Språkutveckling, litteracitet och barnlitteratur i förskolan och förskoleklassen, 15 hp

Innehåll

Modul 1 Språkutveckling, 6 hp
Under modulen behandlas barns typiska språkutveckling utifrån aktuell forskning. Fonem-, morfem- och grafembegreppen introduceras. Grammatik- och begreppsutveckling (lexikon) behandlas ur såväl förstaspråksperspektiv som ett flerspråkigt perspektiv. Betydelsen av barns språkliga medvetenhet diskuteras, liksom interaktionens betydelse och lärandemiljöns inverkan på barns språkutveckling och lärande. Även språklig sårbarhet belyses. Pedagogiska lärandestrategier behandlas i förhållande till såväl första- som andraspråksutveckling. Språket som uttryck för identitet och kultur hos individer och grupper uppmärksammas, särskilt mot bakgrund av flerkulturella och flerspråkiga lärandemiljöer i förskolan. Betydelsen av studentens egna muntliga och skriftliga förmåga tas upp. Tecken som stöd (TSS) och Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) introduceras. Kartläggningsarbete och språkutvecklande arbetssätt som arbete kring rim och ramsor behandlas.

Modul 2 Barnlitteratur, 2,5 hp 
Modulen belyser skönlitteraturens roll i förskola och förskoleklass. Barnlitteraturens historia och särskilda estetiska och pedagogiska förutsättningar bearbetas. Bilderbokens och barnlyrikens betydelse för barns språk- och identitetsutveckling samt förmåga att uttrycka estetiska erfarenheter behandlas. Under modulen analyseras skönlitteratur med hjälp av litteraturvetenskapliga begrepp, och boksamtalet som pedagogisk modell introduceras. Värdegrundsaspekter på barnlitteratur vad gäller jämställdhet och intersektionalitet behandlas. 

Modul 3 Läs- och skrivinlärning, 6,5 hp
I modulen behandlas teorier och metoder när det gäller tidig litteracitetsutveckling innefattande läs- och skrivutveckling. Critical literacy behandlas och betydelsen av språkstimulerande lärandemiljöer för alla barns tal- , läs- och skriftspråksutveckling uppmärksammas särskilt.

I kursen prövas pedagogiska estetiska arbetssätt som boksamtal, dramatisering och storyline i anknytning till förskolans styrdokument. Tematiskt arbetssätt tas upp och prövas. Dessutom diskuteras multimodala texters roll i språkutvecklingen och i den förberedande läs- och skrivutvecklingen. Betydelsen av studentens egna muntliga och skriftliga förmåga tas upp.

Förväntade studieresultat

Modul 1: Språkutveckling, 6 hp
För godkänd kurs ska den studerande kunna

Kunskap och förståelse

• visa kunskap om barns språkutveckling upp till förskoleklassåldern och kunna tillämpa relevanta språkvetenskapliga begrepp i beskrivningar av denna; 
• redogöra för och diskutera kännetecknande drag i barns flerspråkiga utveckling;
• redogöra för och diskutera kännetecknande drag i språkliga och kommunikativa funktionsnedsättningar;
• visa kunskap om Tecken som stöd (TSS) och Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK);

Färdighet och förmåga

• observera och analysera barns språk och pedagogers språkanvändning samt utifrån detta föreslå pedagogiska insatser i förskolans och förskoleklassens undervisning;
• diskutera och problematisera hur val av innehåll och arbetssätt i förskolan och förskoleklassen kan ta sin utgångspunkt i barns språk, identitetsutveckling och interaktion ur ett första- och andraspråksperspektiv liksom ur ett likvärdighetsperspektiv;
• beskriva och värdera olika språkstimulerande lärandemiljöer och deras betydelse för språk- och litteracitetsutveckling hos såväl enspråkiga som flerspråkiga barn;
• diskutera och reflektera över det egna språket och språkbruket;

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra språkliga bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga och etiska aspekter. 

Modul 2: Barnlitteratur, 2,5hp
För godkänd kurs ska den studerande kunna

Kunskap och förståelse

• diskutera barnlyrik ur estetiska och didaktiska perspektiv;
• visa kunskap om boksamtalet som pedagogisk modell;

Färdighet och förmåga

• analysera bilderboken som multimodal konstform;
• planera ett boksamtal i språk- och identitetsutvecklande syfte; 
• visa förmåga att se och använda barnlitteratur ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv;

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• reflektera över barnlitteraturens både pedagogiska och estetiska dimensioner;
• diskutera och reflektera över betydelsen av den egna läsningen och den egna kommunikationen för den framtida yrkesrollen.

Modul 3: Läs- och skrivinlärning, 6,5hp
För godkänd kurs ska den studerande kunna

Kunskap och förståelse

• visa kunskap om grundläggande läs- och skrivinlärning samt relatera den dessa till förskolans och förskoleklassens styrdokument; 
• visa kunskap om critical literacy och dess tillämpning i förskola och förskoleklass; 

Färdighet och förmåga

• analysera och diskutera multimodala texters roll i barns språk-, läs- och skrivutveckling;
• uttrycka sig klart, enkelt och normenligt i skrift;

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• diskutera och problematisera val av innehåll och arbetssätt för att främja alla barns språk-, läs- och skrivutveckling;
• diskutera och reflektera över den egna muntliga och skriftliga kommunikationen inom ramen för den framtida yrkesrollen.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, litteraturstudier, laborationer, praktiska tillämpningar, seminarier och grupparbeten. Examinerande inslag är obligatoriska.

Examination

Modul 1 examineras dels genom genomförande och redovisning av en fältstudie och muntliga seminarier vilka bedöms med något av betygen Underkänd eller Godkänd, dels genom en skriftlig hemtentamen om barns språkutveckling som bedöms med något av betygen Underkänd, Godkänd eller Väl Godkänd.

Modul 2 examineras genom muntliga seminarier som bedöms med något av betygen Underkänd eller Godkänd. 

Modul 3 examineras dels genom genomförande och redovisning av en fältstudie och genom muntliga seminarier och redovisningar vilka bedöms med något av betygen Underkänd eller Godkänd, dels genom en skriftlig hemtentamen om grundläggande läs- och skrivutveckling som bedöms med något av betygen Underkänd, Godkänd eller Väl Godkänd.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Som betyg används något av uttrycken Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För betyget Väl godkänd på kursen krävs detta betyg på modul 1 och 3.

Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov.

Student som inte har godkänt resultat på prov har rätt att delta i förnyat prov (s.k. omprov). Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

Minst ett andra omprov (ett s.k. uppsamlingsprov) ska erbjudas inom ett år efter det ordinarie provtillfället.

I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.

Stoppdatum för inlämningsuppgifter är terminens sista dag, om inte annat anges av undervisande lärare. Vid alla provtillfällen ska examinerande uppgifter göras eller lämnas in inom den tid som anges av undervisande lärare för att beaktas; annars måste de göras på nytt.

Examinator kan besluta att en student som inte helt uppfyller målen för examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan ges möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt betyg på kursen. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det eller de mål som studenten inte uppnått och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna har meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är inte tillåtet. Om studenten så önskar har hen rätt att genomföra omexamination i stället för komplettering och således ha möjlighet att få högre betyg än godkänt.

En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för kursen, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Begäran om byte av examinator ställs till utbildningsledaren vid Humanistiska fakulteten.

Om beslut fattas om att kursen inte längre ska ges eller om kursplanen reviderats garanteras studenten minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.