Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Kursplan:

Historia A, 30 hp

Engelskt namn: History A

Denna kursplan gäller: 2008-09-01 till 2010-08-29 (nyare version av kursplanen finns)

Kurskod: 1HI000

Högskolepoäng: 30

Utbildningsnivå: Grundnivå

Huvudområden och successiv fördjupning: Historia: Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

Betygsskala: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd

Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier

Beslutad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2007-06-13

Reviderad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2009-10-29

Innehåll

På höstterminen läses kursen enligt följande: I kurstillfällen som är förlagda till campus ingår obligatorisk bibliotekskunskap Kursen innehåller 3 moment. Mom 1: Kronologisk översikt 1— äldre, tidigmodern och modern historia, 15 hp. Chronological overview – ancient, early modern and modern history Momentet inleds med en kortare introduktion kring historieämnet (historiemedvetande, historiebruk, källkritik och historiska begrepp). Momentet är i övrigt kronologiskt upplagt, men tar även upp grunderna i hur historiska fenomen kan analyseras. Momentets övergripande syfte är att ge de studerande den kronologiska ram (historien fram till första världskriget) som är nödvändig för att utveckla förmågan att göra genomtänkta val i sin hantering av det stora stoff som historieämnet omfattar. Mom 2: Fördjupning – utomeuropeisk historia och imperialism , 6 hp Thematic Studies Momentet behandlar den utomeuropeiska historiska utvecklingen från medeltiden fram till sekelskiftet 1900 med fokus på Asien, Afrika och Syd- och Latinamerika. Momentet innehåller vidare en orientering om övergången från kolonialism till imperialism samt behandlar drivkrafterna bakom och konsekvenserna av 1800-talets imperialistiska strävanden i olika delar av världen. Undervisningen består av föreläsningar och seminarier och inom ramen för momentet ingår även en fördjupande uppgift där den studerande självständigt skall identifiera och plocka fram för uppgiften relevant vetenskaplig litteratur. Såväl muntlig som skriftlig examination kan förekomma. Moment 3: Kronologisk översikt 2 — Samtidshistoria, 9 hp. Chronological overview – contemporary history. Momentet är kronologiskt inriktat, men med möjlighet till fördjupning efter de studerandes egna val. Fördjupningen skall redovisas som en enskild rapport. Momentets övergripande syfte är att ge de studerande den kronologiska ram (1900-talets historia) som är nödvändig för att utveckla förmågan att göra genomtänkta val i sin hantering av det stora stoff som historieämnet omfattar. Syftet är även att utveckla de studerandes förmåga att självständigt söka kunskap på vetenskaplig grund. På vårterminen och på internet läses kursen enligt följande: I kurstillfällen som är förlagda till campus ingår obligatorisk bibliotekskunskap. Kursen innehåller 4 moment. Moment 1: Äldre historia (7,5 hp) Inledningsvis behandlas de grundläggande villkoren för civilisationers uppkomst varvid ett globalt, komparativt perspektiv anläggs, där olika förutsättningar för samhällsutveckling och statsgrundande diskuteras. I detta moment ges en översikt av samhälls- och kulturutvecklingen inom de främreorientaliska och asiatiska högkulturerna. De antika kulturerna och det antika kulturarvet behandlas ingående liksom det feodala samhällets framväxt och det nya Europas födelse. I nordisk historia behandlas vikingatiden, ländernas enande och kristnande i ett komparativt perspektiv. Metodövningar ingår. Moment 2: Från högmedeltid till 1789 (7,5 hp) Översiktligt studium av den ekonomiska, sociala och politiska utvecklingen från högmedeltid till 1789. Följande områden behandlas: Det feodala samhällets höjdpunkt och tillbakagång, relationerna kyrka - stat, renässans och humanism, nationalstaternas, den starka centralmaktens och absolutismens framväxt, de geografiska upptäckterna och deras betydelse, upplysningen och den vetenskapliga revolutionen. Den nordiska historien studeras i relation till utvecklingen på kontinenten. I svensk historia behandlas bl a framväxten av en statsapparat och ett socialt differentierat samhälle, befolknings- och bebyggelsehistoria under medeltiden, formandet av nationalstaten, stormaktstidens samhällsutveckling mot bakgrund av de långvariga krigen, frihetstidens samhällsstruktur. Metodövningar ingår. Moment 3: Modern historia (7,5 hp) Översiktligt studium av den politiska och sociala utvecklingen från 1789 och fram till det första världskriget. Härvid behandlas den industriella revolutionens sociala och politiska följder, nationalismen och dess betydelse för utvecklingen i Europa under 1800-talet, revolutioner och revolutionsförsök under 1800-talet, kolonialväldenas och den moderna imperialismens framväxt. I nordisk historia uppmärksammas skandinavismen, Finlands ställning inom det ryska väldet, den svensk-norska unionen. I svensk historia studeras bl a den demografiska utvecklingen under 1800-talet och dess ekonomiska, sociala och politiska konsekvenser, övergången från stånds- till klassamhälle, migrationen och folkrörelsernas framväxt. Metodövningar ingår. Moment 4: Samtidshistoria (7,5 hp) Huvuddragen av utvecklingen från första världkriget och fram till idag med inriktning på ekonomiska, sociala och politiska förändringar. Första och andra världskrigets utbrott, mellankrigstiden och kalla krigets utbrott behandlas i ett komparativt perspektiv. När det gäller svensk 1900-talshistoria behandlas problem kring det demokratiska genombrottet och minoritetsparlamentarismens tid, framväxten av välfärdsstaten som ideologi och verklighet och efterkrigstidens inrikespolitik. Metodövningar ingår.

Förväntade studieresultat

Efter godkänd kurs ska den studerande: • inhämtat grundläggande ämneskunskaper i historia • utvecklat förmåga att på ett grundläggande sätt analysera historiska problem. I detta ingår att kunna praktisera och förstå vad ett vetenskapligt förhållningssätt är att kunna belysa historia ur olika perspektiv t.ex. makt-, genus-, aktörs-, struktur-, miljö, mikro- och makroperspektiv att ha förmågan att identifiera och analysera historisk förändring (brott eller kontinuitet, olika orsaksförklaringar) att kunna genomföra historiska jämförelser att ha grundläggande förståelse för vad olika historiesyn innebär att utveckla en källkritisk medvetenhet och en kunskap om källkritiska begrepp och metoder att kunna behärska centrala begrepp av betydelse för historisk förståelse att kunna anlägga och förstå vad ett historiografiskt perspektiv är • kunna självständigt söka kunskap och ha utvecklat förståelse för vikten av ett livslångt lärande och kunskapsinhämtande inom ämnet • kunna se olika ideologiska och etiska dimensioner i historieämnet • på olika sätt kunna reflektera över historieämnets legitimitet och den roll som historieämnet har för att öka förståelsen för nutida problem Moment på kurs som ges höstterminen. Mom 1: Kronologisk översikt 1— äldre, tidigmodern och modern historia, 15 hp Chronological studies – ancient, early modern and modern history Studenten ska efter att ha avslutat moment 1: • övergripande kunna redogöra för historien från de tidiga flodkulturerna fram till tiden för första världskriget med fokus på europeisk och svensk-nordisk historia. • grundläggande kunna analysera historiska fenomen: se historisk förändring (brott eller kontinuitet), genomföra enklare jämförelser, anlägga olika perspektiv, insikt i enklare historiska begrepp, enklare diskussioner kring historiesyn och slutligen grundläggande källkritik • visat förmåga att göra urval ur ett större historiskt stoff samt strukturera detta på lämpligt sätt Mom 2: Fördjupning – utomeuropeisk historia och imperialism , 6 hp Thematic Studies Efter genomgånget moment skall den studerande: • Kunna redogöra för huvuddragen i den utomeuropeiska historiska utvecklingen från medeltid fram till sekelskiftet 1900. • Översiktligt kunna redogöra för innehållet i, drivkrafterna bakom och konsekvenserna av 1800-talets imperialistiska strävanden. • Visat förmåga att identifiera och kritiskt granska olika historievetenskapliga förklaringsmodeller. • Självständigt kunna söka, identifiera och göra en enklare värdering av vetenskaplig litteratur. Moment 3: Kronologisk översikt 2 — Samtidshistoria, 9 hp. Chronological overview – contemporary history Studenten ska efter att ha avslutat moment 3: • övergripande kunna redogöra för 1900-talets historia med fokus på europeisk och svensk-nordisk historia • visat förmåga att analysera historiska händelser och skeenden • utvecklat sin källkritiska förmåga • självständigt kunna författa en rapport Moment på kurs som ges vårterminen och via internet. Efter att ha avslutat moment 1 ska studenten: • översiktligt kunna beskriva de grundläggande villkoren för civilisationers uppkomst och olika förutsättningar för samhällsutveckling och statsgrundande. • översiktligt kunna beskriva samhälls- och kulturutvecklingen inom de främreorientaliska och asiatiska högkulturerna. • översiktligt kunna beskriva de antika kulturerna och det antika kulturarvet, liksom det feodala samhällets framväxt och det nya Europas födelse. • översiktligt kunna beskriva vikingatiden, de nordiska ländernas enande och kristnande i ett komparativt perspektiv. • ha kännedom om källkritikens grunder. Efter att ha avslutat moment 2 ska studenten: • översiktligt kunna beskriva det europeiska feodala samhällets höjdpunkt och tillbakagång, relationerna kyrka - stat, renässans och humanism, nationalstaternas, den starka centralmaktens och absolutismens framväxt, de geografiska upptäckterna och deras betydelse, upplysningen och den vetenskapliga revolutionen. • översiktligt kunna beskriva framväxten av en svensk statsapparat och ett socialt differentierat samhälle, formandet av nationalstaten, stormaktstidens samhällsutveckling mot bakgrund av de långvariga krigen, frihetstidens samhällsstruktur. kunna tillämpa källkritik på momentets övningstexter. Efter att ha avslutat moment 3 ska studenten: • översiktligt kunna beskriva av den politiska och sociala utvecklingen i Europa från 1789 och fram till det första världskriget. • översiktligt kunna beskriva den industriella revolutionens sociala och politiska följder, nationalismen och dess betydelse för utvecklingen i Europa under 1800-talet, revolutioner och revolutionsförsök under 1800-talet. • översiktligt kunna beskriva kolonialväldenas och den moderna imperialismens framväxt. • översiktligt kunna beskriva skandinavismen, Finlands ställning inom det ryska väldet, den svensk-norska unionen. - översiktligt kunna beskriva den demografiska utvecklingen i Sverige under 1800-talet och dess ekonomiska, sociala och politiska konsekvenser. • kunna tillämpa källkritik på momentets övningstexter. Efter att ha avslutat moment 4 ska studenten: • översiktligt kunna beskriva huvuddragen i utvecklingen från första världskriget och fram till idag med inriktning på ekonomiska, sociala och politiska förändringar. • översiktligt kunna beskriva det demokratiska genombrottet i Sverige och minoritetsparlamentarismens tid, framväxten av välfärdsstaten som ideologi och verklighet och efterkrigstidens inrikespolitik. • kunna tillämpa källkritik på momentets övningstexter.

Behörighetskrav

Sv B/Sv2 B, Hi A, Sh A

Undervisningens upplägg

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier och övningar. Obligatorisk närvaro gäller vid seminarier och övningar om inte annat uttryckligen anges.

Examination

Examination sker skriftligen och muntligen. Vid delexaminationer som seminarier och övningar ges betygen U och G, medan skriftlig eller muntlig tentamen betygssätts med U,G,VG. Varje moment betygsätts med U,G,VG. Betyget på ett moment utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla prov är godkända och obligatoriska moment genomförda. För betyget godkänd som slutbetyg på kursen krävs betyget godkänd på samtliga moment som ingår i kursen. För betyget väl godkänd som slutbetyg på hela kursen krävs betyget väl godkänd på moment omfattande ett totalt poängantal av 20. För studerande som inte godkänts vid det ordinarie provet anordnas ytterligare provtillfälle efter någon tid. Den som godkänts i prov får inte undergå prövning för högre betyg. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg. TILLGODORÄKNANDE Ansökan om tillgodoräknande enligt Umeå universitets examensordning ställs till Registrator, Umeå universitet, 901 87 Umeå.

Litteratur

Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen. Kontakta aktuell institution.