Kulturanalytisk fördjupning II, 30 hp

Innehåll

I kursen ingår arbete med informationspresentation och programvara för digitala ljud- och bildmedier samt skapandet av en webbnärvaro genom olika sociala medier. Vidare behandlas projekt och projektledarskap, gruppdynamik samt projektformens betydelse i nutida organisationer. Kursens mål är också att skapa fördjupad förtrogenhet med kulturanalytiska metoder och praktiskt fältarbete. I kursen ingår att skriva en vetenskaplig uppsats. Kursen består av nedanstående fyra moment:

MOMENT 1. Informationspresentation (7,5 hp)
Information presentation
Momentet behandlar grunderna i informationspresentation med hjälp av digitala ljud- och bildmedier. Studenterna skapar en webbnärvaro genom olika typer av sociala medier. I kursen ingår även grunderna i digital ljud- och bildbehandling och webbdesign samt fördjupad förtrogenhet med ett kritiskt och reflexivt förhållningssätt till digital informationspresentation och sociala medier, både generellt och som redskap i kulturanalytiskt arbete. Vidare behandlar momentet hur webben kan användas som hjälpmedel vid projektarbeten.

MOMENT 2. Projektledarskap. Att planera och leda ett kulturanalytiskt projekt (7,5 hp)
Project leadership. Planning and leading a project in Cultural Analysis
Momentet behandlar grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper kring vad det innebär att planera, leda och arbeta i projekt, speciellt med kulturanalytisk inriktning. Olika modeller för grupprocesser och gruppdynamik diskuteras och teorier kring projektledarskap och ledarskap behandlas. Vidare diskuteras vad det innebär att arbeta i grupp och ta gruppbaserade beslut. Momentet innefattar också kunskaper om digitala verktyg för projektledning och projektarbete, samt om projektarbetets och projektledarskapets relation till nutida organisationer och organisationsteorier. Studenterna arbetar under momentet i egna projektgrupper, vilket ger praktiska erfarenheter och utgör utgångspunkt för diskussion av teoriernas praktiska innebörder.

MOMENT 3. Utvärderingsmetoder och granskningssamhället (7,5 hp)
Methods of evaluation and austerity culture
Granskningar och utvärderingar har idag blivit både allt vanligare och alltmer omdiskuterade. Under kursen studeras utvärderingens roll i samhället och som praktik. Frågor som behandlas är: Vad kännetecknar det så kallade granskningssamhället? Vad är utvärdering och hur genomförs utvärderingar? Hur styrs utvärderingar av olika kunskapsperspektiv? Ett centralt inslag i kursen är en genomgång av ett antal olika utvärderingsmetoder/-modeller samt hur utvärderingar kan designas för särskilda ändamål. Inom ramen för kursen orienteras och tränas studenten i att kritiskt granska befintliga utvärderingsresultat utifrån kulturanalytiska perspektiv samt i att utforma en utvärderingsplan för ett specifikt ändamål.

MOMENT 4. Kulturanalys i ett internationellt perspektiv (7,5 hp)
Cultural Analysis in an international perspective
Momentet behandlar kulturanalys i ett internationellt perspektiv, både inom forskning och samhälle. Här ingår diskussioner om samtida internationella forskningsfält, t.ex. nymaterialism och posthumanism. Vidare diskuteras tillämpad kulturanalys, dvs hur kulturanalys kan användas i samhällslivet. Studenterna arbetar med att lokalisera internationella arbets- och forskningsområden i relation till valda profilinriktningar.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs skall studenten:

• Förstå och behärska olika former för digital informationspresentation,
• Vara förtrogen med projektformen, både teoretiskt och praktiskt,
• Vara förtrogen med och behärska olika utvärderingsmetoder, samt kunna reflektera kritiskt kring deras roll i samhället,
• Kunna redogöra för såväl internationella teoretiska trender inom kulturanalys, samt för kulturanalysers betydelse i ett internationellt perspektiv.

Efter avslutat moment 1 (Informationspresentation) skall studenten känna till och på en övergripande nivå kunna:
Redogöra, och uppvisa förståelse för:

• olika former för digital nätbaserad informationspresentation, samt dessas för- och nackdelar.
• hur olika sociala medier fungerar och hur de kan användas i kulturanalytiskt arbete.

Uppvisa förmåga att:

• skapa en ”närvaro” på webben, bl a genom att komponera en hemsida utifrån givna tekniska såväl som kommunikativa krav,
• omsätta kunskaper i ljud- och bildbehandling samt webbdesign för att kommunicera ett budskap på Internet,
• analytiskt, kritiskt och reflexivt förhålla sig till olika IT-verktyg,
• analytiskt, kritiskt och reflexivt förhålla sig till vad det innebär att vara offentlig på webben.

Efter avslutat moment 2 (Projektledarskap) skall studenten kunna:
Redogöra för:

• projektformens karakteristika,
• teorier om gruppdynamik och projektledarskap.

Uppvisa förståelse för:

• hur grupprocesser kan påverka arbetet i projekt,
• hur olika organisationsmodeller och ledarskapsteorier kan styra agerande.

Uppvisa förmåga att:

• delta i, och leda, ett kulturanalytiskt projekt, bl.a. med hjälp av digitala konversationsverktyg,
• problematisera olika organisationsmodellers och ledarskapsteoriers för- och nackdelar,
• formulera och presentera en projektrapport,
• reflektera över ett eget projektarbete i relation till kurslitteraturen,
• använda relevanta digitala verktyg för projektledning och projektarbete.

Efter avslutat moment 3 (Utvärderingsmetoder och granskningssamhället) skall studenten kunna:
Redogöra för:

• vad som anses känneteckna det så kallade granskningssamhället,
• betydelser av offentliga styrnings- och ledningsmetoder såsom ”New Public Management”.

Uppvisa förmåga att:

• kritiskt analysera utvärderingens roll i samhället,
• identifiera olika utvärderingsmodeller och deras relativa styrkor och svagheter,
• genomföra en systematisk granskning av en utvärderingsrapport,
• utforma en utvärderingsplan för ett specifikt ändamål.

Efter avslutat moment 4 (Kulturanalys i ett internationellt perspektiv) skall studenten kunna:
Redogöra för:

• centrala nutida internationella forskningsfält och forskningsperspektiv,
• verksamhets- och arbetsområden där kulturanalytisk kompetens är relevant.

Uppvisa förmåga att:

• identifiera, beskriva och kritiskt diskutera ett internationellt arbets- eller forskningsområde utifrån ett perspektiv på tillämpad kulturanalys och i relation till vald profilinriktning.

Behörighetskrav

Kulturanalysprogrammet (HGKUL) termin 1-3, eller motsvarande kunskaper. Högst 7,5 hp får saknas från närmast tidigare nivå.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, gruppövningar, individuella övningar och profilhandledning. I de fall närvaro vid föreläsningar och övningar är obligatoriska, det vill säga av examinerande karaktär, anges detta särskilt i schemat.

För den som är registrerad på kurs och har en funktionsnedsättning finns resurser för särskilt stöd. För mer information, kontakta Studentcentrum.

Examination

Moment 1: Examination består av aktivt deltagande i seminarier, gruppövningar, skapandet av en individuell närvaro på webben, redovisning samt en hemskrivning (paper). Hemskrivningen bedöms med betygen Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).

Moment 2: Examination sker genom aktivt deltagande i seminarier, i gruppbaserad projektplaneringsuppgift med muntlig och skriftlig redovisning (projektrapport) samt genom individuell hemskrivning. Vid gruppexamination ges betygen Godkänd (G) eller Underkänd (U). Vid hemskrivning ges betygen Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).

Moment 3: Examination sker genom aktivt deltagande i seminarier och gruppövningar samt genom hemskrivning. Vid gruppövningar ges betygen Godkänd (G) eller Underkänd (U). Hemskrivningen bedöms med betygen Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).

Moment 4: Examination sker genom aktivt deltagande i seminarier och gruppövningar samt genom hemskrivning. Vid gruppövningar ges betygen Godkänd (G) eller Underkänd (U). Hemskrivningen bedöms med betygen Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).

Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare ett provtillfälle senast två månader efter det ordinarie provtillfället (tre månader efter provtillfället om det ordinarie provtillfället är i maj eller juni), samt ett uppsamlingsprovtillfälle inom ett år från det ordinarie provtillfället.

En student som inte helt uppfyller målen för en examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan, efter beslut av examinator, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är ej tillåtet. Om studenten så önskar har hen rätt att genomföra omexamination och således ha möjlighet att få högre betyg än godkänt.

På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). Betyg sätts av Humanistiska fakultetsnämnden utsedd examinator. Betyget prövas individuellt och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. För att bli Godkänd (G) på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända.  För Väl godkänd (VG) på hel kurs fordras Väl godkänd på sammanlagt 22,5 hp eller mer.

Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen har rätt att examineras på kursen upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera minst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator.

Tillgodoräknande
Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. Om ansökan om tillgodoräknande avslås helt eller delvis ska detta motiveras skriftligt. Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan.
För mer information kontakta Studentcentrum/Examina

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.