Naturens mångfald för naturkunskapslärare, 15 hp

Innehåll

Kursen integrerar ämnena biologi och geovetenskap. Inom biologin introduceras kretslopp, klassificeringen av naturtyper samt bestämningen av arter som förekommer i norra Sverige. Vidare studeras geovetenskapliga processer och de former och material dessa processer bildar. På kursen diskuteras hur antropogen påverkan har konsekvenser för geovetenskapliga processer och därmed i förlängningen för lokala ekosystem. Kunskaperna från de teoretiska inslagen under momenten kommer att befästas och exemplifieras under exkursioner, övningar och laborationer. Kursen ger genom de praktiska momenten kännedom om biologiska och geovetenskapliga metoder och tekniker för vidare studier.
 
Kursen delas in i följande moment:
Kursen integrerar ämnena biologi och geovetenskap. Inom biologin introduceras klassificeringen av naturtyper samt bestämningen av arter som förekommer i norra Sverige. Vidare studeras geovetenskapliga processer och de former och material dessa processer bildar. På kursen diskuteras hur antropogen påverkan har konsekvenser för geovetenskapliga processer och därmed i förlängningen för lokala ekosystem, och utvecklingen av biologisk diversitet diskuteras. Även hållbar utveckling och massa- och energikretslopp diskuteras.

Kursen delas in i följande moduler:
Modul 1. Naturtyper och artkunskap 3,5 högskolepoäng. Under modulen ges en introduktion till naturtypsklassificering, floristik, insektsfaunistik och kärlväxtinventeringar. I modulen ingår fältstudier då studenten tränas i att karakterisera naturtyper, bedöma naturvärden och ekosystemtjänster, samt känna igen arter som förekommer i norra Sverige. Tonvikten ligger på identifiering och inlärning av kärlväxtarter, vanligt förekommande mossor, och lavar samt insektsgrupper.
 
Modul 2. Geovetenskap 7,5 högskolepoäng. Under denna modul behandlas allmän geologi, bergarter, geomorfologi, jordarter, marklära och lokalklimat. Fokus ligger på de i Sverige vanligast förekommande jordarterna och terrängformerna. Stor vikt läggs vid att förstå sambandet mellan processer, material och former. Även geografiska informationssystem (GIS) och fjärranalys behandlas.
 
Modul 3. Biologisk mångfald och hållbar utveckling 4 högskolepoäng. Under denna modul ges en introduktion till biologisk mångfald och ekologiska kretslopp. Människans påverkan på olika ekosystem diskuteras och i samband med detta behandlas naturvård, klimatförändringar och hållbar samhällsutveckling. Under momentet ingår en individuell fördjupningsuppgift med fokus på klimatdebatten.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten för betyget Godkänd kunna:

Modul 1. Naturtyper och artkunskap 3,5 hp
FSR 1.Identifiera karaktäristiska växter och insekter i norra Sverige
FSR 2.Planera och genomföra en fältundersökning, samt tolka och presentera resultaten 

Modul 2. Geovetenskap 7,5 hp
FSR 3.Beskriva och förklara de grundläggande geologiska sammanhangen och processer som bildar och påverkar jordytan på både lång och kort sikt
FSR 4.Beskriva och förklara Sveriges geologi och geomorfologi med fokus på de vanligast förkommande bergarterna, jordarterna och jordmånerna, deras bildningsätt, utbredning och egenskaper, samt hur de nyttjas för olika typer av markanvändning
FSR 5.Beskriva och förklara grundläggande begrepp inom geografiska informationssystem (GIS), inklusiv skillnaden mellan vektor- och rasterdata och skillnaden mellan olika typer av projektioner och koordinatsystem, samt förstå användningen av olika typer av fjärranalysdata
FSR 6.Planera, genomföra och redovisa en enklare fältkartering av jordarter
FSR 7.Skapa en enkel karta med hjälp av ett GIS-program och kunna använda olika metoder för att tolka fjärranalysdata 

Modul 3. Biologisk mångfald och hållbar utveckling 4 hp
FSR 8.Beskriva de viktigaste ekologiska kretsloppen
FSR 9.Diskutera begreppet hållbar samhällsutveckling, samt ge exempel på olika former för skydd av natur och hållbart nyttjande av ekosystem
FSR 10.Söka, värdera och kritiskt granska aktuella debatter inom miljöområdet  
 
Förväntat studieresultat för VG:
Modul 2.
FSR 11.Tillämpa kunskaper om jordarters bildningssätt för att beskriva och förklara vad som karaktäriserar jordtäckets uppbyggnad och utbredning inom en region eller landskapstyp i Sverige.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Biologi 2, Engelska 6, Fysik 1a eller 1b1+1b2, Kemi 1, Matematik 3b eller 3c eller Matematik C, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, projektarbeten, seminarier, laborationer, exkursioner och övningar. Projektarbeten, laborationer, seminarier, exkursioner och övningar är obligatoriska.

Examination

Examinationen sker dels genom skriftliga tentamina, dels genom muntlig och skriftlig redovisning av projektarbeten och laborationsmoment. På en skriftlig tentamen sätts något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). På projektarbetes- och laborationsmoment ges endast betygen underkänd (U) eller godkänd (G), dvs på modul 1 och 3 ges betyget U eller G, på modul 2 ges betygen U, G eller VG. För betyget godkänd krävs att alla FSR för betyget Godkänd är uppfyllda. För betyget Väl Godkänd krävs dessutom att alla FSR för betyget Väl Godkänd är uppfyllda. På hela kursen ges något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att alla prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget på kursen utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända.

En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22 §, HF). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid institutionen ekologi, miljö och geovetenskap.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslut ska sedan meddelas studenten.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.