Påbyggnadskurs i filosofi, 30 hp

Innehåll

Kursen vänder sig till studenter som vill ta en kandidatexamen i filosofi, och som redan läst Filosofi A och B. Filosofi är ett brett ämne, och syftet med kursen är att ge breddade kunskaper och en fördjupning inom något eller några av filosofins områden. Påbyggnadskursen läses med fördel innan kursen Filosofi C, men kan också läsas efter C-kursen. Undervisningen är samordnad med andra filosofikurser aktuell termin, och utbudet av moment varierar från termin till termin. Delar av kursen kan ges på andra skandinaviska språk än svenska, eller på engelska. 
 
Kursen består av fyra valbara moment som vardera omfattar 7,5 högskolepoäng. Momenten 1-5 i listan nedan innebär en breddning av studenters filosofikunskaper, och högst två sådana moment får väljas inom kursen. Momenten 6-18 innebär en högre svårighetsgrad och en högre grad av fördjupning och minst två sådana moment ska ingå i kursen. Det bör noteras att det varje termin ges undervisning bara på ett fåtal av dessa moment. Vilka av dessa valbara moment som det erbjuds undervisning på varierar från termin till termin. Information om utbudet av moment under aktuell termin finns på hemsidan för idé- och samhällsstudier och kan också ges av studievägledare för filosofi.
Om den studerande tidigare läst kurser eller moment som till innehållet är identiska med eller mycket lika något av momenten nedan, kan det momentet inte väljas inom kursen. 
 
Valbara moment 1-5 (högst två av dessa moment kan väljas inom kursen): 
 
Moment 1: Etik (7,5 hp) 
Momentet behandlar grundläggande etiska teorier med tillämpning på aktuella moraliska problem. 
Examination: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om 3 respektive 4 hp. 
 
Moment 2: Filosofins historia (7,5 hp) 
Momentet ger en översikt över stora delar av filosofins historia från antikens Grekland fram till uppkomsten av de nu dominerande filosofitraditionerna. Samtidigt är det en kritisk introduktion till några av filosofins klassiska problemställningar. Hur är kunskap möjlig? Hur förhåller sig själen till kroppen? Vad är ett gott liv? Vad innebär det att en handling är rätt eller orätt? Klassiska filosofiska svar på dessa och andra frågor tas upp och diskuteras kritiskt. 
Examination: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om 3 respektive 4 hp. 
 
Moment 3: Kunskapsteori (7,5 hp) 
Momentet introducerar centrala problem och teorier inom kunskapsteorin. 
Examination: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om 3 respektive 4 hp. 
 
Moment 4: Tillämpad etik (7,5 hp) 
Momentet kan ha olika inriktningar olika terminer. Möjliga inriktningar är miljöetik, forskningsetik, affärsetik, globaliseringens etik, feministisk etik, vårdetik. 
Examination: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om 3 respektive 4 hp. 
 
Moment 5: Vetenskapsteori (7,5 hp) 
Momentet ger grundläggande kännedom om centrala vetenskapsteoretiska problem, begrepp och teorier och en grundläggande förmåga att kritiskt och självständigt diskutera vetenskapsteoretiska problem. 
Examination: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om 3 respektive 4 hp. 
 
Valbara moment 6-18 (minst två sådana moment väljes inom kursen): 
 
Moment 6: Litteraturseminarium i filosofi (7,5 hp) 
Momentet utgörs av en serie seminarier med inriktning mot någon eller några centrala filosofiska texter. Litteraturseminariernas inriktning varierar från termin till termin. 
Examination: Aktivt deltagande i seminarier och skriftliga hemuppgifter. 
 
Moment 7: Fördjupning i etik (7,5 hp) 
Momentet ger fördjupade kunskaper i etik. Momentet kan ha olika inriktningar olika terminer. 
Examination: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om 3 respektive 4 hp. 
 
Moment 8: Politisk filosofi (7,5 hp) 
Momentet introducerar centrala problem och teorier inom den politiska filosofin. 
Examination: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om 3 respektive 4 hp. 
 
Moment 9: Fördjupning i politisk filosofi (7,5 hp) 
Momentet ger fördjupade kunskaper i politisk filosofi. Momentet kan ha olika inriktningar olika terminer. 
Examination: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om 3 respektive 4 hp. 
 
Moment 10: Metaetik (7,5 hp) 
Momentet introducerar centrala teman i metaetiken, och tar upp bl.a. semantiska, logiska, ontologiska, kunskapsteoretiska och psykologiska teorier och problem vad gäller normer och värderingar. 
Examination: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om 3 respektive 4 hp. 
 
Moment 11: Logik (7,5 hp) 
Momentet ger en introduktion till den symboliska logiken, där man på ett systematiskt sätt studerar principerna för korrekta slutledningar och resonemang. De logiska verktyg och metoder som introduceras på detta moment förutsätts allmänt i den moderna filosofiska litteraturen och kan därför vara till stor nytta vid fortsatta filosofistudier. 
Examination: två skriftliga prov om 3 respektive 4,5 hp. 
 
Moment 12: Språkfilosofi (7,5 hp) 
Momentet introducerar centrala teman i samtida språkfilosofi. 
Examination: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om 3 respektive 4 hp. 
 
Moment 13: Medvetandefilosofi (7,5 hp) 
Momentet introducerar centrala problem och teorier inom medvetandefilosofin. 
Examination: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om 3 respektive 4 hp. 
 
Moment 14: Metafysik (7,5 hp) 
Momentet introducerar centrala problem och teorier inom metafysiken. 
Examination: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om 3 respektive 4 hp. 
 
Moment 15: Fördjupning i filosofins historia (7,5 hp) 
Momentet består av fördjupade studier av någon eller några centrala texter i filosofins historia. Momentet kan olika inriktning olika terminer. 
Examination: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om 3 respektive 4 hp. 
 
Moment 16: Medvetande och språk (7,5 hp) 
Momentet introducerar centrala filosofiska frågor om medvetande och språk. Fokus ligger på filosofiska problem rörande mental och språklig representation. 
Examination: aktivt deltagande i seminarier 0,5 hp, och två skriftliga prov om 3 respektive 4 hp. 
 
Moment 17: Litteraturseminarium i filosofi II (7,5 hp) 
Momentet utgörs av en serie seminarier med inriktning mot någon eller några centrala filosofiska texter. Litteraturseminariernas inriktning varierar från termin till termin. 
Examination: Aktivt deltagande i seminarier och skriftliga hemuppgifter. 
 
Moment 18: Individuell fördjupande kurs i filosofi (7,5 hp) 
Momentet är avsett som en möjlighet att tillgodoräkna sig en tidigare läst kurs med en inriktning som inte faller under något av de valbara momenten ovan. Studenter som avser att ansöka om ett tillgodoräknande bör rådgöra med kursansvarig lärare. Se avsnittet om tillgodoräknande nedan.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten 

Kunskap och förståelse: 

•  ha god kännedom om några av filosofins centrala problem och teorier 
•  ha fördjupade och breddade kunskaper inom centrala filosofiska problemområden 
•  ha god kännedom om centrala argument, problem och teorier inom några filosofiska områden 

Färdighet och förmåga: 

•  ha grundläggande färdigheter i probleminriktat filosofiskt arbete 
•  ha förmåga att självständigt formulera filosofiska tankegångar 
•  ha förmåga att tydligt formulera filosofiska teser och argument 
•  ha förmåga att självständigt söka och referera till filosofisk litteratur 

 
Värderingsförmåga och förhållningssätt: 

•  ha en grundläggande förmåga att analysera och värdera argument 
•  ha förmåga att kritiskt och självständigt diskutera filosofiska problem. 

Behörighetskrav

Univ: Filosofi B, Teoretisk filosofi B, Praktisk filosofi B eller Vetenskapsteori B, med godkänt resultat på minst 22,5 hp, eller motsvarande förkunskaper.

Undervisningens upplägg

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar. Om kursen ges som Internetkurs sker undervisningen i form av nätbaserade presentationer, seminarier, diskussioner och övningar.  
Studenter måste ha tillgång till dator och en stabil internetuppkoppling.

Examination

Examination sker i form av individuella skriftliga prov (vilket kan inkludera t.ex. prov med flervalsfrågor) och aktivt deltagande i seminarier. Studerande som inte har möjlighet att delta i alla seminarier har möjlighet att erhålla betyget godkänd på den del av examinationen som utgörs av seminarier genom att fullgöra skriftliga eller muntliga examinationsuppgifter enligt anvisningar av betygsättande lärare. För seminariedeltagande ges något av betygen underkänd eller godkänd. På de skriftliga proven ges något av betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd. Betygsskalan för hela kursen består av betygen underkänd, godkänd och väl godkänd. För betyget godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov på samtliga fyra moment är minst godkända. För betyget väl godkänd krävs att samtliga prov på momenten är minst godkända, och att den studerande är väl godkänd på sammanlagt minst 20 hp av de skriftliga proven. Studerande, som två gånger underkänts i prov, har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses att bestämma betyg. 
 
En student som inte helt uppfyller målen för en examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan, efter beslut av examinator, ges möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt betyg på kursen. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det eller de mål som studenten inte uppnått och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är inte tillåtet. Om studenten så önskar har hen rätt att genomföra omexamination i stället för komplettering och således ha möjlighet att få högre betyg än godkänt. 

För de studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ett omprov inom två månader efter ordinarie provtillfälle, samt ytterligare ett inom ett år, så kallat uppsamlingsprov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. 

Studerande som två gånger har underkänts i prov för en kurs eller del av kurs har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos utbildningsledare vid humanistisk fakultet begära att annan examinator utses för att bestämma betyg, om inte särskilda skäl talar emot det. 
 
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten. 

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.

Övriga föreskrifter

Kursen kan ingå som en kurs på grundnivå i en kandidatexamen.