Samhällsplanering, 15 hp

Innehåll

Moment 1: Markanvändning och samhällsplanering I, 7,5 hp
Momentet tar sin utgångspunkt i de motstridiga intressen som ofta omger användningen av mark och vatten i såväl urbana som rurala miljöer. Samhällsplanering i vid bemärkelse introduceras. Under momentet behandlas begrepp, teorier och utvecklingstendenser avseende stadsgeografi och kulturlandskap. Såväl historiska förhållanden som mer aktuella frågor belyses och exemplifieras. Dessutom introduceras kartografi, geografiska informationssystem (GIS) och tidsgeografi som användbara redskap för geografiska analyser och samhällsplanering.

Moment 2: Markanvändning och samhällsplanering II, 7,5 hp
Under momentet fördjupas kunskaperna inom samhällsplanering, främst avseende fysisk planering i Sverige. Momentet behandlar betydelsen av samhällsplanering utifrån ett hållbarhetsperspektiv (socialt, ekonomiskt och ekologiskt), samt teorier och metoder kopplade till samhällsplanering. Det innefattar även olika risk- och sårbarhetsaspekter, bland annat relaterat till klimatförändringar. Planering för lokal och regional utveckling utifrån ett nationellt och europeiskt perspektiv är ett annat centralt inslag.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:


Kunskap och förståelse:
1 visa kännedom om behovet av planering i olika geografiska sammanhang,
2 visa kunskap om begrepp och teorier avseende stadsgeografi, kulturlandskap och samhällsplanering, samt kunna koppla dessa till konkreta situationer,
3 visa kunskap om det svenska planeringssystemet och relaterade hållbarhetsmål,
4 visa kunskap om grundläggande kartografiska begrepp och tekniker
5 visa kunskap om tidsgeografi och GIS användningsområden i ett planeringssammanhang, 

Färdighet och förmåga:
6 genomföra och skriftligen avrapportera en fältstudie, 

Värderingsförmåga och förhållningssätt:
7 exemplifiera och problematisera planeringsfrågor i olika delar av världen, med fokus på svenska förhållanden, samt
8 kritiskt analysera och diskutera och planer utifrån planeringsteorier och hållbarhetsaspekter

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Undervisningens upplägg

Undervisning ges i form av föreläsningar, laborationer seminarier, gruppövningar, fältstudier och/eller studiebesök/exkursion. Seminarier, laborationer, övningar och fältstudier är examinerande. Under respektive delmoment skall den studerande genomföra ett antal självständiga eller gruppvisa övningar och laborationer. Mer detaljerade instruktioner angående undervisning och examinationer framgår i schema och övningsinstruktioner vilka distribueras via lärplattform i samband med kurs- och momentstart. Delar av undervisningen kan komma att ges på engelska.

Examination

Kursen examineras genom följande prov:
 
Moment 1:
- Kartografilaboration, gruppvis, redovisas skriftligt (endast U/G)
- Projektarbete/fältstudie/stadsdelsanalys, gruppvis, redovisas skriftligt och muntligt (0-10 poäng)
- Salstentamen, individuell (0-50 poäng)
 
Moment 2:
- Fältstudie/trygghetsvandring, gruppvis, redovisas muntligt (U/G)
- Projektarbete, gruppvis, redovisas i form av powerpoint och muntlig presentation (U/G)
- Projektarbete, gruppvis, redovisas skriftligt och muntligt (0-10 poäng)
- Salstentamen, individuell (0-50 poäng)
 
Inlämningsuppgifterna poängsätts i enlighet med uppgifterna ovan. Maxpoängen på kursen är 120 poäng. Minst 50 procent av maxpoängen på respektive inlämningsuppgift krävs för godkänt. På hela kursen ges något av betygen U, G och VG. För VG krävs minst 75 procent av maximal poäng.
 
Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten
ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.
 
Betyg kan inte överklagas, d.v.s. prövas av någon högre instans, men en student kan alltid göra anmärkningar mot rättningen eller begära att examinator omprövar sitt beslut.
 
Studerande som erhållit godkänt resultat på prov kan ej genomgå förnyat prov för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå (FS 1.1.2-553-14). Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har
meddelats.
 
Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Sådan förfrågan ska prövas skyndsamt. Begäran om ny examinator ska ställas till studierektor.
 

TILLGODORÄKNANDE
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Ansökningar om tillgodoräkningar handläggs av Examensenheten vid Studentcentrum, http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/.


Övriga föreskrifter
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år.