Engelskt namn: History of Science and Ideas
Denna kursplan gäller: 2008-01-14 till 2010-01-17 (nyare version av kursplanen finns)
Kursplan för kurser med start efter 2022-08-15
Kursplan för kurser med start mellan 2021-06-07 och 2022-08-14
Kursplan för kurser med start mellan 2020-03-09 och 2021-06-06
Kursplan för kurser med start mellan 2018-06-11 och 2020-03-08
Kursplan för kurser med start mellan 2017-06-12 och 2018-06-10
Kursplan för kurser med start mellan 2016-08-29 och 2017-06-11
Kursplan för kurser med start mellan 2016-08-22 och 2016-08-28
Kursplan för kurser med start mellan 2015-08-31 och 2016-08-21
Kursplan för kurser med start mellan 2014-07-07 och 2015-08-30
Kursplan för kurser med start mellan 2014-01-20 och 2014-07-06
Kursplan för kurser med start mellan 2013-07-01 och 2014-01-19
Kursplan för kurser med start mellan 2012-06-25 och 2013-06-30
Kursplan för kurser med start mellan 2011-12-26 och 2012-06-24
Kursplan för kurser med start mellan 2011-01-17 och 2011-12-25
Kursplan för kurser med start mellan 2010-01-25 och 2011-01-16
Kursplan för kurser med start mellan 2010-01-18 och 2010-01-24
Kursplan för kurser med start innan 2010-01-17
Kurskod: 1IH001
Högskolepoäng: 30
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområden och successiv fördjupning:
Idéhistoria: Grundnivå, innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen
Betygsskala: Tregradig skala
Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier
Beslutad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2007-11-20
Kursen består av ett antal fördjupande och problematiserande teman samt en orientering i idéhistorisk metod. Under kursens moment kommer de studerande att vid seminarier, fördjupningsarbeten, presentationer och under författandet av en begränsad vetenskaplig uppsats utveckla praktiska färdigheter i textanalys, informationssökning, vetenskaplig framställning och vetenskapligt skrivande. Sammantaget avser kursen att ge studenterna fördjupade idéhistoriska kunskaper, samt förmåga att urskilja, genomföra och förmedla begränsade idéhistoriska presentations- och forskningsuppgifter. Moment 1. Medeltida idéliv (7,5 hp) I detta moment fördjupar sig studenterna i en vald epok, i detta fall medeltiden. Momentet behandlar det europeiska medeltida idélivets förutsättningar samt kulturmötena mellan Bysans och Rom samt mellan kristendom, judendom och islam. Både utifrån källtexter, skilda tolkningar av dessa texter samt översiktliga beskrivningar av den aktuella tiden fördjupas och problematiseras bilden av epoken. Upplägget av undervisningen avser härigenom att ge studenterna utvecklade färdigheter i att analysera källtexter och förhålla dessa till olika infallsvinklar. Efter avslutat moment ska studenten: - ha en fördjupad och problematiserad kunskap om europeiskt medeltida idéliv, - kunna analysera och jämföra källtexter med olika tolkningar av densamma, - kunna analysera en längre källtext och aktivt förhålla den till olika tolkningar och beskrivningar av samtiden. Examination: Momentet examineras genom aktivt deltagande på seminarier samt en fördjupningsuppgift med en jämförande analys det aktuella epokbegreppet. Moment 2. Global och jämförande idéhistoria (7,5 hp) Momentet ägnas åt idéhistorien bortom det västerländska och bidrar med ett jämförande perspektiv till utomeuropeiska kulturers idéhistoria. Detta sker genom nedslag i asiatiska skriftburna kulturers idéhistoria, framför allt de kinesiska, indiska och islamiska kulturerna. Vidare behandlas Europas möte med andra kulturer liksom dessa kulturers uppfattning om Europa. Momentet analyserar också globalisering samt framväxten av världsomspännande kulturmönster. Efter avslutat moment ska studenten: - övergripande kunna beskriva den västerländska idéhistorien ur ett jämförande perspektiv, - ha kännedom om hur uppfattningar och föreställningar interagerar i möten mellan Europa och andra kulturer, - ha kännedom om globaliseringsbegreppet samt framväxten av världsomspännande kulturmönster. Examination: Momentet examineras genom skriftligt tentamen. Moment 3. Medier, teknik och idéer (7,5 hp) Studenterna får under momentet fördjupas sig i ett idéhistoriskt tema, i det här fallet förhållandet mellan medier, teknik och idéer. I momentet diskuteras hur nya tekniker för kommunikation och information, såsom skriften, boktrycket och senare elektroniska medier, påverkat förutsättningarna för idélivet i synnerhet samt kultur och samhällsliv i allmänhet. Under momentets gång skall studenterna också själva hålla i seminarieövningar och en mindre presentation. Avsikten är att därigenom få studenterna att bli medvetna om kommunikation och seminariekultur, samt teknikens betydelse för vetenskaplig framställning. Efter avslutat moment ska studenten: - ha en fördjupad och problematiserad kunskap om förhållandet mellan medier, teknik och idéer under historien, - kunna hålla i mindre seminarieövningar, - kunna hålla en mindre presentation Examination: Momentet examineras genom aktivt deltagande på seminarier, där studenterna får till uppgift att leda olika delar, samt att var och en håller en mindre presentation. Moment 4. Idéhistoriskt vetenskapligt skrivande (7,5 hp) Momentet behandlar vetenskapligt skrivande och under momentet författas en enkel vetenskaplig uppsats. Momentet skall ge studenterna grundläggande färdigheter i att formulera en avgränsad idéhistorisk undersökningsfråga samt förmåga att söka och bearbeta källmaterial för att kunna besvara frågan. Studenterna skall vidare genom övningar lära sig tänka igenom sin skrivprocess och bli införstådda i olika framställningssätt och språkbruk, samt ta del av de formella aspekter som gäller för en vetenskaplig uppsats. Avslutningsvis skall studenterna få presentera och granska varandras arbeten i seminarieform. I momentet ingår besök på UB, Forskningsarkivet samt Folkrörelsearkivet. Efter avslutat moment ska studenten: - kunna formulera en avgränsad undersökningsfråga och söka svar på densamma, - kunna presentera resultaten i en vetenskaplig uppsats, - ha medvetenhet om skrivprocessens och språkbrukets betydelse för vetenskaplig framställning, - ha kunskap om vilka formalia som gäller för en vetenskaplig uppsats, - kunna granska och värdera medstudenters arbeten. Examination: Genom aktivt deltagande i momentets seminarieövningar samt i form av en uppsats som seminariebehandlas.
Efter avslutad kurs ska studenten: - ha fördjupade kunskaper om vetenskapens, världsbildens och livsåskådningarnas historia, - ha stärkt sin förmåga till självständig kritisk bearbetning av idé- och lärdomshistoriskt primärmaterial, - ha kunskap om hur man söker information för att besvara ett forskningsproblem, - ha utvecklat sin förmåga att formulera och avgränsa forskningsproblem, - ha förmåga att värdera och presentera vetenskapliga resultat.
30 högskolepoäng i godkända kurser i idéhistoria, eller motsvarande. Dessa 30 högskolepoäng kan antingen utgöras av Idéhistoria A eller av olika idéhistoriska kortkurser (7,5 hp), där kursen Idéhistoriens huvudlinjer 7,5 hp skall ingå som en obligatorisk del. Studierektor kan avgöra om motsvarande förkunskapskrav har erhållits på annat vis.
Undervisningen består huvudsakligen av lärarledda gruppdiskussioner och seminarieövningar, problembaserade grupp- och självstudieuppgifter samt handledning. Uppsatsmomentet, moment 4, sker under handledning av lärare utsedda vid institutionen.
Examinationen på momenten sker fortlöpande inom ramen för undervisningen och förutsätter aktivt deltagande i gruppdiskussionerna samt redovisning av utdelade individuella arbetsuppgifter. Examinationen kan vara både muntlig och skriftlig. Moment 4 redovisas i form av en uppsats samt genom aktivt deltagande i momentets seminarieövningar. Deltagande i seminarieövningarna är obligatoriskt och innebär bl a att den studerande skall åta sig att opponera på andra seminariemedlemmars uppsatser. För de studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare ett provtillfälle i nära anslutning till detta. Uppsatsmoment examineras normalt en gång per läsår. Varje prov bedöms med någon av betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg. För att få betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att den studerande skall ha uppnått Väl godkänd på tillsammans lägst 22,5 högskolepoäng. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultets- nämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg. TILLGODORÄKNANDE Ansökan om tillgodoräknande enligt Umeå universitets examensordning ställs till Registrator, Umeå universitet, 901 87 Umeå.
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen. Kontakta aktuell institution.