Nationalekonomi B100, 30 hp

Innehåll

Moment 1: Metoder och verktyg för nationalekonomer (Tools and methods for economists) (7,5 hp/7,5 ECTS)
Momentets mål är att ge grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper i metoder för nationalekonomiskt arbete och forskning. Momentet inleds med en introduktion av användbara och aktuella metoder inom nationalekonomi. I samband med detta berörs även området forskningsetik.

Relevanta metoder inom området innefattar såväl kvantitativa/kvalitativa som mer teoretiska (matematiska) metoder. Momentet fortsätter sedan med matematiska begrepp och metoder som är relevanta för praktiskt arbete med nationalekonomiska teorier och metoder. Exempel på matematiska begrepp och metoder kan vara funktionsformer, algebra, derivator, optimering och matriser. Momentet övergår sedan till att behandla ekonometri där betoningen ligger på begrepp, tolkning och praktisk användning snarare än de teoretiska delarna. Fokus ligger på traditionell regressionsanalys (OLS) och varianter av denna. Under momentets genomförande arbetas det med empiriskt material. I samband med dessa empiriska övningar diskuteras också hur de grundläggande teknikerna kan tillämpas och anpassas för att hantera exempelvis dynamik, simultanitet och olika typer av data.

Moment 2: Industriell ekonomi (Industrial Economics) (7,5 hp/7,5 ECTS)
Momentets mål är att ge grundläggande kunskaper om hur företag och marknader är organiserade samt växelverkan mellan dessa. Momentet behandlar mera realistiska modeller av företag och marknader än de starkt förenklade modeller som behandlas på grundläggande kurser i nationalekonomi. Momentet tar sin utgångspunkt i förekomsten av friktioner av olika slag såsom begränsad information, transaktionskostnader, kostnader i samband med prisförändringar, offentliga ingrepp och inträdeshinder på olika marknader. Under momentet studeras hur företag organiseras och hur de konkurrerar som en konsekvens av dessa olika friktioner.

Det ekonometriska inslaget på detta moment bygger i huvudsak direkt på de metoder som infördes under moment 1, men vissa frågor kring t ex heteroskedasticitet lyfts fram. Bland annat studeras enklare modeller för vinst i företag samt enklare former av efterfrågeanalys.

Moment 3: Penningpolitik och finansiell ekonomi (Monetary and Financial Economics) (7,5 hp/7,5 ECTS)
Momentet studerar pengars roll i ekonomin och utgör en introduktion till området finansiell ekonomi. Olika monetära system såsom de klassiska, keynesianska och monetäristiska systemen presenteras. Vidare behandlas rationella förväntningar, trovärdighet och optimala policystrukturers roll. Momentet analyserar även centralbankens roll i ekonomin, penningpolitik samt betydelsen av privata banker för transmissionsmekanismen.

Introduktionen till finansiell ekonomi fokuserar på räntebärande instrument. Olika skuldinstrument definieras och förklaras, dessutom introduceras de grundläggande koncepten i hur man värderar finansiella tillgångar. Ett särskilt fokus ligger på obligationer och obligationsmarknaden. Det ekonometriska inslaget på momentet består av tidsserieanalys på finansiella dataserier.

Moment 4: Miljö- och naturresursekonomi (Environmental and Natural Resource Economics) (7,5 hp/7,5 ECTS) (ges på ht)
Momentets mål är att ge en insikt i samhällsekonomisk analys av hushållningen med naturresurser i vid mening samt att ge en djupare analys av miljöpolitiska styrmedel. Med naturresurser avses dels förnyelsebara naturresurser som exempelvis skog, dels icke förnyelsebara resurser som exempelvis olja. Resursanvändningen analyseras dels inom ramen för en perfekt marknadsekonomi, dels då uttaget eller nyttjandet av en resurs inte uppfyller de kriterier en perfekt marknadsekonomi ställer, exempelvis i form av negativa sidoeffekter. Den genomgångna teorin tillämpas på ett antal miljöpolitiska problem av olika karaktär. Centrala frågeställningar är: Hur mycket bör satsas på att förbättra vår miljö? Hur effektiva är olika typer av miljöpolitiska styrmedel? Vidare förklaras och analyseras begrepp som uthållig utveckling och miljöräkenskaper.

Under momentet studeras ekonometriska metoder som kommer till användning för att bestämma pris på icke-marknadsprissatta naturresurser, t ex sällsynta fågelarter. Binära modeller ingår i de behandlade hjälpmedlen för sådana frågeställningar och utgör också en viktig del av mikroekonometrin. För att bestämma miljöpolitik behövs ofta ekonometriskt uppskattade kostnadsfunktioner. Under momentet studeras därför enklare former av sådana modeller, deras skattning och användning.

Moment 4: Arbetsmarknadsekonomi (Labour Economics) (7,5 hp/7,5 ECTS) (ges på vt)
Momentets mål är att ge fördjupade kunskaper om arbetsmarknadens sätt att fungera samt hur löner och inkomster genereras på marknaden. Momentet behandlar bl a utbud av och efterfrågan efter arbetskraft, hur arbetslöshet uppstår i ekonomin, hur löne- och inkomstskillnader uppstår. Olika teorier samt de empiriska tillämpningarna av dessa kommer att presenteras under momentet. Exempel på teorier är humankapitalteorin, diskrimineringsteorin, teorin om kompenserande löneskillnader och olika fackföreningsmodeller. Olika studiers resultat vad avser skillnader i tillgång till arbete, i löner och inkomster i allmänhet men också mellan regioner, mellan kvinnor och män och mellan olika utbildningsgrupper kommer att behandlas. Momentet kommer också att ge en internationell utblick vad gäller utvecklingen på svensk arbetsmarknad i förhållande till andra länder inom och utom EU.

Lönemodeller är ofta baserade på individdata och frågor kring s k selektion uppkommer ofta. Selektionseffekter kan t ex uppkomma när vissa individer inte har löneinkomst därför att lönen varit för låg för att deltagande i arbetskraften skall vara ekonomiskt motiverad. Under det ekonometriska blocket diskuteras därför selektion och hur den ekonometriskt kan behandlas. De behandlade redskapen utgör en viktig del av mikroekonometrin.
Undervisningen består av ett antal föreläsningar och seminarier. Eftersom ett syfte är att de studerande skall skriva en uppsats inom ramen för ämnesområdet är självstudier centrala under detta avsnitt.

Förväntade studieresultat

Moment 1: Metoder och verktyg för nationalekonomer (Tools and methods for economists) (7,5 hp/7,5 ECTS)
Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna: 
• Tillämpa relevanta nationalekonomiska metoder
• Tillämpa matematiska funktionsformer, derivering, optimering och matriser
• Förklara den teoretiska utgångspunkten för OLS
• Bedöma och förstå begränsningar och utvecklingsmöjligheter av den traditionella OLS-metoden
• Tillämpa OLS på relevanta datamaterial och visa förståelse för möjliga forskningsetiska aspekter

Moment 2: Industriell ekonomi (Industrial Economics) (7,5 hp/7,5 ECTS)
Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna: 
• Förklara centrala begrepp inom ämnesområdet såsom efterfrågans priselasticitet, företagens kostnadsstruktur etc.
• Förklara ett representativs företags vinstmaximeringsbeslut på kort och lång sikt givet olika marknadsformer samt de välfärdsekonomiska konsekvenserna av detta
• Redogöra för hur olika marknadssituationer i form av konkurrensgrad och prisbildning kan uppstå
• Härleda och förstå den ekonomiska innebörden av första och andra gradens villkor för vinstmaximering under olika marknadsformer
• Tillämpa regressionsanalys (OLS) på för området relevanta mikrodata

Moment 3: Penningpolitik och finansiell ekonomi (Monetary and Financial Economics) (7,5 hp/7,5 ECTS)
Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna:
• Beskriva hur centralbanker bedriver penningpolitik
• Redogöra för de privata bankernas roll i transmissionsmekanismen
• Förklara och beräkna obligationers pris
• Analysera nyckelbegrepp relaterade till obligationer, såsom duration, konvexitet samt olika avkastningsmått
• Tillämpa tidsserieanalys på finansiella dataserier

Moment 4: Miljö- och naturresursekonomi (Environmental and Natural Resource Economics) (7,5 hp/7,5 ECTS) (ges på ht)
Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna: 
• Tillämpa den grundläggande teoribildningen inom miljö- och naturresursekonomiområdet
• Ge prov på hur miljöpolitiska styrmedel, som exempelvis pigouvianska skatter och kvantitetsregleringar, fungerar
• Förklara problematiken kring icke-marknadsprissatta miljö- och naturresurser och analysera både teoretiska och empiriska modeller på området
• Tillämpa empiriska metoder som OLS och binära modeller(Logit och Probit) på relevant data inom området

Moment 4: Arbetsmarknadsekonomi (Labour Economics) (7,5 hp/7,5 ECTS) (ges på vt)
Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna: 
• Förklara och analysera arbetsmarknadens funktionssätt både med avseende på utbuds- och efterfrågesidan
• Förklara och analysera olika förklaringsmodeller till löneskillnader och inkomstfördelning som exempelvis diskrimineringsteori, humankapitalteori och kompenserande löneskillnadsteori
• Beskriva de organisationer som verkar på arbetsmarknadsområdet och deras roll i lönebildningen samt identifiera de teorier som förklarar arbetslöshet på kort och lång sikt
• Redogöra för den offentliga statistiken på området och kunna arbeta tillämpat med denna

Behörighetskrav

Nationalekonomi A100, 30hp eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, lärarledda gruppövningar och seminarier.

Examination

Examinationen kan ske dels i form av mindre skrivningar (duggor), dels i form av skriftlig examination efter respektive moments slut samt via inlämningsuppgifter och seminarier. Resultatet från mindre skrivningar (duggor), inlämningsuppgifter och seminarier gäller endast under innevarande termin.
För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas ett ytterligare provtillfälle i nära anslutning härtill, dock ej för moment fyra under vårterminen. Därpå följande tentamensmöjligheter ges i regel i samband med att momentet anordnas nästa gång. Därutöver anordnas ett extra tentamenstillfälle varje läsår veckan före höstterminstart. Information lämnas av studievägledaren eller studiesekreteraren.
På kursens samtliga fyra huvudmoment ges ettdera betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studerande som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.
För erhållande av betyget godkänd på hela kursen krävs att alla fyra moment är godkända. För betyget väl godkänd krävs dessutom betyget väl godkänd på minst tre av de i kursen ingående momenten.
Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos rektor vid Handelshögskolan begära att annan examinator utses att bestämma betyg.

Tillgodoräknande
Tillgodoräknande sker enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning.