Huvudområden och successiv fördjupning:
Rättsvetenskap: Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Betygsskala: Fyrgradig skala, bokstavsbetyg
Ansvarig institution: Juridiska institutionen
Beslutad av: Prefekten för juridiska institutionen i beslutsmöte., 2011-06-01
Reviderad av: Prefekten, 2014-06-02
Innehåll
Kursen består av två delmoment, rättshistoria och allmän rättslära som läses integrerat genom att undervisningen i de olika delarna varvas med varandra. Kursen visar på kopplingen mellan rättshistoria, rättsfilosofi och juristens roll i dagens samhälle. De olika delmomenten problematiserar begrepp som legitimitet, rättvisa, normalitet och likabehandling i en historisk, teoretisk och praktisk kontext. I rättshistoriedelen analyseras olika teorier om vad som kännetecknar och formar den svenska rättstraditionen. Detta görs genom en seminarieserie där frågor om rättens ursprung och legitimitet samt olika centrala rättsliga aktörer diskuteras i olika tidsepoker. Seminarieserien i rättshistoriedelen avslutas med seminarier om hur juridiken genom lagstiftning och rättstillämpning deltar i konstruktionen av föreställningar om normalitet och avvikelse. Detta exemplifieras genom ett intersektionellt perspektiv där frågor om klass, kön, etnicitet och sexuell läggning och sambanden däremellan problematiseras. I allmän rättsläradelen analyseras olika teorier om vad som kännetecknar rätten som normsystem. Detta görs genom en seminarieserie där olika rättsfilosofiska teorier om relationen mellan stat och individ diskuteras. Genom att identifiera huvudteman i olika rättsåskådningar och analysera hur de formar tänkandet kring juridiska principfrågor och begrepp problematiseras den svenska rättsordningens förhållningssätt till begrepp som exempelvis rättvisa, rättssäkerhet, likabehandling och gällande rätt. Seminarieserien i allmän rättsläradelen behandlar teman som interna och externa perspektiv på rätten, naturrätt kontra positivism, rättvisa och rättssäkerhet samt dekonstruktion och genusteori.
Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs ska studenten ha fördjupade kunskaper om olika teorier om vad som kännetecknar den svenska rättstraditionen ha fördjupad förmåga att problematisera rätten och juristrollen ur olika rättshistoriska och rättsfilosofiska perspektiv ha fördjupad förmåga att muntligen och skriftligen kunna argumentera för olika teoretiska förhållningssätt till rättens och rättsreglernas funktion i samhället inom givna tidsramar kunna självständigt identifiera, formulera, analysera och värdera ett samtida rättsligt problem i ett rättshistoriskt och rättsfilosofiskt sammanhang.
Behörighetskrav
Godkänt resultat på minst fem av terminskurserna 1-6 samt fullgjort den obligatoriska undervisningen på den ej avklarade kursen.
Undervisningens upplägg
Undervisningen baserar sig på problembaserat lärande och bedrivs i form av föreläsningar och seminarier. Förberedelser inför seminarierna sker i basgrupper om 5-6 studenter. Närvaro och aktivt deltagande vid seminarierna är obligatoriskt. Rätten att erhålla undervisning inklusive handledning gäller endast under den tid som det kurstillfälle pågår som studenten har registrerats på.
Examination
Examinationen sker på grundval av två delar, dels de under kursen obligatoriska delar som anges under punkt 1 nedan, dels en avslutande skriftlig uppsats enligt punkt 2 nedan. Punkt 1 a)Aktivt deltagande vid obligatoriska seminarier. b)Fullgörande av en skriftlig inlämningsuppgift. Punkt 2 Fullgörande av en avslutande skriftlig uppsats. Betyg m.m. För att bli godkänd på hela kursen krävs godkänt resultat på samtliga delar under punkterna 1-2 ovan. För punkt 1, och de däri ingående delarna, ges endast betygen Underkänd (U) och Godkänd (G). För den skriftliga uppsatsen ges betygen underkänd (U), godkänd (B), icke utan beröm godkänd (Ba) eller med beröm godkänd (AB). På hela kursen ges något av betygen underkänd (U), godkänd (B), icke utan beröm godkänd (Ba) eller med beröm godkänd (AB). Betyget på hela kursen grundar sig på den skriftliga uppsatsen och sätts först när alla aktiviteter under punkterna 1-2 ovan är godkända. Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator (betygssättande lärare) utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran inges till studierektor.
