Socialt arbete i hälso- och sjukvård I: organisatoriska och juridiska ramar, 7,5 hp

Innehåll

Kursens behandlar dels sjukvårdens politiska styrning och organisering, dels de juridiska och organisatoriska ramar som omgärdar det sociala arbetet i hälso- och sjukvårdskontexten. Centrala inslag på kursen är relationerna mellan politik och förvaltning, mellan vårdorganisationen och andra myndigheter i samhället och mellan individen och hälso- och sjukvården.  

Kursen är uppdelad i tre moment.
Moment A inleder kursen genom att introducera det sociala arbetets innehåll i hälso- och sjukvården samt hur det förändrats över tid i svensk respektive internationell kontext. Exempel på kuratorsfunktioner i olika medicinska sammanhang ges. Vidare fokuseras på temat relationen mellan sjukvård och individ.

I moment B ges fördjupade kunskaper i hälso- och sjukvårdens organisering, styrning och ledning utifrån ett för hälso- och sjukvårdskuratorer relevant perspektiv. Särskilt fokus läggs på regioners och kommuners uppgifter, kompetenser och organisering. Vidare introduceras relevanta myndigheter inom området försäkringsmedicin samt hur dessa samverkar med varandra såväl som med kommuner och regioner. Därefter granskas trender inom offentlig förvaltning och dess konsekvenser för hälso- och sjukvården, såsom marknadsstyrning och privatisering. Detta inkluderar en diskussion om likheter och skillnader för hälso- och sjukvård som bedrivs i offentlig respektive privat regi. Under momentet uppmuntras de studerande genomgående att analysera centrala aspekter och problem i hälso- och sjukvårdens organisering, styrning och ledning liksom att kritiskt reflektera över hur detta skapar krav, begränsningar och möjligheter i den framtida yrkesrollen som hälso- och sjukvårdskurator.

I moment C behandlas principer och lagstiftning som styr hälso- och sjukvårdens verksamhet. Kursen ger grundläggande kunskaper om den offentliga rätten och allmän förvaltningsrätt. Särskilt fokus läggs vid offentlighet och sekretess, försäkringsmedicin, patientsäkerhet samt regler kring dokumentation. Rättigheter, makt och etiska dilemman diskuteras.

Efter att moment B och C genomförts avslutas kursen med en återkoppling till moment A.

Förväntade studieresultat

Efter moment A ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse:
1.    Ge exempel på utformningen av det sociala arbetet i hälso- och sjukvård i svensk och internationell kontext
2.    Förklara hur samspelet mellan individ och samhälle påverkar patientens ställning och kuratorns funktion i sjukvården

Efter moment B ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse:
3.    Beskriva den svenska hälso- och sjukvårdens organisering, styrning och ledning på olika nivåer och visa förståelse för hur förvaltningspolitiska trender påverkar hälso- och sjukvården
4.    Redogöra för centrala aktörer och myndigheter inom försäkringsmedicin
5.    Redogöra för olika teoretiska perspektiv i studiet av hälso- och sjukvårdens organisering, styrning och ledning

Färdighet och förmåga:
6.    Utföra analyser av centrala aspekter i hälso- och sjukvårdens organisering, styrning och ledning

Värderingsförmåga och förhållningssätt:
7.    Kritiskt granska organisatoriska förutsättningar för socialt arbete inom hälso- och sjukvård i Sverige

Efter moment C ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse:
8.    Redogöra för och analysera lagrum med relevans för socialt arbete i hälso- och sjukvård.
9.    Visa grundläggande kunskap om allmän förvaltningsrättslig reglering
10.    Ge exempel på hur vårdens juridik påverkar utformningen av det sociala arbetet i hälso- och sjukvård i svensk och internationell kontext

Färdighet och förmåga:
11.    Visa förmåga att tillämpa relevanta författningar
12.    Tillämpa och diskutera försäkringsmedicinska principer och åtgärder
13.    Visa förmåga till att med ett kritiskt förhållningssätt verka för patientens rättigheter


Värderingsförmåga och förhållningssätt:
14.    Bedöma och föreslå hur etiska frågeställningar inom socialt arbete i hälso- och sjukvården kan hanteras

Behörighetskrav

Socionomexamen om 210 hp eller annan motsvarande examen. Dessutom krävs svenska och engelska för grundläggande behörighet för högskolestudier.

Undervisningens upplägg

Kursens undervisning är upplagd som traditionell campusutbildning. Kursens undervisningsinslag sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar delvis baserade på kliniska fall, såväl enskilt som i grupp.

Examination

Examinationen sker på följande sätt:
Moment A:
*    Grupparbete som redovisas skriftligt och muntligt

Moment B:
*    Individuell skriftlig hemtentamen eller salstentamen
*    Seminarier
*    Grupparbete som redovisas skriftligt och muntligt

Moment C:
*    Individuell skriftlig hemtentamen eller salstentamen
*    Gruppdiskussioner som rör bland annat etiska dilemman

För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. På de individuella skriftliga tentamensuppgifterna sätts något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För att få VG som kursbetyg krävs att de skriftliga, individuella uppgifterna på moment 2 och 3 har fått betyget VG.

Student som ej uppnått godkänt resultat på en examinationsuppgift kan efter beslut av examinator ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Muntliga examinationer kan inte ersättas med skriftliga uppgifter. Student som ej deltagit i muntliga examinerande seminarium erbjuds därför ett uppsamlingsseminarium för att uppnå betyget godkänt. Uppsamlingsseminariet ges senast två månader efter ordinarie examinationsdatum. Student som varken deltar i ordinarie seminarium eller uppsamlingsseminarium erbjuds ett nytt examinationsseminarium vid nästa kurstillfälle.

Student som godkänts i prov får inte genomgå förnyat prov för att uppnå ett högre betyg. Student som ej uppnått godkänt resultat på den skriftliga hemtentamen ges möjlighet till revidering senast två månader efter att studenten meddelats resultat från ordinarie inlämningsdatum.
 
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Vad gäller regler för omprov och examination på annan ort följer institutionen Umeå universitets regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå: https://www.umu.se/regelverk/utbildning-pa-grund-och-avancerad-niva/
Ansökan om examination på annan ort sker på anvisad blankett som lämnas hos studentexpeditionen.

Student har rätt att byta examinator efter två icke godkända examinationer, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran lämnas till studierektor senast två veckor före nästa examinationstillfälle.

Övriga föreskrifter

Tillgodoräknande av kurs prövas individuellt. Information och blanketter gällande tillgodoräknande finns här: https://www.umu.se/student/mina-studier/tillgodoraknande/