Nationalekonomi A100:1, 15 hp

Innehåll

Moment 1: Mikroekonomisk teori (Microeconomics) (7,5  hp/7,5 ECTS)

Momentet inleds med en metodorientering, där olika ekonomiska analysverktyg och begrepp presenteras. Momentet fortsätter med en beskrivning av den enskilda individens agerande, det vill säga hur konsumenten bestämmer vilka kvantiteter av olika varor och tjänster som man skall köpa samt hur mycket som skall bjudas ut av olika produktionsfaktorer, t ex arbetskraft. Företagets resursfördelningsproblem innefattar beslut om hur mycket som skall tillverkas samt på vilket sätt som produktionen skall ske. Därefter behandlas pristeori, det vill säga hur enskilda aktörers agerande samverkar till att bestämma priser och kvantiteter på marknader. Detta sker inom ramen för en partiell jämviktsanalys som beskriver hur jämvikten på en enskild marknad etableras. Komparativ statik intar en central roll i egenskap av studiet av hur ekonomiska aktörernas beteende, och därmed även marknadsjämvikten, påverkas av olika faktorer, exempelvis inkomstförändringar. Statens påverkan på resursallokeringen genom skatter och subventioner introduceras också under momentet. Avslutningsvis behandlas allmän jämviktsanalys, det vill säga frågeställningar som avser hela ekonomin snarare än en enskild marknad. Begreppet ekonomisk effektivitet preciseras samt hur marknadsprisbildningen under vissa förutsättningar leder till en, i denna mening, effektiv resursanvändning i ekonomin.

Moment 2: Marknadsmisslyckanden och resursfördelningsproblem (Market failures and resource allocation problems). (7,5 hp/7,5 ECTS)

Under momentet granskas de antaganden som ligger till grund för samhällsekonomisk effektivitet som åstadkoms i marknadsjämvikten under fullständig konkurrens. Företagens vinstmaximeringsproblem samt välfärdseffekter studeras för alternativa marknadsformer som monopol, oligopol och monopolistisk konkurrens. Välfärdsekonomi och statens roll i ekonomin är ett centralt tema under momentet. Hur bör staten agera när det uppstår marknadsmisslyckanden? Kan staten påverka och öka individernas totala välfärd, och i sådant fall hur? Inom ramen för detta behandlas skatter och offentlig konsumtion samt hur staten bör utforma konkurrenspolitiken för att minimera välfärdsförluster. Momentet omfattar även grundläggande miljöekonomi där effekterna av olika typer av miljöskatter och handel med utsläppsrättigheter analyseras. Momentet avslutas med en introduktion till samhällsekonomiska kalkyler där principer för beslutsunderlag i offentliga investeringsbeslut behandlas.

Förväntade studieresultat

Moment 1: Mikroekonomisk teori (Microeconomics) (7,5  hp/7,5 ECTS)
Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna:
- Visa förmåga att tillämpa de teorier som behandlar individens konsumtionsval, allokering av tid mellan arbete och fritid samt intertemporala konsumtionsproblem
- Visa förmåga att tillämpa de teorier som behandlar företagets val av insatsfaktorer samt företagets vinstmaximeringsproblem under fullständig konkurrens
- Beskriva prisbildningsmekanismen under fullständig konkurrens
- Förklara hur skatter och subventioner påverkar marknadsjämvikten
- Förklara hur marknadsmekanismen kan åstadkomma en effektiv resursallokering under fullständig konkurrens
- Förklara grundläggande välfärdsteoretiska begrepp samt kunna använda dessa i ekonomiska tillämpningar
- Beskriva relevanta delar av det svenska skattesystemet.

Moment 2: Marknadsmisslyckanden och resursfördelningsproblem (Market failures and resource allocation problems). (7,5 hp/7,5 ECTS)
Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna:
- Förklara innebörden av olika marknadsmisslyckanden samt statens möjligheter att korrigera dessa
- Förklara hur olika marknadsformer påverkar resursallokeringen
- Redogöra för enskilda företags strategiska beteende
- Redogöra för grunderna i statens konkurrenspolitik
- Förklara förutsättningarna för offentlig varu- och serviceproduktion.
- Förklara hur miljöskatter och regleringar kan korrigera för externaliteter
- Tillämpa beslutsregler i offentliga investeringsbeslut

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, lärarledda gruppövningar och seminarier.

Examination

Examinationen sker dels i form av mindre salsskrivningar (duggor), dels i form av skriftlig salsexamination efter respektive moments slut samt via inlämningsuppgifter och seminarier. Resultatet från mindre skrivningar (duggor), inlämningsuppgifter och seminarier gäller endast under innevarande termin.

För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas ett ytterligare provtillfälle i nära anslutning härtill. Därpå följande tentamensmöjligheter ges i regel i samband med att momentet anordnas nästa gång. Därutöver anordnas ett extra tentamenstillfälle varje läsår veckan före höstterminstart. Information lämnas av studievägledaren eller studiesekreteraren.

På kursens samtliga huvudmoment ges ettdera betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studerande som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. För erhållande av betyget godkänd på hela kursen krävs att alla moment är godkända. För betyget väl godkänd krävs dessutom betyget väl godkänd på samtliga i kursen ingående moment.

Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos rektor vid Handelshögskolan begära att annan examinator utses att bestämma betyg.

Tillgodoräknanden
Tillgodoräknande sker enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning.