Psykoterapeutisk teori och metod 2 (KBT) för psykoterapeutprogrammet, 15 hp

Innehåll

Kursen innehåll fokuserar på psykoterapeutisk teori, utifrån fördjupningsområdet KBT och behandling av olika affektiva tillstånd. I undervisningen presenteras och fördjupas metoder och tillämpning för behandling av dessa tillstånd. Kursen utgör en fortsättning och fördjupning av föregående kurs. Studentens metakognitiva förmågor genom observation och reflektion kring egna personliga behov av professionell utveckling i den psykoterapeutiska behandlingsrelationen tas upp i kursen. Kursen bygger vidare på Psykoterapeutisk teori och metod 1 och studenten förväntas träna på fler tekniker och metoder med nya klienter för att bredda och fördjupa sina kunskaper och förmågor som psykoterapeuter.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

Moment 1: KBT vid förstämning, ångest och trauma 10 hp

Kunskap och förståelse
*    Visa kunskap och förståelse för teorier och metoder inom fördjupningsområdet KBT med fokus på förstämningssyndrom och ångest
*    Visa kunskap och förståelse för processbaserad KBT
*    Visa kunskap och förståelse för compassionfokuserad behandling
*    Visa kunskap och förståelse för trauma och traumabehandling

Färdigheter och förmåga
*    Visa förmåga att tillämpa diagnosspecifika och processbaserade metoder
*    Visa förmåga att kunna tillämpa compassionbaserade metoder
*    Visa förmåga att skriva vetenskapligt

Värderingsförmåga och förhållningssätt
*    Visa förmåga att reflektera kritiskt kring val av teori och behandlingsmetod

Moment 2: Klientarbete under handledning, 5 hp

Kunskap och förståelse
*    Visa fördjupad kunskap och förståelse för kognitiv beteendeteori relaterat till det egna behandlingsarbetet

Färdighet och förmåga
*    Självständigt kunna göra relevanta och fördjupade diagnostiska bedömningar
*    Självständigt kunna upprätta realistiska behandlingsplaner
*    Självständigt kunna genomföra en kognitiv beteendeterapi
*    Systematiskt och fortlöpande kunna utvärdera behandlingen tillsammans med klienten
*    Kunna beskriva och analysera genomförda psykoterapier

Värderingsförmåga och förhållningssätt
*    Uppvisa förmåga att självständigt söka och identifiera relevanta information för att kunna analysera det egna psykoterapeutiska arbetet
*    Visa förmåga till självreflektion i relation till den professionella rollen som psykoterapeut
*    Uppvisa professionellt och empatiskt förhållningssätt

Behörighetskrav

Avklarade kurser på termin 3:
Psykoterapeutisk teori och metod 1 för psykoterapeutprogrammet, 15.0 hp

Undervisningens upplägg

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, workshops, gruppövningar, handledning i grupp. Seminarierna kräver ett aktivt deltagande från studenterna.

Rätten att erhålla undervisning gäller endast under den tid som kurstillfället pågår som studenten har registrerats på.

Examination

Examination sker genom muntliga seminarier i grupp, skriftliga uppgifter individuella och i grupp samt aktivt deltagande vid handledning.
Det som prövas i olika gruppaktiviteter är förutom närvaro, att den studerande bidrar med sina tankar, upplevelser och reflektioner. Den enskilde studenten ska reflektera och bidra på ett sådant sätt att gruppledaren kan säkerställa att den enskilde studenten praktiskt visar på en kontinuerlig reflektion över professionella förhållningssätt samt det innehåll som tas upp under förväntade studieresultat.

All förekommande undervisning kan ge stöd för examination. Beslut om avvikelse från aktuell examinationsform fattas av berörd examinator.

Betyg för kursen/respektive moment sätts när det skriftliga provet/proven och alla examinerande inslag är godkända. Betygsskalan består av betygen Godkänd eller Underkänd. Studerande har rätt till fem eller två examinationstillfällen (två tillfällen om det gäller klinisk undervisning eller motsvarande). För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarier provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle enligt Universitetets "regler för betyg och examination på grund-och avancerad nivå". En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap 22§). Begäran om ny examinator ställs till prefekt vid institutionen för psykologi.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för  en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund  av funktionsnedsättning.  Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov.  Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Beslut om avvikelse från aktuell examinationsform fattas av berörd studierektor. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare kontakta studierektor. Studierektor ska skyndsamt fatta beslut om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna  en student under pågående praktik i de fall  studenten  uppvisar sådana brister avseende  kunskaper, färdigheter  eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en  påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sitt klientarbete i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. Detta innebär att ett examinationstillfälle är förbrukat.

I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt  då  kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att hen tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen.  Om det i kursplanen anges att det finns begränsningar av antalet provtillfällen och studenten har förbrukat dessa har studenten inte  rätt till nytt provtillfälle.