Urbana normer och landsbygdsmobilisering, 7,5 hp

Innehåll

Kursen handlar om hur dagens samhälle präglas av urbana normer och hur sådana hanteras och bemöts. I den första kursmodulen "Urbana normer och rurala protester" 4 hp, behandlas det centrala begreppet urban norm och hur geografiska maktrelationer kan förstås ur ett kulturellt perspektiv. Här diskuteras också explicita landsbygdsbaserade protester mot sådana normers effekter, både i fysiska och i digitala miljöer. I den andra kursmodulen "Landsbygdsmobilisering" 3,5 hp, fokuseras landsbygdsmobilisering i vidare mening, och hur människor genom olika former av organisering strävar efter att skapa en hållbar landsbygd, exempelvis genom organiserat eller spontant frivilligarbete. Frågan om betydelser av rurala protester och landsbygdsmobilisering kopplas genomgående till en diskussion om civilsamhället och dess roll i skapandet av hållbara rurala miljöer.

Förväntade studieresultat

Modul 1: Urbana normer och rurala protester (4 hp)
Urban Normativity and Rural Protests (4 Credits)

För godkänd modul ska den studerande med avseende på kunskap och förståelse:

• Redogöra för begreppet urban norm och visa förståelse för hur urbana normer kan ta sig uttryck.
• Redogöra för olika former av rurala protester samt för hur sådana kan karaktäriseras och förstås i relation till medborgerliga rättigheter, emotioner och lokala kontexter. 

För godkänd modul ska den studerande med avseende på färdighet och förmåga:

• Skriftligt kunna redogöra för sambandet mellan teoretiska och empiriska kunskaper om urbana normer, sociala rörelser, rurala protester och landsbygdsmobilisering.

För godkänd modul ska den studerande med avseende på värderingsförmåga och förhållningssätt:

• Redogöra för hur rurala protester är förknippade med föreställningar om rurala identiteter och egenmakt.

Modul 2. Landsbygdsmobilisering (3,5 hp)
Rural Mobilization (3,5 Credits)

För godkänd modul ska den studerande med avseende på kunskap och förståelse

• Redogöra för hur olika former av frivilligengagemang och landsbygdsmobilisering kan förstås i relation till föreställningar om medborgarskap.
• Uppvisa förståelse för hur frivilligengagemang och landsbygdsmobilisering kan förstås i termer av sociala rörelser. 

För godkänd modul ska den studerande med avseende på färdighet och förmåga:

• Redogöra för vad som kännetecknar sociala rörelser.
• Redogöra för hur rurala protester och landsbygdsmobilisering förhåller sig till föreställningar om en hållbar landsbygd.

För godkänd modul ska den studerande med avseende på värderingsförmåga och förhållningssätt:

• Kunna reflektera och diskutera exempel på utmaningar och möjligheter i civilsamhällets betydelse för organisering på lands- och glesbygd.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen är nätbaserad och består av introduktioner på kurswebben, digitala seminarier, litteraturstudier och individuella uppgifter. Kursen innehåller inga fysiska sammankomster.

För den som är registrerad på kurs och har en funktionsnedsättning finns resurser för särskilt stöd. För mer information kontakta Studentcentrum.

Examination

Kursen är uppdelad i två moduler som examineras genom skriftliga inlämningsuppgifter. Uppgifternas inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare ett provtillfälle senast två månader efter det ordinarie provtillfället, samt ett uppsamlingsprovtillfälle inom ett år från det ordinarie provtillfället.

En student som inte helt uppfyller målen för en examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan, efter beslut av examinator, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är ej tillåtet. 

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.

Examination av  modul 1 och 2 sker enligt graderna Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). För betyget Godkänd för kursen fordras minst betyget Godkänd på båda modulerna. För betyget Väl Godkänd för kursen krävs betyget Väl Godkänd på båda modulerna.

Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen har rätt att examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för kursen, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Begäran om byte av examinator ställs till studierektor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.

Tillgodoräknande
Den student som önskar tillgodogöra utbildning som inhämtats vid annan institution eller annan högskola (svensk/utländsk) skall göra detta i den ordning som beskrivs i beslutet Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr. 545-3317-02).
 
Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. I ansökan ska anges vilken modul eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs inte ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.