Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Kursplan:

Psykiatrins och den psykiska ohälsans filosofi, 7,5 hp

Engelskt namn: The philosophy of psychiatry and mental disorder

Denna kursplan gäller: 2022-01-03 och tillsvidare

Kurskod: 1FL125

Högskolepoäng: 7,5

Utbildningsnivå: Grundnivå

Huvudområden och successiv fördjupning: Filosofi: Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

Betygsskala: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd

Beslutad av: Utbildningsledaren för humanistiska fakulteten, 2022-01-27

Innehåll

Kursen är en introduktion till centrala konceptuella, metafysiska och etiska frågor relevanta för hur vi ser på och hur vi behandlar människor med psykisk ohälsa. Vi kommer att diskutera bland annat följande:   

Det sägs ofta att psykiska sjukdomar är fysiska sjukdomar i hjärnan, men hur ska man tolka detta påstående? Vi säger ibland saker som "nu vet jag inte om det är han eller sjukdomen som talar" eller "jag vet inte om det här är någonting jag vill, eller om det bara är mina psykiska problem", men på vilka grunder drar vi en gräns mellan jaget och mentalsjukdomen?  Var går gränsen mellan friskt och sjukt? Mellan sociala problem och medicinska? De flesta filosofer inom ämnet är ense om att medicinen inte kan vara helt fri från värderingar, men vilka värderingar är önskvärda respektive mindre önskvärda som bas för psykiatrisk behandling? Hur påverkas en persons agentskap av tillstånd som Tourettes, depression, psykos? Kan man vara moraliskt ansvarig för handlingar man utfört under inflytande av psykisk ohälsa, och i så fall hur och i hur hög grad? Bör vi ha tvångsvård, och en rättspsykiatri skild från både det vanliga rättssystemet och den vanliga sjukvården?   

 Kursen riktar sig till människor med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, vårdpersonal, och förstås alla intresserade. Vi kommer att läsa och diskutera en hel del modern filosofi inom området. Texterna kan vara tunglästa för den som inte tidigare har studerat filosofi, men studenterna får mycket hjälp av kursledaren med läsningen. Studenter på kursen får gärna bidra med sina egna erfarenheter, så länge de känner sig bekväma med det (när det gäller egna diagnoser) och inte bryter tystnadsplikten (för vårdpersonal).

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska studenten kunna: 

Kunskap och förståelse 
  • Visa kunskap om filosofiska problemområden och teorier som är relevanta för området psykiatri och psykisk ohälsa. 
  • Visa förståelse för skillnaden mellan empiriskt understödda teser och filosofiska hypoteser och antaganden. 
Färdighet och förmåga 
  • Identifiera implicita filosofiska antaganden bakom empiriska teorier och påståenden. 
  • Diskutera etiska, metafysiska, epistemologiska och andra problemområden som aktualiseras inom psykiatrin och i samband med psykisk ohälsa. 
Värderingsförmåga och förhållningssätt 
  • Värdera hur starka skäl vi har att acceptera teorier och påståenden som lutar sig både mot empirisk vetenskap och filosofiska antaganden.  
  • Diskutera betydelsen av konceptuella, metafysiska och etiska frågor för hur vi bör se på och behandla människor med psykisk ohälsa (oss själva såväl som andra) på ett rationellt och nyanserat vis.  

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Undervisningens upplägg

Undervisningen utgörs av egen läsning av filosofiska texter, föreläsningar och seminarier på campus då texterna presenteras och diskuteras, kompletterat med visst nätbaserat material och diskussioner online.  

Campusundervisningen ligger i början av kursperioden. 

Studenterna behöver ha tillgång till dator och en stabil internetuppkoppling.

Examination

Examinationen har två delar: Aktivt seminariedeltagande och en hemtentamen.  
Seminariedeltagandet kan innehålla sådant som gruppdiskussioner och framförandet av kortare presentationer av texter. Bedömningen av seminariedeltagande kan vara antingen helt individuell eller baseras på deltagande i en mindre grupp som tillsammans har utfört godkänt arbete.  
Hemtentamens form är en kort uppsats. Uppsatsens kvalitet måste nå upp till VG för att VG ska ges på kursen.  

För de studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ett omprov inom två månader efter ordinarie provtillfälle, samt ytterligare ett inom ett år, så kallat uppsamlingsprov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. 

Studerande som två gånger har underkänts i prov för en kurs eller del av kurs har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos utbildningsledare vid humanistisk fakultet begära att en ny examinator utses till kommande omprov om inte särskilda skäl talar emot det.  

 Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten. 

 I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs inte inkluderas tillsammans med en annan kurs med liknande innehåll. Vid osäkerhet bör studenten konsultera studierektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå Universitet.

Litteratur

Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen. Kontakta aktuell institution.