Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

English
Umeå universitet
printicon
Kursplan:

Slöjd 1, Trä- och metall, 30 hp

Engelskt namn: Sloyd 1, Wood and Metal

Denna kursplan gäller: 2017-07-24 och tillsvidare

Kurskod: 6SL035

Högskolepoäng: 30

Utbildningsnivå: Grundnivå

Betygsskala: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd

Ansvarig institution: Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen

Beslutad av: Utbildningsledaren för humanistiska fakulteten, 2017-03-17

Innehåll

Moment 1
Skolämnet slöjd och slöjdens arbetsprocesser, 10 hp
School Subject Sloyd and Working Processes of Sloyd, 10 Credits
 
Momentet syftar till att utveckla kunskaper om skapande arbete i relation till skolämnet slöjd. Kreativitet, hantverks- och designmässiga färdigheter utvecklas genom arbete med färg, form, teknik och material. Slöjdämnets arbetsprocesser behandlas teoretiskt likväl som genom eget arbete med processens olika delar, från idé till färdigt resultat, i syfte att utveckla ett helhetsperspektiv på slöjdverksamhet. Genom utforskande och experimenterande hantverksarbete utvecklas den studerandes skapande förmåga. Ämnesdidaktik och skolans styrdokument introduceras. Olika aspekter av slöjdverksamhet studeras, analyseras och relateras till aktuell läroplan och kommande yrkesverksamhet.  Ämnesdidaktiskt fokus på grundläggande handverktyg, redskap, material och tekniker genomsyrar momentets upplägg. Slöjdmaterialens framställning och egenskaper beaktas ur miljö- och hållbarhetsperspektiv. I momentet behandlas utforskande och experimenterande hantverksarbete inom formning och grundläggande ytbehandling av trämaterial samt grundläggande arbetsmiljö och säkerhet för slöjdverksamhet. Momentet innefattar även grundläggande digital text- och bildhantering.
 
 
Moment 2
Slöjdämnet i samtiden, 10 hp
Contemporary School Subject Sloyd, 10 Credits
 
I momentet behandlas slöjdämnets utveckling och ämnets form i samtiden. Med stöd av forskning i slöjd och grundskolans styrdokument studeras hur slöjdämnet är strukturerat ur historiskt likväl som genus- och maktperspektiv. Studenten utvecklar med utgångspunkt i estetiska lärprocesser kunskaper och förståelse för slöjdämnets estetiska och kommunikativa uttrycksformer liksom förståelse för hantverk och design som samtida kulturella fenomen. Ämnesdidaktiska reflektioner och analyser fördjupas med särskilt fokus på estetiska och kommunikativa aspekter och relateras till styrdokument och studentens kommande yrkesverksamhet. Kunskap om och i slöjdens arbetsprocesser fördjupas med fokus på ett mer systematiskt, experimentellt arbetssätt. Hantverks- och designmässiga färdigheter breddas genom arbete med färg, form, teknik och material. Dessa faktorers betydelse för slöjdföremåls och gestaltningars uttryck och funktion undersöks. I momentet behandlas utforskande och experimenterande hantverksarbete inom fogning i trämaterial. Slöjdämnets träbearbetningsmaskiner introduceras. Momentet innehåller även fördjupad arbetsmiljö och säkerhet, med fokus på maskiner. Digitala presentationstekniker introduceras
 Kursen behandlar slöjdämnets syfte, utveckling och roll i samtiden. Grundläggande hantverk med utgångspunkt i slöjdämnets arbetsprocesser integreras med ämnesdidaktik och utbildningsvetenskaplig forskning för att utveckla de studerandes förmåga att stödja varierat lärande i slöjd i kommande yrkesverksamhet. Kursen innehåller följande moment: Skolämnet slöjd och slöjdens arbetsprocesser, 10 hp, Slöjdämnet i samtiden, 10 hp samt Lärande och kunskapsformer i slöjd, 10 hp.  
 
Moment 3
Lärande och kunskapsformer i slöjd, 10 hp
Forms of Knowledge and Learning in Sloyd, 10 Credits
 
Momentet behandlar de lärandeprocesser som följer ur slöjdens skapande arbete. Olika kunskapsformer studeras med fokus på slöjdverksamhet. Studentens ämnesdidaktiska kompetens fördjupas med utgångspunkt i egna erfarenheter och tillägnandet av forskning med fokus på elevers lärande i slöjd. I detta ingår bedömning i relation till slöjdämnets kunskapskrav. Förståelsen för slöjdens arbetsprocesser fördjupas med en utvecklad helhetssyn på lärande som målsättning. Hantverks- och designmässiga färdigheter breddas ytterligare genom fortsatt arbete med färg, form, teknik och material. Slöjdmaterial, resurshushållning och återbruk av material behandlas ur lokala och globala hållbarhetsaspekter.
I momentet behandlas metallmaterial genom formning, fogning och ytbehandling. Arbete kring arbetsmiljö och säkerhet utökas inom materialområdet. Olika digitala tekniker som didaktiskt stöd för lärande tillämpas.

Förväntade studieresultat

Moment 1. Skolämnet slöjd och slöjdens arbetsprocesser
För godkänt moment ska den studerande:
Kunskap och förståelse
  • visa kunskap om och i momentets ingående hantverk och material,
  • visa kännedom om och kunna hantera krav på säkerhet i slöjdsalen,
  • visa kunskap om skolans styrdokument och slöjdämnets centrala innehåll,
  • visa förståelse för betydelsen av kreativitet och ett problembaserat och experimentellt arbetssätt,
  • använda för ämnesområdet centrala begrepp,
Färdighet och förmåga
  • experimentellt pröva kreativa idéer inom ramen för den egna arbets-/designprocessen,
  • visa förmåga att tillämpa i momentet ingående hantverk så att utförande och bedömning av slöjdarbeten kan ske utifrån kvalitativa aspekter,
  • i ord och bild kunna dokumentera och reflektera över centrala inslag i den egna arbets-/designprocessen, 
Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • visa ämnesdidaktisk reflektion i relation till styrdokument, didaktisk litteratur och egna erfarenheter
  • reflektera över och förhålla sig till miljö- och hållbarhetsaspekter vad gäller material och teknik,
  • visa medvetenhet om erfarenhetsbaserat lärande och helhets-begreppet med avseende på arbetsprocessen och dess betydelse för individens utveckling och lärande. 
Moment 2. Slöjdämnet i samtiden
För godkänt moment ska den studerande:
Kunskap och förståelse
  • visa kunskap om och i momentets ingående hantverk och material,
  • visa kännedom om och kunna hantera krav på säkerhet i slöjdsalen,
  • redogöra för slöjdämnets utveckling och slöjdens betydelse för individ och samhälle, i historiska och nutida sammanhang,
  • visa fördjupad kunskap om skolans styrdokument och slöjd som estetisk och kulturell kommunikation/uttryck,
  • kunna redogöra för innebörder i begreppet estetiska lärprocesser. 
  • använda för ämnesområdet centrala begrepp,
Färdighet och förmåga
  • visa förmåga att tillämpa i momentet ingående hantverk så att utförande och bedömning av slöjdarbeten kan ske utifrån kvalitativa och estetiska aspekter,
  • kunna experimentera och systematiskt pröva kreativa idéer och lösningar inom ramen för arbets-/designprocessen,
  • kunna använda digitala verktyg vid presentationer och redovisningar samt visa medvetenhet om möjligheter och problem med IKT-medier i förhållande till slöjdämnets hemmedium, artefakten. 
Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • visa förmåga till ämnesdidaktisk reflektion i relation till styrdokument, aktuell forskning och egna erfarenheter,
  • kunna värdera och reflektera över estetiska och kommunikativa aspekter av slöjdartefakter/gestaltningar,
  • kunna problematisera slöjdämnet utifrån grundläggande genus- och maktperspektiv,
  • kritiskt granska slöjdämnets styrdokument och den egna arbetsprocessen/designprocessen utifrån begreppet estetiska lärprocesser. 
Moment 3. Lärande och kunskapsformer i slöjd
För godkänt moment ska den studerande:
Kunskap och förståelse
  • visa kunskap om och i momentet ingående hantverk och material,
  • kunna hantera krav på säkerhet i slöjdsalen,
  • kunna redogöra för olika kunskapsformer och centrala betingelser för elevers lärande i slöjd utifrån styrdokument, teorier om lärande och aktuell forskning. 
Färdighet och förmåga
  • visa kunskap i momentets ingående hantverk så att utförande och bedömning av slöjdarbeten kan ske utifrån aspekter som rör kvalitet, estetik, miljö/hållbarhet och lärande,
  • självständigt tillämpa ett experimentellt och utforskande arbetssätt,
  • visa förmåga att didaktiskt planera arbetsprocesser i slöjd,
  • visa förmåga att med stöd av olika medier kunna beskriva, dokumentera, analysera och utvärdera arbetsprocesser i slöjd i olika lärandesammanhang. 
Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • visa förmåga att värdera andras ämneskunskaper i relation till ämnesområdet slöjd,
  • kunna problematisera didaktisk tillämpning av miljö- och hållbarhetsaspekter i slöjdämnet i relation till styrdokument,
  • visa självkännedom och förmåga att värdera den egna kunskapsutvecklingen under kursen i relation till slöjdlärarprofessionens krav,
  • redogöra för och reflektera över sambandet mellan kursens olika delar.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet. Dessutom krävs 160 timmar dokumenterad slöjdrelaterad verksamhet i trä- och metallslöjd efter grundskolenivå alternativt godkänt behörighetsprov.

160 timmar slöjdrelaterade verksamhet kan styrkas genom kurser eller praktik med betyg eller vidimerade intyg. Egen tjänstgöring som slöjdlärare räknas inte som behörighetsgrundande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, hantverksgenomgångar/laborationer, workshop, individuellt arbete, tematiska studier, litteraturstudier, handledning och grupparbete. Utgångspunkt skall vara ett problem- och processorienterat arbetssätt som ligger till grund för diskussioner, reflektioner och analyser samt ger beredskap för ett flexibelt arbetssätt i den kommande yrkesverksamheten. Under kursen arbetar de studerande praktiskt och teoretiskt, individuellt och i grupp, med problemorienterat undersökande och temastudier. IKT är en integrerad del av undervisningen och stöds av en digital konferensplattform. I kursen används IKT som didaktiskt redskap för analys, kommunikation, dokumentation och examination. Deltagande i kursen bygger på tillgång till ändamålsenlig slöjdutrustning, digital utrustning och lämplig lokal.

Examination

Formativ bedömning sker under pågående moment. Examination grundas på redovisningar enskilt eller i grupp och i form av produkter, skriftlig och digital dokumentation, skriftliga uppgifter och seminarier. Examination sker även genom uppvisade färdigheter och förmågor. Varje kursträff inrymmer såväl hantverksgenomgångar/laborationer som seminarier varför fysisk närvaro vid kursträffarna är obligatoriskt.
Reflektion och analys av det praktiska arbetet tillmäts stor betydelse. Vid betygsättning på enskilt moment och på hel kurs används något av betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd.
För betyget Väl Godkänd läggs vikt vid att den studerande visar på en högre grad av praktisk, teoretisk och estetisk medvetenhet samt kan bedöma och argumentera för val genom att bryta ner, kombinera och sätta samman olika moment i kursinnehållet och didaktiskt utveckla beslut och medvetna ställningstaganden.

Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. Student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22 §, HF). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för Estetiska institutionen.
 
Tillgodoräknande 
Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. För mer information, se http://www.student.umu.se/examen/tillgodoraknanden/

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.

Litteratur