Sverige i EU - Akademiska perspektiv och omvärldsbevakning, 15 hp

Innehåll

Kursen behandlar debatten om EU:s framtida utveckling samt frågor om hur medlemskapet påverkar den svenska demokrati och den levande författningen, riksdagen och de politiska partierna. Den ger fördjupning i att använda och bygga vidare på aktuell forskning om svensk demokrati inom den Europeiska unionen. Under kursen ges studenterna möjlighet att skriva en mindre uppsats i artikelform om ett valt fördjupningsområde. Fördjupningsuppgiften bestäms av läraren efter samråd med studenten. Inriktningen på uppsatsen utgår från ovan nämnda teman, och utformas som en studie i flernivåstyre och "government in governance". Detta kan inbegripa lokal, nationell, europeisk och/eller global nivå samt partipolitik, väljare och/eller förvaltning.  Uppsatsen ska innehålla en genomgång av tidigare forskning och aktuella vetenskapliga artiklar i statsvetenskapliga tidskrifter. Den ska också ha ett preciserat empiriskt innehåll.
 
Uppsatsen ska omfatta högst 75 000 tecken, inklusive blanksteg. Den ska för övrigt skrivas enligt de författarinstruktioner som gäller för en specifik vetenskaplig tidskrift, vilken väljs i samråd med läraren.
 
Utifrån arbetet med uppsatsen ska studenten också genomföra en scenarioanalys med hjälp av så kallad backcastingteknik. Denna ska presenteras i form av en sammanfattning på en A4-sida och med en muntlig presentation som omfattar ca 15 minuter.
 
Kursen och den avslutande presentationen ges i såvitt det är möjligt i nära samarbete med avnämare och samarbetspartners i samhällsliv och arbetsliv.

Förväntade studieresultat

Efter kursen skall studenten kunna:
1. Kunskap och förståelse

• visa ett kritiskt granskande förhållningssätt till centrala statsvetenskapliga frågeställningar rörande debatten om Europas framtid och förändringar i den levande svenska författningen under senare decennier,
• visa ett kritiskt och problematiserande förhållningssätt till relevant statsvetenskaplig teoribildning på området,
• beskriva och diskutera övergripande drag i den aktuella forskningen om nationell och särskilt svensk demokrati inom EU,
• identifiera och analysera teoretiska påståenden inom ett valt fördjupningsområde på temat nationell och särskilt svensk demokrati inom EU. Fördjupningsområdet väljs av läraren efter samråd med studenten.
• definiera och förklara huvudsakliga empiriska resultat inom det valda fördjupningsområdet. 

2. Färdighet och förmåga

• Såväl muntligt som skriftligt jämföra, kunna analysera och kritiskt granska teorier och empiriska studier rörande nationell och särskilt svensk demokrati inom EU,
• i en uppsats i artikelform visa förmåga att syntetisera teorier och forskning inom ett valt fördjupningsområde och generera och tillämpa en teoretisk ram för att analysera specifika empiriska problemställningar, förmåga att presentera egna analyser på ett relevant och övertygande sätt inom angivna tidsramar
• i en omvärldsanalys med inslag av så kallad backcasting identifiera och föreslå lämpliga reformer och praktiska lösningar inom det valda fördjupningsområdet, samt
• visa förmåga att självständigt genomföra en opposition och sätta in andras arbeten i ett vidare teoretiskt sammanhang 

3. Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Kritiskt granska teoretiska antaganden och empiriska resultat inom studier av svensk demokrati inom EU generellt och inom det valda fördjupningsområdet specifikt,
• kunna jämföra, bedöma och värdera metoder inom det valda fördjupningsområdet,
• samt initierat kunna reflektera över trender och den troliga framtida utvecklingen inom det valda fördjupningsområdet

Behörighetskrav

Särskild behörighet: Statsvetenskap 90 hp (60 p) inklusive självständigt arbete 15 hp eller Freds- och konfliktstudier 90 hp (60p) inklusive självständigt arbete 15 hp eller motsvarande. Dessutom krävs Engelska 6/nivå 2 och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier om utbildningen ges på svenska.

Undervisningens upplägg

Kursen består av föreläsningar och seminarier, vara en del är obligatoriska och examinerande, samt har inslag av gästföreläsningar från praktiker. Förutom introduktion till övergripande statsvetenskaplig teori och analytiska frågeställningar inom studieområdet ges fördjupad övning i självständigt arbete i akademisk forskning, akademiskt skrivande och scenarioanalys. Resultaten redovisas i en individuell akademisk uppsats och i en muntlig presentation med seminarieunderlag, företrädesvis inför avnämare. Studiebesök i fält eller konferensdeltagande/workshop kan också förekomma som övningsinslag.

Minst två handledningstillfällen för uppsatsen ges under kursens gång. Vid det examinerande slutseminariet presenteras uppsatsen muntligen och studenten fungerar som opponent/kommentator på en annan uppsats.
 
Kursen ges på engelska. Den kan dock ges med ett betydande inslag av svenska om enbart svensktalande studenter läser denna kurs.

Examination

I den sammanvägda bedömningen av studentens prestationer ingår den individuellt skrivna uppsatsen i artikelform (75%), den avlutande presentationen (10%) och graden av väl förberett och aktivt deltagande på de obligatoriska och examinerande seminarier (15%) som ingår i kursen.

För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga obligatoriska moment är godkända. För kursen i sin helhet ges betygen U (underkänd), G (Godkänd) och VG (Väl Godkänd).
 
Generella regler kring examination
En student som inte helt uppfyller målen för en examination kan, efter beslut av ansvarig lärare, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen kan anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten, men kompletteringsuppgiften måste i omfång motsvara den ursprungliga examinationen.

I normalfallet tilldelas studenten kompletteringsuppgiften i samband med kursavslut eller i samband med att betyg meddelas på det ordinarie examinationstillfället. När väl studenten tagit del av kompletteringsuppgiften har hen tio arbetsdagar på sig att slutföra uppgiften. Om studenten inte uppfyller detta inom utsatt tid kan komplettering endast genomföras nästa tillfälle kursen ges eller under de uppsamlingsveckor som institution genomför under vecka 34 och 35.

I de fall komplettering inte är möjlig (anges vid varje specifik examinationsuppgift ovan) gäller omprov. Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Därutöver tillämpas uppsamlingsveckor vilket innebär att kompletteringar behandlas under fasta tider på året oberoende när kursen/momentet gavs. Dessa uppsamlingsveckor sker vecka 34 och 35.

Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller del av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.

Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform.

Tillgodoräknande
Den student som önskar tillgodogöra utbildning som inhämtats vid annan institution eller annan högskola (svensk/utländsk) skall göra detta i den ordning som beskrivs i beslutet Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr. 545-3317-02).
 
Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. I ansökan ska anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.
 
Efter avslutad kurs kan denna kurs tillgodoräknas som fristående kurs. Observera att det är den institution eller det program som tillåter tillgodoräknande som avgör möjligheten till tillgodoräknande och omfattningen av denna. Den studerande bör därför alltid i förhand klargöra möjligheterna till tillgodoräknande hos ansvarig institution eller program.

Övriga föreskrifter

Kursen avslutas med en skriven och anonym kursutvärdering. Under kursens gång genomförs dessutom utvärderingar i form av kursråd, samt att studenten bereds möjlighet att anonymt ge synpunkter i digital form.