Journalistik, medier och kommunikation A, 30 hp

Innehåll

Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper om kommunikation och massmedier och deras villkor och roll i samhället. Bland annat behandlas centrala teorier och begrepp i medieforskningen, det svenska mediesystemet och mediernas historiska utveckling samt olika slag av strategisk kommunikation och omvärldsanalys. Kursen omfattar kunskaper om såväl centrala teorier och begrepp inom ämnesområdet medie- och kommunikationsvetenskap som praktiska kunskaper om och färdighetsträning i journalistiskt skrivande och relationen mellan medier och politik samt myndigheter och individ diskuteras. Målet är att den studerande dels ha uppnått ökad förmåga att i tal och skrift föra analytiska resonemang om ämnesspecifika frågor, dels ha en teoretisk bas för arbete med planering, analys och utvärdering av information och kommunikation.

Kursen kan läsas fristående, men är också gemensam introduktionskurs (termin 1) för Journalistprogrammet, Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap, samt Programmet för strategisk kommunikation. En del inslag på kursen anpassas därför speciellt för de olika programmen.

I kursen ingår nedanstående moment:

Moment 1. Medier och kommunikation (7,5 hp)
Media and Communication
Momentet sätter in utbildningen i dess kommunikationsvetenskapliga sammanhang. Momentet omfattar grundläggande kunskaper om olika mediesystem, massmediers framväxt och utveckling samt journalistikens samhälleliga och kulturella roller. På tvärvetenskaplig grund introduceras modern och klassisk forskning om kommunikation, medier och journalistik.

Moment 2. Journalistik (7,5 hp)
Journalism
Momentet behandlar textens roll i det medierade samhället. Studenterna introduceras under momentet i journalistiskt skrivande, samt i nyhetsvärderingsprinciper och intervjuteknik. Begreppet språkriktighet behandlas och en viktig del av momentet är övningar i att skriva språkligt korrekt, begripligt och intresseväckande.

Moment 3 : Politik, medier och samhälle (7,5 hp)
Politics, Media and Society
Momentet ger en introduktion till politisk kommunikation. Relationen mellan medier och politik samt myndigheter och individ diskuteras. Momentet behandlar det svenska politiska systemets utformning på lokal, nationell och EU-nivå samt förvaltningssystemet och förvaltningspolitiken, dvs. den politik som handlar om hur den offentliga sektorn bör vara organiserad. Vidare diskuteras konsekvenserna av den europeiska integrationen för den svenska samhällsmodellen.

Moment 4. PR och journalistik (7,5 hp)
PR and journalism
Momentet introducerar och problematiserar begreppen propaganda, övertalning (persuation) och strategisk kommunikation. Momentet ger en historisk inblick i propaganda, framväxten av PR, s.k. brand journalism och andra former av strategisk kommunikation. Momentet behandlar den senaste utvecklingen, journalistikens kris och PR branschens expandering.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• visa grundläggande kunskaper om och förmåga att diskutera och problematisera olika former av kommunikation, mediernas utveckling samt kommunikationens och medierna roll för makt och demokrati utifrån grundläggande medie- och kommunikationsvetenskapliga teorier.
• visa grundläggande förståelse för politisk kommunikation och relationen mellan medier och politik
• visa grundläggande förmåga att författa såväl akademiska som yrkesrelaterade texter på god svenska.
• visa förmåga att söka, sålla och kritiskt granska information, samt att sätta in informationen i ett samhälleligt perspektiv, samt
• visa förmåga att att samarbeta i grupp, ta ansvar för sitt eget lärande genom att noggrant läsa och följa anvisningar och skriftlig återkoppling och genom att planera, anpassa och genomföra projekt inom utsatt tid.
• både ge och ta emot konstruktiv kritik.

Efter avklarat moment 1 (Medier och kommunikation) ska studenten kunna:

• på ett övergripande sätt kunna beskriva olika mediesystem samt mediernas historiska utveckling, med viss fokus på svensk mediehistoria och mediesystem.
• kunna redogöra för och diskutera journalistikens villkor samt mediernas olika samhälleliga och kulturella roller, med viss betoning på demokrati- och genusfrågor.
• visa färdighet i att självständigt formulera korta akademiska texter
• individuellt och i grupp sammanfatta, diskutera och presentera medie- och kommunikationsvetenskapliga problem som behandlas under föreläsningar, presentationer och i texter.
• göra adekvata val i relation till vanliga språkriktighetsfrågor

Efter avklarat moment 2 (Journalistisk) ska studenten kunna:

• tillämpa grunderna och principerna i den journalistiska metod- och skrivprocessen och därigenom förhålla sig till begrepp som nyhetsvärdering, urval och vinkel 
• producera text vars innehåll, språk och disposition samspelar för att göra texten intresseväckande och lättbegriplig
• författa språkligt korrekta texter på god svenska
• förhålla sig analytiskt och reflekterande till sina egna och andras texter.
• reflektera över olika intervjuteknikers konsekvenser 
• nyhetsvärdera och samtidigt motivera sina val utifrån givna nyhetsvärderingskriterier och målgrupper. .

Efter avslutat moment 3 (Politik, medier och samhälle) ska studenten 

• visa förståelse för det svenska politiska systemet, EU:s politiska system, samt länkarna mellan dem,
• visa förståelse och kunna förklara relationen mellan politik, medier och samhälle, 
• förstå och analysera teoretiska perspektiv inom politisk kommunikation,
• kommunicera aktuella samhällsförhållanden utifrån rollen som kommunikatör/journalist. 

Efter avklarat moment 4 (PR och journalistik) ska studenten kunna:

• på ett övergripande sätt kunna beskriva fältets historiska utveckling och kunna diskutera och problematisera centrala nyckelbegrepp, exempelvis propaganda, övertalning och strategisk kommunikation,
• visa kunskaper och problematisera förhållandet mellan PR, strategisk kommunikation och journalistik,
• visa färdighet i att självständigt formulera korta akademiska texter,
• individuellt och i grupp sammanfatta, diskutera och presentera ämnesrelevanta problem som behandlas under föreläsningar, presentationer och i texter.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen på kursen består av föreläsningar, gruppövningar, självstudier och handledning. I de fall närvaro vid föreläsningar och övningar är obligatoriska, det vill säga av examinerande karaktär, anges detta särskilt i schemat.

Kursen kan läsas fristående, men ingår även som gemensam programkurs för Journalistprogrammet, Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap samt Programmet för strategisk kommunikation. En del undervisning och inslag på kursen anpassas speciellt för de olika programmen.

För den som är registrerad på kurs och har en funktionsnedsättning finns resurser för särskilt stöd. För mer information kontakta Studentcentrum.

Kursen ställer höga krav närvaro vid grupparbeten och deltagande i övningar av examinerande karaktär, varpå anpassad studietakt inte kan tillämpas.

Examination

Varje enskilt moment examineras fortlöpande genom muntliga, skriftliga och praktiska uppgifter. Dessa består av hem- och salsskrivningar, seminarier, muntor, inlämningsuppgifter, rollspel, forumaktivitet eller redovisningar. Eftersom utbildningarna avser leda till jobb inom journalistik och kommunikation, ställs höga krav på skriftlig förmåga. Kursen är gemensam programkurs för Journalistprogrammet, Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap samt Programmet för strategisk kommunikation. Formen för examinerande inslag på kursen kan därför variera mellan de olika programinriktningarna.

Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. Fortlöpande examinerande uppgifter ges betygsomdömena Godkänd (G) eller Underkänd (U), alternativt Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För studerande som inte godkänns vid det ordinarie tillfället anordnas vid behov ytterligare ett provtillfälle inom två månader, samt ett uppsamlingsprov inom ett år.

En student som inte helt uppfyller målen för en examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan, efter beslut av examinator, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är ej tillåtet. Om studenten så önskar har hen rätt att genomföra omexamination och således ha möjlighet att få högre betyg än godkänt. På moment 2 kan rättande lärare, som alternativ till ny examinerande uppgift, erbjuda en restuppgift i form av att den eller de underkända uppgifterna kompletteras och bedöms på nytt.

Om särskilda skäl föreligger kan en student ha möjlighet att examineras på annan ort. En student som önskar examineras på annan ort ska minst en månad före aktuellt tentamenstillfälle ansöka hos studierektor vid berörd institution om detta. Se Umeå universitets regelsamling.

På moment 1, 3 och 4 ges betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). Kriterierna för de olika betygsnivåerna anges i samband med varje moment. På moment 2 ges betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). För att bli godkänd på respektive moment krävs minst betyget godkänd (G) på samtliga prov och obligatoriska uppgifter på momentet. Betyget prövas individuellt och sätts av Humanistiska fakultetsnämnden utsedd examinator.

På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). Betyget är en sammanvägning av betygen från de olika momenten. För Godkänd (G) på hel kurs krävs att samtliga moment är godkända. För Väl godkänd (VG) fordras Väl godkänd (VG) på moment på sammanlagt minst 15 hp.

Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen har rätt att examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst/minst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs inte ingå tillsammans med 1KO032 Journalistik, medier och kommunikation A1 15 hp, 1KO034 Journalistik, medier och kommunikation 15 hp eller annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga Studierektorn vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.

Kursen ersätter de tidigare kurserna 1KO009 Medie- och kommunikationsvetenskap A 30 hp och 1KO006 Introduktion till medie- och kommunikationsområdet 30 hp och kan inte tas med i examen tillsammans med någon av dessa.