Naturkunskapsdidaktik 1 för ämneslärare för gymnasiet, 7,5 hp

Innehåll

I kursen behandlas vad som karaktäriserar naturkunskap som vetenskap och vad av detta innehåll som återfinns i skolans kurser på olika nivåer. Innehållet i läroplaner och ämnesplaner studeras och vilka motiv som ligger bakom urvalet diskuteras. Vilka svårigheter elever i gymnasieskolan har att förstå viktiga begrepp inom naturkunskapsämnet studeras och benämningar som missuppfattningar, vardagsföreställningar och alternativa uppfattningar diskuteras. Hur undervisning som tar hänsyn till dessa svårigheter kan läggas upp behandlas genom att de studerande väljer ett område i skolans kurs, studerar vilka svårigheter den didaktiska forskningen beskriver att elever har inom detta område och ger förslag på upplägg av undervisningen.

Under kursens gång kommer grundläggande konkreta didaktiska områden att studeras, exempelvis läromedlens roll för undervisningen, laborationer och demonstrationer eller användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) för visualisering och simulering av fenomen och processer. I kursen behandlas också säkerhetsföreskrifter vid laborativt arbete.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för och diskutera innehållet i gällande styrdokument samt i dessa identifiera olika argument för undervisning i naturkunskap i skolan,
• beskriva och diskutera de svårigheter som elever, enligt ämnesdidaktisk forskning, kan ha med viktiga begrepp inom naturkunskap och kunna föreslå sätt att bearbeta dessa svårigheter i undervisningen,

Färdighet och förmåga

• tolka och omsätta styrdokumentens mål till förslag till undervisning och bedömning,
• vara förtrogen med olika typer av laborationer och demonstrationer,
• ha utvecklat sin förmåga att planera undervisning där hänsyn tas till elevers svårigheter med begrepp inom naturkunskap,
• välja arbetssätt i olika sammanhang t.ex. hur IKT kan vara ett stöd och hjälpmedel för att lära sig naturkunskap,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• värdera arbetssättets betydelse för lärande av begrepp och sammanhang i naturkunskap,
• reflektera över de teoretiska perspektiv som den studerande möter under kursen.

Behörighetskrav

Univ: Avklarade högskolestudier om 15 högskolepoäng inom ämnesstudier i naturkunskap inom utbildning som leder till ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Ovanstående innebär avklarade studier om 15 högskolepoäng inom någon eller några av följande kurser vid Umeå universitet: ’Ekologi A’ 15 hp, 'Fysiologi och cellbiologi ' 15 hp, 'Astronomi och meteorologi' 7,5 hp, eller ’Sex och samlevnad’ 7,5 hp, eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av lektioner, seminarier och undervisningsövningar. Undervisningsövningar som knyts till klassrumsarbete är examinerande och därmed obligatoriska. Under kursen ges studenten tillfälle att utvärdera kursens mål, värdera och bedöma hur kursen administrerats och hur kurstiden disponerats, utvärdera formerna för kunskapsredovisning samt ge synpunkter på kurslitteratur och övrigt undervisningsmaterial.

Examination

Kursen examineras genom följande prov:

• individuell skriftlig rapport knutet till det didaktiska ämnesinnehållet på kursen,
• muntlig examination i samband med undervisningsövning i att ”hålla lektion”,
• praktisk examination i samband med aktivt deltagande vid säkerhetsgenomgång på laboratoriet, individuell skriftlig inlämningsuppgift inför seminarium, samt
• muntlig examination i samband med aktivt deltagande i seminarium.

Den skriftliga rapporten bedöms med något av resultaten väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). Kursens övriga prov bedöms med något av resultaten godkänt (G) eller underkänt (U).

Betyg på kursen beslutas först när samtliga prov är genomförda. Kursen betygsätts med något av betygen väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). För betyget godkänt (G) krävs att samtliga prov bedömts med minst resultatet godkänt (G). För betyget väl godkänt (VG) krävs därutöver att den skriftliga rapporten bedömts med resultatet väl godkänt (VG). Om någotdera av proven bedömts med resultatet underkänt (U), sätts betyget underkänt (U) på kursen under förutsättning att studenten genomfört en prestation på momentets samtliga prov.

Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov.

För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå (FS 1.1.2-553-14). Det första omprovet erbjuds senast två månader efter ordinarie provtillfälle. Undantaget de fall då ordinarie prov äger rum i maj eller juni månad, då erbjuds istället ett första omprovstillfälle inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom erbjuds ytterligare minst ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle.

I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.

En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22 §, HF). Begäran om ny examinator ska ställas till prefekten vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.

Övriga föreskrifter

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 6-8 §§ samt Umeå universitets Handläggningsordning för tillgodoräknande på grund- och avancerad nivå (FS 1.1–501-15).

Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

Föreskrifter vid övergångar
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.