Rätten till aktivitet - folkhälsa och arbete ur ett samhällsperspektiv, 12 hp

Innehåll

Kursen introducerar aktuella modeller och begrepp inom folkhälsovetenskap, aktivitetsvetenskap och arbetsvetenskap. Avsikten med kursen är att studenten ska tillägna sig kunskaper om människans rätt till aktivitet och hälsa utifrån ett aktivitetsvetenskapligt perspektiv där bland annat hållbar utveckling och jämlikhet ingår. Fokus läggs på att identifiera skillnader i fördelningen av aktivitet och hälsa i befolkningen med utgångspunkt i faktorer på individ-, grupp- och samhällsnivå. Det komplexa förhållandet mellan person, aktivitet och miljö studeras utifrån hälsans sociala determinanter och rätten till aktivitet. Kursens avsikt är också att studenten ska tillägna sig kunskaper om hur hälsofrämjande arbete kan utvecklas för att främja en god och jämlik hälsa.

Förväntade studieresultat

1. Förklara epidemiologiska begrepp relevanta inom arbetsterapi, och aktuella folkhälsopolitiska utgångspunkter för en god och jämlik hälsa, samt redogöra för aktörer av betydelse för folkhälsoarbetet regionalt och nationellt
2. Identifiera och förklara aktivitetsrelaterade risk- och friskfaktorer i relation till livsvillkor och levnadsvanor samt utforma hälsofrämjande åtgärder
3. Förklara folkhälso-, aktivitets- och arbetsvetenskapliga begrepp och modeller relevanta inom arbetsterapi
4. Beskriva och relatera till relevant lagstiftning inom arbetsvetenskap
5. Argumentera för rätten till aktivitet och beskriva konsekvenser av begränsad tillgång till aktivitet
6. Förklara de olika dimensionerna i begreppet hållbar utveckling i relation till jämlikhet i aktivitet och hälsa
7. Visa insikt om egna prestationer och identifiera behov av utveckling

Behörighetskrav

Genomgångna kurser motsvarande termin 1, 2 och 3 inom arbetsterapeutprogrammet, enligt utbildningsplan.

Undervisningens upplägg

Kursen är uppbyggd kring såväl självständigt arbete som arbete i grupp. Därutöver sker lärandet med stöd av kurslitteratur, föreläsningar, individuella uppgifter/grupparbeten och seminarier, samt handledning. För att främja studentens reflektion, synliggöra den egna utvecklingen, och skapa sammanhang i studierna tillämpas en pedagogisk metod (portfoliometoden) genom hela kursen. Delar av undervisningen kan ges med stöd av informations- och kommunikationsteknologi. Obligatoriska undervisningsmoment av prövande karaktär anges i schema.

Examination

FSR 2, 3 examineras i grupp genom skriftlig rapport och praktiskt prov
FSR 1-6 examineras i grupp genom skriftlig rapport och muntlig presentation
FSR 3-7 examineras genom individuell skriftlig rapport

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Alla obligatoriska moment utgör bedömningsunderlag för betyg på kursen. Bedömningskriterier anges i kursens uppgiftsbeskrivningar. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). Betyget utgör en sammanfattande bedömning och sätts först när samtliga obligatoriska moment är genomförda och bedömda.

I de fall prov eller obligatoriska moment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov kan annan rimligt proportionell uppgift anges. Antalet provtillfällen är begränsade till totalt fem. Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie tillfälle. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

Student som har underkänts två gånger har rätt att hos programrådet begära annan examinator. I övrigt hänvisas till utbildningsplanen för programmet.

Examinator kan besluta att komplettering är möjlig för att nå godkänt resultat och ska anpassas individuellt utifrån det/ de mål som inte uppnåtts. Komplettering ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet, men före nästa examinationstillfälle.

Om examinator beslutat att komplettering är möjlig har studenten rätt att välja komplettering eller att istället göra ett omprov för att uppnå ett godkänt resultat.

I det fall kursen har upphört att gälla eller kursplanen genomgått större förändringar ska prov/förnyat prov som baseras på samma kursplan som ordinarie tentamen garanteras under 2 år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. För närmare information se Högskoleförordningen samt http://www.student.umu.se/examen/tillgodoraknanden. Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskola. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt.

Övriga föreskrifter

Studierna ska bedrivas på lika villkor i enlighet med Umeå universitets styrdokument för genus och likabehandling (www.umu.se). För student som bryter mot Umeå universitets plagiatpolicy, vidtas åtgärder enligt Högskoleförordningen 10 kap.