Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Kursplan:

Historia A för humanistiskt samhällsprogram, 30 hp

Engelskt namn: History A

Denna kursplan gäller: 2007-07-02 till 2008-06-29 (nyare version av kursplanen finns)

Kurskod: 1HI026

Högskolepoäng: 30

Utbildningsnivå: Grundnivå

Huvudområden och successiv fördjupning: Historia: Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

Betygsskala: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd

Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier

Beslutad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2007-06-13

Innehåll

Kursen innehåller en kronologisk översikt från forntid fram till idag. Dessutom studeras grunderna i historievetenskaplig metod och historieteori. Kursen är indelad i 4 moment. I kurstillfällen som är förlagda till campus ingår obligatorisk bibliotekskunskap. Moment 1: Äldre historia (7,5 hp) Inledningsvis behandlas de grundläggande villkoren för civilisationers uppkomst varvid ett globalt, komparativt perspektiv anläggs, där olika förutsättningar för samhällsutveckling och statsgrundande diskuteras. Översikt av samhälls- och kulturutvecklingen inom de främreorientaliska och asiatiska högkulturerna. De antika kulturerna och det antika kulturarvet behandlas ingående liksom det feodala samhällets framväxt och det nya Europas födelse. I nordisk historia behandlas vikingatiden, ländernas enande och kristnande i ett komparativt perspektiv. Metodövningar ingår. Moment 2: Från högmedeltid till 1789 (7,5 hp) Översiktligt studium av den ekonomiska, sociala och politiska utvecklingen. Områden som behandlas: Det feodala samhällets höjdpunkt och tillbakagång, relationerna kyrka - stat, renässans och humanism, nationalstaternas, den starka centralmaktens och absolutismens framväxt, de geografiska upptäckterna och deras betydelse, upplysningen och den vetenskapliga revolutionen. Den nordiska historien studeras i relation till utvecklingen på kontinenten. I svensk historia behandlas bl a framväxten av en statsapparat och ett socialt differentierat samhälle, befolknings- och bebyggelsehistoria under medeltiden, formandet av nationalstaten, stormaktstidens samhällsutveckling mot bakgrund av de långvariga krigen, frihetstidens samhällsstruktur. Metodövningar ingår. Moment 3: Modern historia (7,5 hp) Översiktligt studium av den politiska och sociala utvecklingen från 1789 och fram till det första världskriget. Härvid behandlas den industriella revolutionens sociala och politiska följder, nationalismen och dess betydelse för utvecklingen i Europa under 1800-talet, revolutioner och revolutionsförsök under 1800-talet, kolonialväldenas och den moderna imperialismens framväxt. I nordisk historia uppmärksammas skandinavismen, Finlands ställning inom det ryska väldet, den svensk-norska unionen. I svensk historia studeras bl a den demografiska utvecklingen under 1800-talet och dess ekonomiska, sociala och politiska konsekvenser, övergången från stånds- till klassamhälle, migrationen och folkrörelsernas framväxt. Metodövningar ingår. Moment 4: Samtidshistoria (7,5 hp) Huvuddragen av utvecklingen från första världskriget och fram till idag med inriktning på ekonomiska, sociala och politiska förändringar. Första och andra världskrigets utbrott, mellankrigstiden och kalla krigets utbrott behandlas i ett komparativt perspektiv. När det gäller svensk 1900-talshistoria behandlas problem kring det demokratiska genombrottet och minoritetsparlamentarismens tid, framväxten av välfärdsstaten som ideologi och verklighet och efterkrigstidens inrikespolitik. Metodövningar ingår.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad A-kurs ska studenten: - kunna redogöra för väsentliga historiska sammanhang såsom politiska, kulturella, ekonomiska och sociala tillstånd och förändringar. - kunna övergripande beskriva grunderna i historieteori och olika historieuppfattningar. - ha utvecklat förmåga att problematisera det inlästa stoffet, att tolka och förstå orsakssammanhang. - kunna övergripande beskriva historiska synsätt på kön. Efter att ha avslutat moment 1 ska studenten: - översiktligt kunna beskriva de grundläggande villkoren för civilisationers uppkomst och olika förutsättningar för samhällsutveckling och statsgrundande. - översiktligt kunna beskriva samhälls- och kulturutvecklingen inom de främreorientaliska och asiatiska högkulturerna. - översiktligt kunna beskriva de antika kulturerna och det antika kulturarvet, liksom det feodala samhällets framväxt och det nya Europas födelse. - översiktligt kunna beskriva vikingatiden, de nordiska ländernas enande och kristnande i ett komparativt perspektiv. - ha kännedom om källkritikens grunder. Efter att ha avslutat moment 2 ska studenten: - översiktligt kunna beskriva det europeiska feodala samhällets höjdpunkt och tillbakagång, relationerna kyrka - stat, renässans och humanism, nationalstaternas, den starka centralmaktens och absolutismens framväxt, de geografiska upptäckterna och deras betydelse, upplysningen och den vetenskapliga revolutionen. - översiktligt kunna beskriva framväxten av en svensk statsapparat och ett socialt differentierat samhälle, formandet av nationalstaten, stormaktstidens samhällsutveckling mot bakgrund av de långvariga krigen, frihetstidens samhällsstruktur. - kunna tillämpa källkritik på momentets övningstexter. Efter att ha avslutat moment 3 ska studenten: - översiktligt kunna beskriva av den politiska och sociala utvecklingen i Europa från 1789 och fram till det första världskriget. - översiktligt kunna beskriva den industriella revolutionens sociala och politiska följder, nationalismen och dess betydelse för utvecklingen i Europa under 1800-talet, revolutioner och revolutionsförsök under 1800-talet. - översiktligt kunna beskriva kolonialväldenas och den moderna imperialismens framväxt. - översiktligt kunna beskriva skandinavismen, Finlands ställning inom det ryska väldet, den svensk-norska unionen. - översiktligt kunna beskriva den demografiska utvecklingen i Sverige under 1800-talet och dess ekonomiska, sociala och politiska konsekvenser. - kunna tillämpa källkritik på momentets övningstexter. Efter att ha avslutat moment 4 ska studenten: - översiktligt kunna beskriva huvuddragen i utvecklingen från första världskriget och fram till idag med inriktning på ekonomiska, sociala och politiska förändringar. - översiktligt kunna beskriva det demokratiska genombrottet i Sverige och minoritetsparlamentarismens tid, framväxten av välfärdsstaten som ideologi och verklighet och efterkrigstidens inrikespolitik. - kunna tillämpa källkritik på momentets övningstexter.

Behörighetskrav

Sv B/Sv2 B, Hi A, Sh A

Undervisningens upplägg

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier och övningar. Obligatorisk närvaro gäller vid seminarier och övningar om inte annat uttryckligen anges. Under terminen äger 2-4 programgemensamma träffar rum. Närvaro är obligatorisk. Träffarna syftar till att reflektera kring utbildningen samt planera och följa upp olika inslag.

Examination

Examination sker skriftligen och muntligen. Vid delexaminationer som seminarier och övningar ges betygen U och G, medan skriftlig eller muntlig tentamen betygssätts med U,G,VG. Varje moment betygsätts med U,G,VG. Betyget på ett moment utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla prov är godkända och obligatoriska moment genomförda. För betyget godkänd som slutbetyg på kursen krävs betyget godkänd på samtliga moment som ingår i kursen. För betyget väl godkänd som slutbetyg på hela kursen krävs betyget väl godkänd på moment omfattande ett totalt poängantal av 20. För studerande som inte godkänts vid det ordinarie provet anordnas ytterligare provtillfälle efter någon tid. Den som godkänts i prov får inte undergå prövning för högre betyg. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg. TILLGODORÄKNANDE Ansökan om tillgodoräknande enligt Umeå universitets examensordning ställs till Registrator, Umeå universitet, 901 87 Umeå.

Litteratur

Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen. Kontakta aktuell institution.