Organsystemens struktur och funktion, 46,5 hp

Innehåll

Kursen behandlar människokroppens uppbyggnad ur ett vävnadsmorfologiskt, biokemiskt, makrostrukturellt och funktionellt perspektiv där tonvikt ligger på både på individuella organfunktioner och på integrerade processer, som innefattar olika organsystem. Genom att beskriva grunderna för normala kroppsfunktioner bidrar kursen till att ge en grundläggande förståelse för hur dessa funktioner påverkas vid sjukdomar. I kursen ingår också basal vetenskaplig skolning samt kunskap om läkarrollen och betydelsen av genusperspektiv i läkararbetet (professionsutveckling). Under kursen ges även tidig klinisk träning av basala sjukvårdsfärdigheter.
Kursen delas in i följande moment: 
Del 1 (16 hp): Behandlar struktur och funktion för rörelseapparaten, stödjevävnader och hud, sinnesorgan samt perifera och centrala nervsystemet. I momentet ingår också vetenskaplig skolning.
Del 2 (12,5 hp): Behandlar principer för reglering av kroppsfunktioner via autonoma och endokrina system, tillväxt och benvävnadens omsättning, digestionssystemets struktur och funktion samt metabol reglering. I momentet ingår också vetenskaplig skolning.    
Del 3 (16,5 hp): Behandlar immunsystemet, blod och blodbildning, cirkulations- och respirationssystemen, urinorganen inklusive vätske-, elektrolyt- och syra-bas balans, reproduktionorganen samt organogenes. I momentet ingår också vetenskaplig skolning.    
Del 4 (1,5hp) Professionell utveckling

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse:
• Beskriva den friska människans vävnader ur ett cellulärt och biokemiskt perspektiv och hur dessa vävnader bildar organ och organsystem.
• Identifiera och namnge kroppens strukturer och organ samt deras topografiska relationer och projektion på kroppsytan.
• Beskriva organens funktioner och hur dessa är kopplade till deras uppbyggnad från cell- till organsystemnivån.
• Beskriva hur kroppsfunktioner upprätthålls genom funktionella samspel mellan olika celltyper och organsystem.
• Beskriva människans organfunktioner ur ett genusrelaterat perspektiv samt hur genus på samhälls-, organisations- och mellanmänsklig nivå påverkar sjukvården och läkararbetet.
• Känna till hur strukturella och biokemiska förändringar kan leda till sjukdom.
• Redogöra för vetenskaplig metodik och principer för ett vetenskapligt arbetssätt samt ha kännedom om hur studier av struktur och funktion hos organsystem kan planeras och genomföras utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt.
• Basala hygieniska principer och LABCDE (Location, Airways, Breathing, Circulation, Disability, Exposure).
Färdigheter och förmåga:  
• Kunna tillämpa anatomisk kunskap genom identifiering av anatomiska strukturer på dissekerade kroppar och plastmodeller samt via palpationsövningar på levande människa.
• Kunna identifiera kroppens olika vävnader i histologiska preparat.
• Visa förmåga att kunna kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och bedöma komplexa företeelser och frågeställningar.
• Kunna uppvisa basala färdigheter i hjärt-lungräddning, att ta blodtryck, puls och venprover samt att sätta perifer venkateter.
Värderingsförmåga och förhållningssätt: 
• Kunna reflektera över hur inhämtad kunskap kan användas för att främja den personliga professionella utvecklingen samt betydelsen av den egna bakgrunden för synen på läkararbetet.
• Visa förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter.

Behörighetskrav

Univ: Introduktionskurs (3MK006) samt Cellens struktur och funktion (3MK008) eller motsvarande kunskaper.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs studerande aktivt i form av föreläsningar, lärarledda case seminarier och gruppdiskussioner. Dessutom ingår moment, som ger tillfälle till praktisk tillämpning av kunskapsinnehållet, t ex via studier på träningsdockor, anatomiska modeller, palpationsövningar och dissektioner samt demonstrationer, laborationer och mikroskoperingsövningar. Under kursen får studenterna askultera i sjukvården, intervjua sjukvårdspersonal samt skriva en reflekterande rapport.  Inom kursen ingår också delar där studenter enskilt eller i grupp skall planera och genomföra en begränsad vetenskaplig studie. Obligatoriska kursmoment är upprop och den undervisning som anges under rubriken ”obligatoriska moment” i schema samt under rubriken ”övrig närvaro och betyg” i kurssidan inom läkarprogrammets utbildningsplattform. 

Vid ej godkänd prestation på obligatoriska moment har studenten rätt till ett förnyat tillfälle eller bli hänvisad en alternativ ersättningsuppgift. Sådana skall i första hand erbjudas under pågående kurs. När det gäller obligatoriska moment, som inte kan ersättas med en alternativ uppgift eller upprepas för enstaka studenter, kan ett förnyat genomförande behöva förskjutas till efterföljande  kurs.
Undervisningen ges på svenska eller engelska och den kan ske med användande av Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) via läkarprogrammets webbaserade utbildningsplattform. Inlärningsstöd för självskattning av kunskapsnivå kan förekomma.

Examination

Kursen examineras med skriftliga prov samt genom godkänt genomförande av ett praktiskt histologiskt mikroskoperingsprov. I kurskraven ingår också godkända prestationer i samband med obligatoriska undervisningsmoment som därmed examineras löpande under kursen. Vid underkänt resultat på de skriftliga eller praktiska proven erbjuds ett ytterligare provtillfälle i nära anslutning till ordinarie prov. Därefter hänvisas till nästa ordinarie provtillfälle.

På de skriftliga och praktiska proven samt på de obligatoriska undervisningsmomenten sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga betygsgrundande moment är godkända. Betyget utgör därmed en sammanfattande bedömning av studieprestationen och sätts först när alla delar inom respektive huvudmoment är godkända. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).
En studerande som blivit underkänd i en examination har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid ytterligare 5 tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Om inte godkänt resultat har uppnåtts efter två prov på kurs eller en del av kurs har den studerande rätt, att efter skriftlig begäran hos programrådet, få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot detta.  Efter fyra underkända examinationer erbjuds den studerande att gå om kursen. Studerande som efter att ha gått om kursen och underkänts i ordinarie examination samt vid ytterligare ett tillfälle måste avbryta sina studier.
Vid praktiska moment, såsom träning av basala sjukvårdsfärdigheter, äger ansvarig examinator rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall denne uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdighet eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studentens avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på det aktuella momentet. I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt vid vilken kontroll av detta ska ske.  Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger.

Övriga föreskrifter

Kursen får inte tas med i examen tillsammans med kursen ”Organsystemens struktur och funktion, 45hp” (3BM013) samt ”Professionell utveckling, 1,5 hp” (3ME041), ”Professionell utveckling, 0,8 hp” (3ME042).

Kursen ersätter den tidigare kursen ”Organsystemens struktur och funktion, 45hp” (3BM013) samt ”Professionell utveckling, 1,5 hp” (3ME041), ”Professionell utveckling, 0,8 hp” (3ME042).