Tyska, Makt i samtal, 7,5 hp

Innehåll

Kursen består av två delkurser. Den första delkursen ges på svenska och den andra på tyska.

Delkurs 1: Teori och metod, 2,5 hp
I denna delkurs utforskas samtalets roll för hur makt förhandlas fram. Studenten får ta del av institutionella samtal och transkribera dessa för att vidare diskutera och analysera makt- och dominansförhållanden, samt deras relation till sociokulturella aspekter. Samtals uppbyggnad och struktur relateras till hur maktpositioner förhandlas fram, både vad gäller hur budskap uttrycks och hur de tas emot av andra.  
 
Delen innehåller en introduktion till samtalsanalys och diskursanalys som metoder för att identifiera maktrelationer i samtal där ett urval aktuella forskningsartiklar utgör metodexempel.
 
Delkurs 2: Individuell fördjupning, 5 hp
I denna delkurs genomför den studerande en praktisk tillämpning av teorier och metoder som diskuterats i den första delen, genom att analysera tyskspråkiga autentiska institutionella samtal från exempelvis radio och tv.

Förväntade studieresultat

För betyget Godkänd ska den studerande kunna
Kunskap och förståelse

•     beskriva karakteristiska drag för institutionella samtals uppbyggnad och funktion med fokus på maktrelationer;  

Färdighet och förmåga

•     följa en samtalsanalytisk modell för transkription och transkribera utdrag av institutionella samtal;
•     identifiera hur makt förhandlas fram i samtal genom att tillämpa grundläggande samtalsanalytiska och diskursanalytiska begrepp:
•     muntligt och skriftligt klart redogöra för sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa;
•     använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk enligt rådande skriftspråksnorm och visa förmåga att mottagar- och situationsanpassa sitt skriftspråk;

Värderingsförmåga och förhållningssätt

•     reflektera över hur makt som förhandlas fram i samtal kan få implikationer för olika samhälleliga aspekter, och utifrån sociala kategoriseringar;
•     självständigt bedöma och kritiskt värdera vetenskaplig argumentation;  
•     visa förmåga att reflektera över sin egen roll som diskursanalytiker;
•     identifiera etiska dilemman i forskningsprocessen.

Behörighetskrav

Gy: Engelska B/6 och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier.
Univ: Minst 90 hp tyska i vilka ska ingå minst 15 hp i intervallet 61-90 hp, eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier med övningar.

Undervisningsspråket är svenska i delkurs 1 och tyska i delkurs 2.

Examination

Delkurs 1 examineras genom bedömning av seminariedeltagande.
 
Delkurs 2 examineras genom bedömning av en individuell skriftlig diskursanalytisk samtalsanalys samt ett seminarium där den egna analysen presenteras muntligt.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.
 
Vid examination av delkurs 1 används betygsgraderna Godkänd (G) eller Underkänd (U). Vid examination av delkurs 2 används betygsgraderna Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). För att få betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att den studerande uppnått detta betyg på delkurs 2.
 
Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov.
 
Student som inte har godkänt resultat på prov har rätt att delta i förnyat prov (s.k. omprov). Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.
 
Minst ett andra omprov (ett s.k. uppsamlingsprov) ska erbjudas inom ett år efter det ordinarie provtillfället. I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det i stället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.
 
Stoppdatum för inlämningsuppgifter är terminens sista dag, om inte annat anges av undervisande lärare. Vid alla provtillfällen ska examinerande uppgifter göras eller lämnas in inom den tid som anges av undervisande lärare för att beaktas; annars måste de göras på nytt.
 
Examinator kan besluta att en student som inte helt uppfyller målen för en examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan få möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt betyg på kursen. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det eller de mål som studenten inte uppnått och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt; komplettering för högre betyg är inte tillåtet. Om studenten så önskar har hen rätt att genomföra omexamination i stället för komplettering och således ha möjlighet att få högre betyg än godkänt.
 
En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för kursen, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Begäran om byte av examinator ställs till utbildningsledaren vid Humanistiska fakulteten.

Övriga föreskrifter

Om beslut fattas om att kursen inte längre ska ges eller om kursplanen reviderats garanteras studenten minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.