T 4 - Förvaltningsrätt, skatterätt och miljörätt, 30 hp

Innehåll

Allmän förvaltningsrätt
Momentet behandlar de rättsliga principer och den rättsliga regleringen av förvaltningen inom såväl statlig som kommunal verksamhet. Tonvikt läggs vid den offentliga organisationen och beslutsprocessen inom myndigheter och förvaltningsdomstolar.  Ett viktigt inslag i den allmänna förvaltningsrätten är reglerna om allmänna handlingars offentlighet och sekretess. Vidare behandlas europarättens betydelse för svensk förvaltningsrätt.
 
Speciell förvaltningsrätt
Under terminen behandlas även speciell förvaltningsrätt såsom miljörätt och skatterätt, samt andra områden inom den speciella förvaltningsrätten.
 
Miljörätt
Momentet behandlar den rättsliga regleringen av miljöförvaltningen. Här omfattas frågor som planering av användningen av våra mark- och vattenområden, olika prövningar av
verksamheter som påverkar miljön, och vilka skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått i övrigt som kan krävas för att skydda människors hälsa och miljön.
 
Skatterätt
I skatterätten behandlas person- och företagsbeskattning. Därutöver ingår internationell beskattning, skatteprocess samt grundläggande studier av mervärdesskatt. Som en del av företagsbeskattningen kommer studenterna i kontakt med grundläggande redovisning.
 

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten
 
Kunskap och förståelse
- visa kunskap om och förstå grunderna i regelverken samt grundläggande rättsliga begrepp och principer inom den allmänna och speciella förvaltningsrätten, däribland skatterätt och miljörätt,
- förstå grunderna i redovisning kopplat till inkomstslaget näringsverksamhet inom skatterätten.
 
Färdighet och förmåga
- visa färdighet och förmåga att kunna identifiera centrala rättsliga problem inom ovan nämnda områden,
- visa färdighet och förmåga att kunna argumentera för och emot olika lösningar på rättsliga problem inom ovan nämnda områden, såväl skriftligt som muntligt,
- visa färdighet och förmåga att kunna tillämpa och integrera kunskaper och relevanta regler från kursens olika delområden på konkreta rättsliga problem inom ovan nämnda områden,
- visa fördjupad förmåga att tillämpa kunskap samt att göra kvalificerade bedömningar på rättsliga problem inom ett av ovan nämnda områden,
- visa förmåga att arbeta såväl individuellt som i samverkan med andra.
 
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- kunna värdera och diskutera reglers olika skyddsintressen och funktion,
- i  viss utsträckning kunna värdera och diskutera olika perspektiv på rätten,
- i viss utsträckning kunna värdera och diskutera vad som kan utgöra ett professionellt förhållningssätt i juristrollen.
 

Behörighetskrav

Godkänd på de kurser som ges på juristprogrammets första termin samt en av kurserna T 2 - Civilrätt, 30 hp eller T 3 - Civilrätt, 30 hp. 
 

Undervisningens upplägg

Undervisningen är problembaserad och utgår i huvudsak från konkreta problem som bearbetas i basgrupper samt redovisas och diskuteras vid seminarier. Genom föreläsningar introduceras eller fördjupas delar av ämnen. Seminarierna kan ha varierande utformning, t.ex. att företräda viss part, redovisningar, lämna in skriftliga uppgifter eller delta i processpel. Seminarier i alla former är obligatoriska men det förekommer även övningar som inte är obligatoriska.

Rätten att erhålla undervisning inklusive handledning gäller endast under den tid som det kurstillfälle pågår som studenten har registrerats på.

Examination

Examinationen sker på grundval av två moment om vardera 15 hp, dels de under kursen obligatoriska delar och individuell skrivuppgift som anges under moment 1 nedan, dels ett avslutande skriftligt prov enligt moment 2 nedan.

Moment 1
a) Aktivt deltagande vid obligatoriska seminarier.
b) Författande av en individuell skrivuppgift.
 
Moment 2
Fullgörande av en avslutande skriftlig individuell salstentamen.
 
Betyg m.m.
För att bli godkänd på hela kursen krävs godkänt resultat på samtliga delar under moment 1-2 ovan. För moment 1, och de däri ingående delarna, respektive moment 2 ges endast betygen Underkänd (U) och Godkänd (G).
 
På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB). Betyget på hela kursen grundar sig på en sammanvägd bedömning av resultatet från den skriftliga tentamen och den individuella skrivuppgiften. Betyget sätts först när alla aktiviteter under moment 1-2 ovan är godkända.
 
Närmare anvisningar angående betygssättningen och de olika delarnas inbördes vikt lämnas av kursansvarig vid terminens början. Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator (betygssättande lärare) utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran inges till studierektor.
 
Student som deltagit vid men blivit underkänd på prov (vilket inkluderar uppsats, PM, seminarium, redovisning, inlämningsuppgift och liknande), som inte rubriceras som salstentamen, hemtentamen eller muntlig tentamen, har rätt att utföra komplettering upp till betyget Godkänd för det aktuella provet, dock ej till högre betyg. Studenten kan fortfarande få högre betyg än Godkänd på kursen som helhet, förutsatt att kraven för dessa betyg uppnåtts. Kompletteringen ska ske inom två månader från det att studenten fått kännedom om att den inte uppnått godkänd nivå på provet i fråga och inom ramen för den ursprungliga examinationsuppgiften.
 
Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/