Organsystemens struktur och funktion, 46,5 hp

Innehåll

Kursen behandlar människokroppens uppbyggnad ur ett vävnadsmorfologiskt, biokemiskt, makrostrukturellt och funktionellt perspektiv där tonvikt ligger på individuella organfunktioner och integrerade processer över flera organsystem. Kursen bidrar således till att ge en grundläggande förståelse för hur normala kroppsfunktioner påverkas vid sjukdomar. I kursen ingår också grundläggande kunskap om sjuk- och hälsovårdens organisation liksom om läkarrollen och betydelsen av genusperspektiv i läkararbetet. Under kursen ges tidig klinisk träning av basala sjukvårdsfärdigheter samt basal vetenskaplig skolning.
 
Kursen delas in i följande moment:

• Moment 1 (28,5 hp) behandlar basala faktakunskaper om organsystemens struktur och funktion avseende: rörelseapparaten, stödjevävnader och hud, sinnesorgan samt perifera och centrala nervsystemet, principer för reglering av kroppsfunktioner via autonoma och endokrina system, tillväxt och benvävnadens omsättning, digestionssystemets struktur och funktion, metabol reglering, immunsystemet, blod och blodbildning, cirkulations- och respirationssystemen, urinorganen inklusive vätske-, elektrolyt- och syra-bas balans, reproduktionsorganen samt organogenes. I momentet ingår också vetenskaplig skolning.
• Moment 2 (16,5hp) behandlar ovanstående organsystem med fokus på integrering och tillämpning.
• Moment 3 (0,9 hp): Professionell utveckling
• Moment 4 (0,6 hp): Kliniska undersökningsmetoder

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs ska studenten ha kunskaper om:

• den friska människans vävnader ur ett cellulärt och biokemiskt perspektiv och hur dessa vävnader utvecklas och bildar organ och organsystem.
• namn på kroppens strukturer och organ samt deras topografiska relationer och projektion på kroppsytan.
• organens funktioner och hur dessa är kopplade till deras uppbyggnad från cell- till organsystemnivån.
• hur normala kroppsfunktioner upprätthålls genom funktionella samspel mellan olika celltyper och organsystem.
• hur individens kön och/ eller ålder påverkar vävnader och organfunktioner.
• principer för ett vetenskapligt arbetssätt samt ha kännedom vetenskaplig metodik inom kursens ämnesområden.
• grundläggande vårdhygieniska principer.
• ha kännedom om och kunna reflektera över de roller som olika professioner har i vården/omsorgen av patienten.
• kunna grundläggande etiska och kommunikativa riktlinjer för framgångsrikt teamsamarbete.
• kunna diskutera och reflektera över hur individens bakgrund, erfarenheter och föreställningar påverkar bemötandet i relationer med andra.
• ha kännedom om betydelsen av hur genus och maktstrukturer kan påverka kommunikation och samarbete.

Färdigheter och förmåga
 
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• tillämpa anatomisk kunskap genom identifiering av strukturer på dissekerade kroppar och plastmodeller samt via palpationsövningar på levande människa.
• identifiera kroppens olika vävnader i histologiska preparat.
• kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskaper relaterat till kursens ingående ämnesområden.
• uppvisa basala färdigheter i att ta blodtryck, puls samt ge första hjälpen enligt LABCDE, inklusive hjärt-lungräddning.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• reflektera över hur inhämtad kunskap kan användas för att främja den personliga professionella utvecklingen samt över den egna bakgrundens betydelse för synen på läkararbetet.

Behörighetskrav

Univ: Introduktionskurs (3MK006) samt Cellens struktur och funktion (3MK008) eller motsvarande kunskaper.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs studerandeaktivt i form av föreläsningar, lärarledda case, skrivuppgifter, seminarier och gruppdiskussioner. Dessutom ingår moment, som ger tillfälle till praktisk tillämpning av kunskapsinnehållet, t ex via studier på träningsdockor, anatomiska modeller, palpationsövningar och dissektioner samt demonstrationer, laborationer och mikroskoperingsövningar. Under kursen får studenterna auskultera i sjukvården samt intervjua sjukvårds- och omsorgspersonal. Inom kursen ingår också delar där studenter enskilt eller i grupp ska läsa och diskutera vetenskapliga rapporter. Obligatoriska läraktiviteter utöver upprop är den undervisning som markerats som obligatorisk i schema.
 
Vid ej godkänd prestation på obligatoriska moment har studenten rätt till ett förnyat tillfälle eller bli hänvisad en alternativ uppgift. Sådana ska i första hand erbjudas under pågående kurs. När det gäller obligatoriska moment, som inte kan ersättas med en alternativ uppgift eller upprepas för enstaka studenter, kan ett förnyat genomförande behöva förläggas till efterföljande kurs.

Undervisningen ges huvudsakligen på svenska men kan ges på engelska. Vissa inlämningsuppgifter kan förväntas skrivas på engelska. Delar av undervisningen sker med användande av Informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Lärandestöd i form av självskattning av studentens kunskapsnivå kan förekomma.

Examination

• Moment 1 om totalt 28,5 hp examineras (1) genom fyra webbaserade inlämningsprov med stegrande krav på andel rätta svar samt att praktiska och teoretiska färdigheter examineras i samband med obligatoriska moment (motsvarar 16,5 hp), och (2) genom en skriftlig salstentamen på faktakunskaper och grundläggande förståelse av ämnesinnehållet (motsvarar 12 hp).
• Moment 2 om totalt 16,5 hp examineras genom en skriftlig salstentamen som fokuserar på integrering och tillämpning av kunskap samt genom godkänt genomförande av ett praktiskt histologiskt mikroskoperingsprov. I samband med obligatoriska moment examineras också praktiska och teoretiska färdigheter.
• Moment 3-4 om totalt 1,5 hp examineras genom en skriftlig inlämningsuppgift, ett aktivt deltagande i gruppträffar, en skriftlig dugga i genusmomentet samt genom praktiska övningar såsom genomförande av blodtrycksmätning på människa och hjärt-lungräddning på docka.

Studenter kan komma att erbjudas att genomföra vissa prov i pappersformat eller i digital form.

Student som ej har godkänt resultat på ordinarie prov erbjuds ett förnyat prov inom två månader. För prov som genomförs under maj och juni månad erbjuds första omprovet inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Därefter hänvisas till nästa ordinarie provtillfälle.
 
På de skriftliga proven och det praktiska provet samt på de övriga examinerande och obligatoriska inslagen sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga betygsgrundande inslag är godkända. Betyget utgör därmed en sammanfattande bedömning av studieprestationen och sätts först när alla delar inom respektive moment är godkända. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).
 
En studerande som blivit underkänd i en examination har rätt att prövas efter samma kursplan som vid ordinarie prov vid ytterligare 5 tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Om inte godkänt resultat har uppnåtts efter två prov på kurs eller en del av kurs har den studerande rätt, att efter skriftlig begäran hos programrådet, få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot detta.  Efter fyra underkända examinationer erbjuds den studerande att gå om kursen. Det ger inte ytterligare provtillfällen utöver de som följer av förstagångsregistreringen men ger en möjlighet att genomföra läraktiviteterna på kursen ytterligare en gång.

Vid verksamhetsförlagda lärandeaktiviteter gäller att krav på professionellt förhållningssätt inklusive klädsel och hygien följs enligt mottagande verksamhetens direktiv.

Vid praktiska moment, såsom auskultationer eller träning av basala sjukvårdsfärdigheter, äger ansvarig examinator rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall denne uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdighet eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studentens avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på det aktuella momentet. I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt vid vilken kontroll av detta ska ske.  Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger.

Övriga föreskrifter

Kursen får inte tas med i examen tillsammans med kursen "Organsystemens struktur och funktion, 45hp" (3BM013) samt "Professionell utveckling, 1,5 hp" (3ME041), "Professionell utveckling, 0,8 hp" (3ME042).

Hälso- och vaccinationsprogram

De studerande erbjuds att genomgå ett hälso- och vaccinationsprogram under utbildningen. Regionerna ställer krav på att studenter skall ha genomgått hälso- och vaccinationsprogrammet innan klinisk praktik i hälso- och sjukvården. Att avstå från att genomgå hälso- och vaccinationsprogrammet medför således att den studerande ej kan delta i den kliniska praktiken och således ej kan få de kurser som innehåller klinisk praktik godkända.

Kursen ersätter den tidigare kursen "Organsystemens struktur och funktion, 45hp" (3BM013) samt "Professionell utveckling, 1,5 hp" (3ME041), "Professionell utveckling, 0,8 hp" (3ME042).