Teologi: grundkurs A1, 30 hp

Innehåll

Kursens mål är att ge grundläggande kunskaper om religioners och livsåskådningars känne-tecken, historiska utveckling och aktuella roll för människor i förhållande till sin omvärld och samhället i stort. Kursen behandlar bland annat kristendomens rötter, judendom, islam, etiska frågeställningar, världsbilder och livshållningar samt religionspsykologiska perspektiv på individers religiösa erfarenheter och beteenden. I kurstillfällen som är förlagda till campus ingår obligatorisk bibliotekskunskap. Kursen består av 4 olika moment. Observera att ordningen på momenten kan variera. Moment 1: Judendom och Islam. 7,5 hp Momentet ger översiktliga kunskaper om judendom och islam. Särskild uppmärksamhet ägnas åt religionernas uttrycksformer i ett historiskt, nutida och jämförande perspektiv. Detta inkluderar även ett studium av hur dessa religioner har studerats vetenskapligt och de problem som forskningen har brottats med. Kursen problematiserar således ett flertal religiösa grundbegrepp och diskuterar olika sätt att tolka religiöst liv. Moment 2: Kristendomens rötter, 7,5 hp Momentets syfte är att den studerande skall få en första inblick i den exegetiska vetenskapsgrenen. Som en grund för detta studeras den äldsta kristendomens historia i dess skiftande sociala, politiska och religiösa kontexter. Kursen innebär en introduktion till såväl Gamla som Nya testamentets litteratur och till kanonhistorien. För att det generella ska bli tydligt, fokuseras centrala bibelteologiska grundbegrepp. För att mångfalden ska belysas, ägnas viss tid åt texttolkning och metodövning. Moment 3: Religionspsykologi, 7,5 hp Momentets syfte är att den studerande skall få grundläggande kunskaper om religiositetens psyklogiska förutsättningar och funktioner. Momentet ger således en introduktion i religionspsykologisk teori och forskning. Momentet har fokus på den moderna religiositetens uttryck på skilda håll i världen, viss uppmärksamhet ägnas nya religiösa rörelser, nyreligiositet, fundamentalism och religiöst motiverat våld. Studiet av den nutida religiositeten tar sin utgångspunkt i en analys av förändringsprocesser på social och kulturell nivå medan fokus läggs på den enskilde individen. Moment 4: Etik, världsbild och livshållning, 7,5 hp Momentet behandlar grundläggande frågor inom etiken och diskuterar hur etiska perspektiv relaterar till världsbilder och livshållning. Vad är etik? Hur får vi kunskap i etiska frågor? Hur påverkar olika religiösa och sekulära livshållningar etiska uppfattningar? Finns det någon allmänmänsklig etik? Vilken social och politisk roll har olika etiska teorier spelat? Kursens perspektiv är både historiskt och samtida och aktuella debatter inom t ex bioetiken behandlas.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs skall studenten kunna: - redogöra för olika världsreligioners kännetecken, centrala teman och innehåll, - redogöra för olika världsreligioners historiska bakgrund och utveckling - kritiskt beskriva och förklara centrala teologiska problemställningar - bearbeta centrala sociala och politiska frågeställningar i det nutida globala samhället utifrån ett teologiskt och religionsvetenskapligt perspektiv - kritiskt analysera och tolka religioner och livsåskådningar - förklara teologiska och religionsvetenskapliga problem muntligt och skriftligt - tillämpa olika teoretiska perspektiv för att diskutera sakfrågor med anknytning till religion och etik.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och gruppövningar och/eller nätundervisning.

Examination

Kunskapsredovisning sker i form av skriftliga och/eller muntliga examinationsformer. Proven bedöms med betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd, Underkänd. För ett erhålla Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på minst tre av de fyra momenten och betyget Godkänd på övriga moment. För studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare provtillfälle efter någon tid. Den som godkänts i prov får inte genomgå förnyad prövning för högre betyg. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg. TILLGODORÄKNANDE Ansökan om tillgodoräknande görs på särskild blankett som skickas till Registrator, Umeå universitet, 901 87 Umeå.