Metafor och metonymi - en studie i kognitiv semantik, 7,5 hp

Innehåll

Kursen är uppdelad i två moment:
Moment 1: Teori och metod, 4,5 hp (Theory and Method)
I detta moment studeras metafor och metonymi, två grundläggande processer och begrepp inom den kognitiva lingvistiken, utifrån ett teoretiskt och metodologiskt perspektiv. Utifrån grundläggande definitioner av dessa processer studeras hur en rad semantiska fenomen i språket kan analyseras och förstås. Olika språkvetenskapliga aspekter och nivåer av språkanvändning studeras med dessa två processer som utgångspunkt. Fokus ligger på lexikal betydelse och betydelseutveckling; även tillämpningar inom olika diskurser kommer att beröras.

Moment 2: Individuell fördjupning 3 hp (Individual Specialisation)
Inom momentet genomför den studerande en praktisk tillämpning av teorier och metoder som diskuterats under det första momentet. Den studerande analyserar här ett språk som är relevant inom det huvudområde där kursen kan ingå och som utgör den studerandes studieinriktning.
I denna andra del ingår även en orientering inom aktuell forskning och tradition om kognitiva perspektiv på metafor och metonymi inom aktuellt huvudområde.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna

Kunskap och förståelse

• redogöra för etablerade teorier och modeller om metafor och metonymi inom kognitiv lingvistik.
• kontrastera ett kognitivt perspektiv på metafor och metonymi mot andra språkvetenskapliga skolor.
• beskriva relationen mellan förkroppsligad erfarenhet och metaforiska och metonymiska mönster i språk och tanke.

Färdighet och förmåga

• identifiera kognitiva metaforer och metonymier samt metaforiskt använda ord i utvalda texter med hjälp av etablerade metoder.
• klassificera språkliga uttryck i termer av metaforer och metonymier, och underkategorier (t.ex. primär och sekundär osv.)
• analysera metaforer och metonymier med metoder och modeller etablerade inom kognitiv lingvistik.
• skapa modeller för hur metaforer och metonymier på lexikal nivå genererar polysemi.
• självständigt hitta relevant litteratur för att lösa uppgifter.
• analysera manifestationer av metaforer eller metonymier i text med avseende på deras funktion i den aktuella diskursen. (t ex politik, religion)
• visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• självständigt utvärdera olika källors tillförlitlighet.
• självständigt bedöma, rangordna och kritiskt värdera olika texters förmåga att beskriva och modellera teori.

Behörighetskrav

Gy: Engelska B/Engelska 6. Univ: Minst 90 hp i vilka ska ingå minst 15 hp i intervallet 61-90 hp i ett av huvudområdena Engelska, Finska, Franska, Lingvistik, Ryska, Spanska, Svenska/Nordiska språk, Skandinavistik eller Tyska, eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen är delvis nätbaserad. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, gruppövningar och seminarier, huvudsakligen via en nätbaserad lärplattform. Ett antal träffar genomförs på campus, och möjlighet finns att kompensera för utebliven närvaro genom extrauppgifter.

Tillgång till dator krävs för fullgörande av de i kursen ingående uppgifterna. För information om tekniska krav på datorutrustning och internetuppkoppling, se https://www.umu.se/student/sprakstudier/dokument/.

Examination

Moment 1 examineras genom bedömning av seminariedeltagande och individuell skriftlig uppgift.

Moment 2 examineras genom en individuell skriftlig uppgift bestående av en korpusstudie samt ett examinerande seminarium där den individuella korpusstudien presenteras.

Vid bedömningen av skriftliga uppgifter används betygsgraderna Väl Godkänd, Godkänd respektive Underkänd. Vid bedömningen av seminariedeltagande används betygsgraderna Godkänd respektive Underkänd.

För godkänt betyg på moment som examineras i flera delar krävs att alla delar är godkända. För att få betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att den studerande uppnått detta betyg på båda momenten. Student som erhållit godkänt betyg får ej genomgå förnyat prov.

Student som ej har godkänt resultat på prov, har rätt att delta i förnyat prov (s.k. omprov) på kurs där hon/han någon gång har registrerats, förutsatt att eventuella begränsningar i antalet examinationstillfällen ej överskrids.

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle.

I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.

En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för en kurs eller en del av en kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Begäran om detta ställs till Humanistiska fakultetsnämnden.

Studerande har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället.

Stoppdatum för inlämningsuppgifter är terminens sista dag, om inte annat anges av undervisande lärare. Vid alla provtillfällen ska examinerande uppgifter göras eller lämnas in inom den tid som anges av undervisande lärare för att beaktas; annars måste de göras på nytt.

Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet, se http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/