledda gruppövningar och seminarier.

Examination

Examinationen sker dels i form av mindre salsskrivningar (duggor), dels i form av skriftlig salsexamination efter respektive moments slut samt via inlämningsuppgifter och seminarier. Resultatet från mindre skrivningar (duggor), inlämningsuppgifter och seminarier gäller endast under innevarande termin.

För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas ett ytterligare provtillfälle i nära anslutning härtill. Därpå följande tentamensmöjligheter ges i regel i samband med att momentet anordnas nästa gång. Därutöver anordnas ett extra tentamenstillfälle varje läsår veckan före höstterminstart.

På kursens samtliga huvudmoment ges ettdera betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studerande som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. För erhållande av betyget godkänd på hela kursen krävs att alla moment är godkända. För betyget väl godkänd krävs dessutom betyget väl godkänd på samtliga i kursen ingående moment.

När en student har underkänts på en examination vid två tillfällen har hen rätt att begära att annan examinator utses att bestämma betyg. Skriftlig begäran lämnas till studierektor senast två veckor före nästa examinationstillfälle.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Tillgodoräknanden
Tillgodoräknande sker enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning.

Litteratur