Sverige i EU - Akademiska perspektiv och omvärldsbevakning, 15 hp

Innehåll

I akademisk och politisk debatt om Europas framtid finns det en rad olika huvudalternativ. Bland dessa återfinns en federal lösning, ett Europa i olika hastigheter, åternationalisering av vissa områden eller till och med möjligheten att vissa medlemsländer lämnar unionen. Denna kurs analyserar denna debatt och Sveriges roll och svenska ställningstaganden i denna diskurs. Den ger också insikter i teorier om nyfunktionalism, intergovernmentalism och delegation och ansvarsutkrävande. I en andra del analyseras olika aktörer, offentliga organ och intresseorganisationer, och studenterna skapar därigenom en djupare förståelse för ett eller flera organ på lokal, regional, nationell eller europanivå och deras behov av omvärldsbevakning. Utifrån debatten om Europas framtid och analysen av aktörerna ger kursen sedan färdigheter i scenarioanalys och i tekniker som backcastning och forecastning.

Scenarioanalys och forecasting används främst för att pröva olika handlingsvägar och för att stödja beslut om i vilken ordning olika åtgärder bör genomföras. I backcasting utgår studenterna från en övergripande och långsiktiga målbilder för att kunna göra en analys av dagens situation och för att kunna hitta åtgärder och lösningar för att nå dessa mål.  I yrkeslivet kan studenterna stödja i uppbyggnaden av kompetens genom att exempelvis utforma nulägesanalyser, kartlägga intressenter, nätverk samt kartlägga styrkor och svagheter med nuvarande strategier.

Avrapportering sker i samarbete med företrädare för tänkta avnämare. Kursen förbereder också för studenterna för en utbildning på
forskarnivå genom det akademiska skrivande som utgör den viktigaste grunden för examination.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs förväntas studenten kunna visa avseende kunskap och förståelse

• ett kritiskt och initierat förhållningssätt till centrala statsvetenskapliga frågeställningar rörande debatten om Europas framtid och förändringar i det levande svenska statsskicket under senare decennier
• fördjupade kunskaper i svensk politik och europapolitik samt samspelet mellan dessa nivåer
• ett kritiskt och problematiserande förhållningssätt till relevant statsvetenskaplig teoribildning på området

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna visa

• muntlig och skriftlig förmåga att redogöra för olika intresseperspektiv och teoretiska förståelser
• förmåga att presentera egna analyser på ett relevant och övertygande sätt inom angivna tidsramar
• förmåga att självständigt genomföra en opposition och sätta in andras arbeten i ett vidare teoretiskt sammanhang

Behörighetskrav

Särskild behörighet: Statsvetenskap 90 hp (60 p) inklusive självständigt arbete eller Freds- och konfliktstudier 90 hp (60p) inklusive självständigt arbete eller motsvarande. Dessutom krävs En A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier om utbildningen ges på svenska.

Undervisningens upplägg

Kursen består av föreläsningar och seminarier, samt inslag av gästföreläsningar från praktiker. Förutom introduktion till övergripande statsvetenskaplig teori och analytiska frågeställningar inom studieområdet ges fördjupad övning i självständigt arbete med akademisk forskning, akademiskt skrivande och scenarioanalys. Resultaten redovisas i en akademisk uppsats och i en muntlig presentation med seminarieunderlag inför avnämare. Studiebesök i fält eller konferensdeltagande/workshop kan också förekomma som övningsinslag.

Varje deltagare författar ett abstract (max 400 ord) i början av kursen, vilket senare resulterar i ett examinationspapper (7000 ord exklusive referenser). Ett eller två handledningstillfällen för detta ges under kursens gång. Vid det examinerande slutseminarium presenteras varje papper muntligen och deltagare fungerar som opponent/kommentator.

Examination

Närvaro vid vissa seminarier och övningar är obligatoriska och aktivt deltagande förutsätts. Examinationen sker genom examinationspapperet (90 %), samt oppositionen vid slutseminariet (10 %). Vissa seminarieuppgifter och resultatredovisning inför avnämare ingår som obligatoriska inslag, dessa graderas endast godkänd/underkänd. För övriga seminarier och övningar gäller endast aktiv närvaro. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga obligatoriska moment är godkända. För kursen i sin helhet ges betygen U (underkänd), G (Godkänd) och VG (Väl Godkänd).

Tillgodoräknande
Den student som önskar tillgodogöra utbildning som inhämtats vid annan högskola (svensk/utländsk) skall göra detta i den ordning som beskrivs i beslutet Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr. 545-3317-02). Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. I ansökan ska anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.

Efter avslutad kurs kan denna kurs tillgodoräknas som fristående kurs, som en del av ett Magister eller ett Mastersprogram eller som en del av utbildningen på forskarnivå. Observera att det är den institution eller det program som tillåter tillgodoräknande som avgör möjligheten till tillgodoräknande och omfattningen av denna. Den studerande bör därför alltid i förhand klargöra möjligheterna till tillgodoräknande hos ansvarig institution eller program

Övriga föreskrifter

Kursen avslutas med en kursvärdering.