Samhällskunskap 1 30 hp

Om kursen

Del 1: Demokrati och samhälle
Democracy and society

Moment 1: Politisk filosofi och politiska ideologier, 6 hp
Political Philosophy and Political Ideologies, 6 hp
Momentet inleds med en introduktion till det vetenskapliga studiet av politik och ämnet statsvetenskap. Därefter studeras politisk idéhistoria, politiska ideologier och centrala politisk-filosofiska begrepp såsom "demokrati", "frihet" och "rättvisa". Momentet tränar förmågan att självständigt analysera, problematisera och värdera såväl klassiska som moderna texter inom politisk teori. 
 
Moment 2. Politik och förvaltning i Sverige och EU, 6 hp
Politics and Administration in Sweden and the EU, 6 hp
Syftet med momentet är att ge en introduktion till utformningen av det svenska politiska systemet, EU:s politiska system samt länken dem emellan. Vilka är de centrala institutionerna och hur är de länkade till varandra inom ramen för beslutsprocesser? Vilka är de lagar och fördrag som reglerar institutionernas verksamhet och vilka författningspolitiska val har gjorts? Inom ramen för det svenska politiska systemet ägnas särskild uppmärksamhet åt den kommunala självstyrelsens form och innehåll. Momentet syftar även till att ge en introduktion till frågor om dels förvaltningens roll i politiska system, dels det svenska styrelseskickets framtida utformning. I anslutning till den förstnämnda frågan uppmärksammas teman som legitimitet, etik och implementering. I anslutning till den sistnämnda frågan uppmärksammas olika typer av demokratiideal.

Del 2. Samhällsekonomins grunder
The Foundations of Economic Development

Moment 3. Introduktion till nationalekonomi, 7 hp
Inom ramen för mikroekonomi behandlas hur konsumenten och företagen löser sina resursfördelningsproblem, marknadsmekanismen och prisbildningsprocessen under olika marknadsformer. Inom ramen för makroekonomi analyseras centrala begrepp som hur inkomster och arbetslöshet utvecklas samt vilka möjligheter staten har att påverka utvecklingen med hjälp av ekonomisk politik. Ur detta perspektiv problematiseras också hur hushållen och den privata ekonomin påverkas av olika ekonomiska skeenden. Då män och kvinnors deltagande i samhällsekonomin kan se olika ut, kommer kursen att diskutera och analysera olika skeenden och åtgärder utifrån ett genusperspektiv.

Moment 4. Problem i ekonomisk utveckling, 5 hp
Momentets första del behandlar det ekonomiska tänkandets historia med fokus på perioden efter 1700. Här berörs centrala debatter som på olika sätt påverkat synen på marknader, regleringar och ekonomisk utveckling. Vetenskapsteoretiska utgångspunkter inom olika ekonomisk-teoretiska skolbildningar diskuteras och jämförs. Momentets andra del behandlar ekonomiska kriser med fokus på Sverige. Här diskuteras ett antal historiska kriser med fokus på dels orsaker och dels vilken krispolitik som förts. Även här diskuteras kopplingar till ekonomisk teori. Momentets tredje del behandlar den svenska arbetsmarknadens utveckling ur ett genusperspektiv. Först diskuteras olika centrala teorier kring genusarbetsdelningens orsaker och sedan görs en historisk genomgång av hur reformer och marknadsförändringar påverkarat genusarbetsdelningen över tid.
 
Ämnesdidaktisk strimma, 6 hp (ges parallellt med moment 1-4)
I de didaktiska inslagen diskuteras Samhällskunskapsämnets förutsättningar och villkor; aktuella styrdokument och skolans och högskolans uppdrag behandlas. Ämnets centrala mål och plats i skolan belyses. Hur ämneskunskaper kring demokrati och samhälle samt samhällsekonomiska frågor kan transformeras till skolkunskaper behandlas i diskussioner och genom olika former av praktisk tillämpning. Såväl urvals- som metod- och bedömningsfrågor behandlas i nära integration till det ämnesteoretiska innehållet.