Idéhistoria A, 30 hp

Innehåll

Kursen ger en grundläggande orientering om livs- och samhällsåskådningarnas, världsbildernas och
vetenskapernas historia från antiken fram till idag, samt sätter in det europeiska idélivet i ett globalt sammanhang. Kursen förmedlar även ett idéhistoriskt och problematiserande betraktelsesätt på såväl historien som nutiden. Den västerländska idétraditionen belyses mot bakgrund av olika maktrelationer. I kursen ingår övningar i att självständigt söka information och lösa uppgifter i tolkningsarbete av historiska texter (källtextanalys) samt att muntligt eller skriftligt redovisa resultat.

Kursen består av 4 moment á 7,5 högskolepoäng.

Moment 1. Idéhistoria: antiken, medeltiden och renässansen
Momentet ger en grundläggande idéhistorisk orientering från tidiga högkulturer fram till mitten av
1500-talet. Tyngdpunkterna ligger på den grekiska antiken, tidigkristen tid, medeltid samt renässans. Under momentets gång kommer även de europeiska kulturernas förhållande till andra kulturer att belysas. Momentet ger också en introduktion till källtextanalysen som metod.

Moment 2. Idéhistoria: upplysning och romantik
Momentet ger en grundläggande idéhistorisk orientering från mitten av 1500-talet fram till och med
romantiken under 1800-talets början. Momentet behandlar 15-1600-talets vetenskapliga förändringar samt det intellektuella livets förändrade samhälleliga förhållanden under så kallad tidigmodern tid. Tyngdpunkten ligger på idéhistoriskt viktiga intellektuella strömningar som upplysningen och romantiken. Fokus ligger på det europeiska tänkandet men även dess förhållande till övriga delar av världen diskuteras. Inom momentet genomförs en källtextanalys som redovisas skriftligt.

Moment 3. Idéhistoria: moderna tider
Momentet innehåller en övergripande idéhistorisk orientering om det sena 1800- och 1900-talet.
Här behandlas bl.a. politiska ideologier, sociala rörelser, kolonialism, människosyn samt vetenskapernas institutionalisering och tillämpning. Under momentets gång belyses maktaspekter på kunskapens förutsättningar och begränsningar, samt såväl bejakande som kritik av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Under momentet genomförs en idéhistorisk analys av en längre källtext som redovisas muntligt och/eller skriftligt.

Moment 4. Idéhistoria: svensk idéhistoria
Momentet ger en orientering om svensk idé- och vetenskapshistoria i dess europeiska
sammanhang från 1809 till idag. Momentet behandlar framväxten av det moderna Sverige, vilket bland annat inbegriper sociala rörelser, demokratiseringen, folkhemsbygget, jämställdhetspolitik och Sverige i den globaliserade världen. Momentet är forskningsanknutet med det svenska kulturella och historiska sammanhanget i fokus. I momentet ingår en fördjupningsuppgift med övning i problemformulering, informationssökning, idéhistorisk analys och muntlig och/eller skriftlig redogörelse.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten, avseende:

Kunskap och förståelse
- övergripande kunna beskriva livs- och samhällsåskådningarnas, världsbildens och vetenskapens
historia, framför allt i västerlandet, från antiken fram till idag.
- kunna redogöra för, jämföra och problematisera europeisk och svensk idéhistoria och idéhistorieskrivning.
- kunna redogöra för innebörden av ett antal centrala idéhistoriska begrepp, t ex idé, epok, idéspridning och reception, idéhistorisk förändring och kontinuitet, kontext.

Färdighet och förmåga
- kunna urskilja idéer och tankestrukturer i källtexter och sätta in dem i ett idéhistoriskt sammanhang.
- kunna begripliggöra och förmedla tillgodogjord kunskap i skrift eller tal.
- kunna avgränsa problemställningar och söka relevant information för att besvara dessa.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
- kunna tillämpa idéhistoriska betraktelsesätt genom att jämföra och kontextualisera olika idéer och tankestrukturer i såväl historien som nutiden.
- kunna kritiskt förhålla sig till den västerländska idétraditionen och kunna reflektera över den utifrån olika maktperspektiv.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, fördjupningsuppgifter och övningar.

Examination

Kursen examineras skriftligt och muntligt. Med muntlig examination avses exempelvis muntliga redovisningar av källtexter, litteratur och fördjupningsuppgifter liksom muntlig tentamen. Med skriftlig examination avses exempelvis hemtentamen, salstentamen, fördjupningsuppgift eller skriftliga källtextanalyser av olika längd. Momentansvarig lärare avgör ifall icke godkända examinationsuppgifter examineras genom omprov eller kompletteringsuppgifter. Seminariemedverkan bedöms med betygen Godkänd eller Underkänd medan övrig examination bedöms med någon av betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg. För att få betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att den studerande skall ha uppnått Väl godkänd på minst tre av momenten. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg.

Moment 1 examineras med aktiv seminariemedverkan (1,5 hp) , tentamen del 1 (3 hp) samt tentamen del 2 (3 hp).
Moment 2 examineras med aktiv seminariemedverkan (1,5 hp), tentamen (4,5 hp) samt källtextanalys (1,5 hp).
Moment 3 examineras med aktiv seminariemedverkan (1,5 hp), tentamen (4 hp) samt analys av en längre idéhistorisk källtext (2 hp).
Moment 4 examineras med aktiv seminariemedverkan (1,5 hp), en tentamen (2 hp) samt en fördjupningsuppgift (4 hp).

TILLGODORÄKNANDE

Ansökan om tillgodoräknande av hel kurs görs på särskild blankett och ställs till Humanistiska fakultetsnämnden. Blanketten skickas till Umeå universitet, Registraturen, 901 87 Umeå. Prövning görs alltid individuellt. Regler för tillgodoräknande återfinns i Tilllgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr 545-3317-02).