Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Kursplan:

Våtmarker och arkeologi, 15 hp

Engelskt namn: Wetlands and Archaeology

Denna kursplan gäller: 2022-03-14 och tillsvidare

Kurskod: 1AR082

Högskolepoäng: 15

Utbildningsnivå: Grundnivå

Huvudområden och successiv fördjupning: Arkeologi: Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Betygsskala: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd

Beslutad av: Utbildningsledaren för humanistiska fakulteten, 2022-02-17

Innehåll

Kursen ger fördjupade kunskaper om de principer och metoder som används vid våtmarksarkeologiska studier och utvecklar färdigheter som är betydelsefulla för att förstå detta speciella studieområde. Kursen består av två moduler som vardera omfattar 7,5 hp.   

Inom kursen behandlas våtmarkers karaktär och utveckling sett i relation till forntida och historiska interaktioner mellan människa och landskap. Vi studerar hur resursrika våtmarker har utnyttjats över tid för sitt varierade djurliv, växtliv och övriga resurser, samt hur dessa miljöer har påverkats av människan. 

Våtmarker förändras över tid och så även deras utbud av exploateringsmässigt tillgängliga resurser. På grund av detta kan även resursutnyttjandet förändras. Skillnader i våtmarkers resursproduktivitet kan även bero på om de påverkas av söt- eller saltvatten, eller huruvida de sammanhänger med sjöar, flodmynningar, floder eller kuster. Även dessa omständigheter är av betydelse för vår förståelse av människan och hennes interaktion med samt exploatering av våtmarker.  

Kursen ger en förståelse för våtmarkers viktigaste karakteristika inom den arkeologiska forskningen; den behandlar nyckelfrågor inom våtmarksutnyttjande, våtmarkers utveckling över tid samt de hotbilder och konsekvenser som resulteras av mänsklig exploatering samt klimatpåverkan. Vi behandlar mänskliga uppfattningar om våtmarker, kronologiska trender i deras utveckling, regional variation på global nivå, samt kritiska forskningshistoriska perspektiv. 

Vi kopplar till ett brett spektrum av källmaterial, inklusive arkeologiska källor från hela världen; samt det omfattande material som på senare tid har insamlats för att förstå klimatrelaterade och antropogena effekter på våtmarker. Vi undersöker även hur naturvetenskapliga tekniker kan hjälpa oss att förstå våtmarker som begravningsmiljöer samt hur dessa kan brukas för att göra bedömningar av mänsklig påverkan. Utgångspunkten för en karakterisering och tolkning av tidigare interaktioner mellan människa och våtmarkslandskap utgörs av arkeologiska, landskapsmässiga och miljörelaterade källor som är specifika för olika undersökningsregioner i Europa och världen.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska studenten kunna: 

Kunskap och förståelse: 
  • Uppvisa en kritisk forskningshistorisk medvetenhet om våtmarker och om interaktioner mellan människa och landskap i sådana miljöer. 
  • Kritiskt utvärdera nyckelbegrepp och trender samt argumentera övertygande kring människans exploatering av våtmarker över tid 
  • Förstå olika teoretiska tillvägagångssätt som används inom våtmarksarkeologi och begrunda deras effektivitet samt visa grundläggande insikter i nuvarande och tidigare forskning. 
  • Visa god metodkunskap och förståelse för våtmarksforsningens lämpligaste analysmetoder, inklusive en god grundläggande ämnesöversikt samt fördjupade kunskaper inom vissa delområden. 
  • Undersöka olika källmaterial som är lämpliga för ämnet och visa förståelse för våtmarksforskningens viktigaste egenskaper över tid. 
  • Bedöma effektiviteten hos de metoder som används för att karakterisera våtmarker och för att bevara dem som arkeologiska miljöarkiv. 

Färdigheter och förmåga: 
  • Planenligt genomföra ett arbete som behandlar en viktig del av våtmarksforskningen samt att med stöd av relevanta källor presentera en sammanhängande diskussion om det valda ämnet. 
  • Insiktsfullt beskriva nyckelvariabler i den arkeologiska dokumentationen av våtmarker 
  • Klarlägga globalt varför regionala skillnader uppstår i interaktionen mellan människa och våtmarkslandskap  
  • Identifiera och kritiskt hantera nyckellitteraturen, urskilja de lämpligaste teorierna och teknikerna för att tolka tidigare interaktioner mellan människa och våtmarkslandskap samt formulera dessa på ett sammanhängande sätt 
  • Presentera en sammanhängande och väl genomtänkt (skriftlig/visuell) redogörelse som visar kunskap och förståelse för specifika aspekter hos våtmarker och med dem relaterade utvecklings-, exploaterings- och bevarandeinsatser 

Värderingsförmåga och förhållningssätt: 
  • Undersöka olika tekniker som är lämpliga för våtmarksstudier och använda dessa för att tolka källmaterialet på ett trovärdigt sätt 
  • Värdera tillgängliga källor och välja ut de lämpligaste argumenten för skriftliga och muntliga redogörelser för specifika våtmarksområden, samt påvisa en god kunskap och förståelse för deras relevans och tillämpning 
  • Visa en bred förståelse för hur forskare har resonerat kring våtmarker och de tekniker som används i deras studie både tidigare och idag. 
  • Visa insikt i våtmarksforskningens potential och begränsningar och bedöma om forskning används på ett ansvarsfullt sätt 
  • Producera presentationer/texter som kan förstås av icke-ämnesspecialister och som står i proportion till vad som kan förväntas inom grundnivåstudier. 

Behörighetskrav

Univ.: 75 hp kurser i arkeologi, eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Kursen ges i lärosal på universitetet. Undervisningen omfattar föreläsningar, seminarier, studentledda presentationer och diskussioner/debatter samt handledning.

Examination

Examinationen sker i form av två muntliga och praktiska presentationer i lärosal och aktivt muntligt seminariedeltagande i grupp (med individuell formativ bedömning), samt två skriftliga inlämningsuppgifter (med individuell summativ bedömning).  

Modul 1 (7,5 hp): Seminariedeltagande med muntlig och praktisk uppgift samt skriftlig inlämningsuppgift. Modulen betygssätts enligt skalan VG (väl godkänd), G (godkänd) och U (underkänd).  

Modul 2 (7,5 hp): Seminariedeltagande med muntlig och praktisk uppgift samt skriftlig inlämningsuppgift. Modulen betygssätts enligt skalan VG (väl godkänd), G (godkänd) och U (underkänd).  

För att få godkänt betyg på respektive modul krävs att alla examinerande inslag är minst godkända. För modulbetyget VG (väl godkänd) krävs för respektive modul att man därutöver får betyget VG för den skriftliga uppgiften. Även i gränsnära fall där den skriftliga uppgiften bedömts med ett starkt G, kan ett väl genomfört  muntligt och praktikst seminariedeltagande innebära att modulbetyget höjs till ett VG. Kriterier samt dokumentationsmetoder för bedömning av individuella arbetsuppgifter presenteras av examinator i början av kursen. 

Som slutbetyg på kursen ges något av betygen VG (väl godkänd), G (godkänd) eller U (underkänd). För att få godkänt kursbetyg krävs att båda kursmodulerna bedömts som minst godkända. För betyget VG på hela kursen krävs att man därutöver får betyget VG för båda modulerna.   

Studenten förväntas uppvisa en god nivå av kritiskt tänkande, analytiska färdigheter och en socialt interaktiv förmåga som står i proportion till grundnivåstudier. Man förväntas både ha förmågan att arbeta självständigt och att kunna arbeta integrerat i en grupp.  

För de studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ett omprov inom två månader efter ordinarie provtillfälle, samt ytterligare ett inom ett år, så kallat uppsamlingsprov.  

Studerande som två gånger har underkänts i prov för en kurs eller del av kurs har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos utbildningsledare vid humanistisk fakultet begära att en ny examinator utses till kommande omprov om inte särskilda skäl talar emot det. 

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten. 

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs inte inkluderas tillsammans med en annan kurs med liknande innehåll. Vid osäkerhet bör studenten konsultera studierektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå Universitet.

Litteratur

Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen. Kontakta aktuell institution.