Vårdadministration C, 30 hp

Innehåll

Kursen är uppdelad i följande tre moment:

Moment 1: Teoretiska tillämpningar (Theoretical applications) 7,5 hp/7,5 ECTS
Momentet ger fördjupad kunskap om statsvetenskaplig förvaltningsforskning. Momentet behandlar både teoriers praktiska betydelse och samtida statsvetenskaplig debatt inom förvaltningsforskningen. Därutöver syftar momentet till att ge övergripande kunskap om olika länders hälso-och sjukvårdssystem och hur dessa kan studeras och förstås utifrån olika teoretiska perspektiv. De studerande ges också möjlighet att börja utveckla ett eget vetenskapligt problem som berör hälso-och sjukvårdens politik och förvaltning.

Moment 2: Metod (Methods) 7,5 hp/7,5 ECTS
Momentet ger en introduktion till olika samhällsvetenskapliga forskningsmetoder, där grundläggande metodbegrepp klarläggs samt skilda forskningsstrategier och forskningsprocessens olika faser diskuteras. Under momentet introduceras såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker.

Moment 3: Självständigt arbete (Senior Thesis) 15 hp/15 ECTS
Momentet ger kunskaper i att självständigt planera, genomföra och redovisa en vetenskaplig undersökning i form av en vetenskaplig uppsats som berör hälso- och sjukvårdens politik och förvaltning. Uppsatsen försvaras vid ett seminarium, där även andras uppsatser ska granskas kritiskt och konstruktivt.

Förväntade studieresultat

Samtliga moment

• Redovisa självständiga arbeten på ett strukturerat sätt, såväl skriftligt som muntligt, inom givna tids- och utrymmesramar.
• Ta ansvar för den egna inlärningsprocessen samt bidra till det gemensamma lärandet på ett konstruktivt sätt genom aktivt deltagande i gruppaktiviteter.
• Syntetisera vetenskapligt material och dra statsvetenskapligt relevanta slutsatser.

Moment 1: Teoretiska tillämpningar

• Visa kunskap om centrala begrepp, teorier och perspektiv i studiet av offentlig förvaltning och förvaltningspolitik
• Utförligt beskriva hur hälso-och sjukvårdssystem i olikaländer kan jämföras och studeras ur olika teoretiska perspektiv
• Utförligt redogöra för teoriers praktiska betydelse i forskningsprocessen
• Självständigt genomföra en litteraturöversikt inom ett avgränsat område av relevans för statsvetenskaplig förvaltningsforskning
• Kritiskt granska vetenskapliga studier av offentlig förvaltning och förvaltningspolitik
• Påbörja formuleringen av ett vetenskapligt problem som berör hälso-och sjukvårdens politik och förvaltning

Moment 2: Metod

• Redogöra för både kvalitativa och kvantitativa metoder.
• Utföra metodval för att samla in, bedöma och analysera empiriskt material som är relevant för statsvetenskapliga problemställningar.
• Diskutera och analysera konsekvenser av olika metodval för att kunna studera ett visst statsvetenskapligt problem.

Moment 3: Självständigt arbete

• Formulera och analysera ett statsvetenskapligt problem somberör hälso-och sjukvårdens politik och förvaltning.
• Utforma och applicera ett teoretiskt ramverk på ett empiriskt material.
• Författa en vetenskaplig uppsats somberör hälso-och sjukvårdens politik och förvaltning, försvara denna uppsats på ett seminarium, samt kritiskt och konstruktivt granska andras uppsatser.

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs godkänt resultat på Teori, metod och fördjupningsarbete i statsvetenskap (2SV066) eller motsvarande samt godkänt resultat på övriga ingående kurser på termin 1-4 (120 hp) på Vårdadministrativa programmet.

Undervisningens upplägg

Kursen är nätburen och är i hög grad baserad på självständigt arbete.

Moment 1: Teoretiska tillämpningar
Egna litteraturstudier är en mycket viktig del av momentet. Undervisningen ges i form av läsinstruktioner på lärplattformen, nätbaserade övningar och seminarier samt individuella skriv- och inlämningsuppgifter.

Moment 2: Metod
Undervisningen ges i form av läsinstruktioner, övningar och seminarier på lärplattformen där studenterna granskar varandras arbeten. Aktivt deltagande är obligatoriskt för seminarier. Skriftlig återkoppling ges på den individuella rapporten.

Moment 3: Självständigt arbete
Undervisningen ges i form av handledning via lärplattformen, nätbaserade seminarier samt slutseminarier i Umeå där studenterna granskar varandras arbeten. Närvaro är obligatorisk vid slutseminariet. Skriftlig återkoppling ges på den slutgiltiga uppsatsen. Handledning av det självständiga arbetet ges under den termin studenten läser kursen (se också övriga föreskrifter).

Examination

Moment 1: Teoretiska tillämpningar

• Skriftliga individuella inlämningsuppgifter (U-G)
• Nätbaserade seminarier med individuell redovisning och gemensam diskussion (U-G)
• Skriftlig individuell hemtentamen (U-VG) (kan inte kompletteras)

Betyg på hela momentet ges efter en sammanvägning av de olika examinerande inslagen.

Moment 2: Metod

• Skriftlig redovisning av övning i kvantitativ tillämpning (U-G)
• Individuellt prov i kvantitativ metod (U-G)
• Skriftlig individuell rapport/pm (U-VG)
• Nätbaserade seminarier med individuell redovisning och gemensam diskussion (U-G)

Betyg på hela momentet ges efter en sammanvägning av de olika examinerande inslagen.

Moment 3: Självständigt arbete

• Skriftlig individuell uppsats (U-VG)
• Slutseminarium med muntlig presentation och diskussion (U-G)

Betyg på uppsatsen ges först när denna har presenterats och försvarats muntligt på ett seminarium.

Betyg på kurs sätts först när alla prov har inlämnats och alla obligatoriska moment är avklarade. Betygsskalan för hel kurs består av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng.

För skriftliga inlämningsuppgifter gäller att studenten hanterar källor i enlighet med akademiskt vedertagna former samt att uppgifterna ska vara av god språklig standard.

Generella regler kring examination
En student som inte helt uppfyller målen för en examination kan, efter beslut av ansvarig lärare, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen kan anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten, men kompletteringsuppgiften måste i omfång motsvara den ursprungliga examinationen.

I normalfallet tilldelas studenten kompletteringsuppgiften i samband med kursavslut eller i samband med att betyg meddelas på det ordinarie examinationstillfället. Om studenten inte slutför uppgiften inom utsatt tid kan komplettering endast genomföras nästa tillfälle kursen ges eller under de uppsamlingsveckor som institution genomför under vecka 34 och 35.

I de fall komplettering inte är möjlig (anges vid varje specifik examinationsuppgift ovan) gäller omprov. Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Därutöver tillämpas uppsamlingsveckor vilket innebär att kompletteringar behandlas under fasta tider på året oberoende när kursen/momentet gavs. Dessa uppsamlingsveckor sker vecka 34 och 35.

Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller del av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.

Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform.

Tillgodoräknande
Den student som önskar tillgodogöra utbildning som inhämtats vid annan institution eller annan högskola (svensk/utländsk) skall göra detta i den ordning som beskrivs i beslutet Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr. 545-3317-02).
 
Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. I ansökan ska anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.
 
Efter avslutad kurs kan denna kurs tillgodoräknas som fristående kurs. Observera att det är den institution eller det program som tillåter tillgodoräknande som avgör möjligheten till tillgodoräknande och omfattningen av denna. Den studerande bör därför alltid i förhand klargöra möjligheterna till tillgodoräknande hos ansvarig institution eller program.

Övriga föreskrifter

Handledning under moment 3 ges enbart under den första terminen som studenten är registrerad på kursen.

Kursen avslutas med en skriven och anonym kursutvärdering.