Organsystemens struktur och funktion, 46,5 hp

Innehåll

Kursen behandlar människokroppens uppbyggnad ur ett anatomiskt, biokemiskt, histologiskt och fysiologiskt perspektiv där tonvikt ligger på individuella organfunktioner och integrerade processer över flera organsystem. Kursen bidrar således till att ge en grundläggande förståelse för hur normala kroppsfunktioner påverkas vid sjukdomar. I kursen ingår också grundläggande kunskap om sjuk- och hälsovårdens organisation liksom om läkarrollen och betydelsen av genusperspektiv i läkararbetet. Under kursen ges tidig klinisk träning av basala sjukvårdsfärdigheter samt basal vetenskaplig metodutbildning.
 
Under termin 2 på läkarprogrammet behandlas basala faktakunskaper om organsystemens struktur och funktion avseende: rörelseapparaten, stödjevävnader och hud, sinnesorgan samt perifera och centrala nervsystemet, principer för reglering av kroppsfunktioner via autonoma och endokrina system, tillväxt och benvävnadens omsättning, digestionssystemets struktur och funktion, metabol reglering, immunsystemet, blod och blodbildning, cirkulations- och respirationssystemen, urinorganen inklusive vätske-, elektrolyt- och syra-bas balans, reproduktionsorganen samt organogenes. I momentet ingår också vetenskaplig metodutbildning.

Under termin 3 på läkarprogrammet behandlas ovanstående organsystem med fokus på integrering och tillämpning.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse:
Efter avslutad kurs ska studenten ha:

• bred och djup kunskap om den friska människans vävnader ur ett cellulärt och biokemiskt perspektiv och hur dessa vävnader utvecklas och bildar organ och organsystem. (Examensmål 1)
• bred och djup kunskap om namn på kroppens strukturer och organ samt deras topografiska relationer och projektion på kroppsytan. (Examensmål 1)
• bred och djup kunskap om organens funktioner och hur dessa är kopplade till deras uppbyggnad från cell- till organsystemnivån. (Examensmål 1)
• bred och djup kunskap om hur normala kroppsfunktioner upprätthålls genom funktionella samspel mellan olika celltyper och organsystem. (Examensmål 1)
• kunskap om hur individens kön, ålder och miljöfaktorer påverkar vävnader och organfunktioner. (Examensmål 5)
• insikter i principer för ett vetenskapligt arbetssätt, kunskap om grundläggande vetenskapliga metoder inom kursens ämnesområden och insikt i metodernas möjligheter och begränsningar. (Examensmål 2 och 3)
• grundläggande kunskaper om etiska principer och regelverk vad gäller sekretess och hantering av mänskliga kroppar och försöksdjur. (Examensmål 4 och 9)
• grundläggande kunskaper om vårdhygieniska principer. (Examensmål 8 och 14)
• kännedom om, och kunna reflektera, över de roller som olika professioner har i vården/omsorgen av patienten. (Examensmål 17)
• grundläggande kunskaper om etiska och kommunikativa riktlinjer för framgångsrikt teamsamarbete. (Examensmål 4, 15 och 17)
• kännedom om betydelsen av hur genus och maktstrukturer kan påverka kommunikation och samarbete. (Examensmål 6, 10 och 17)

Färdigheter och förmåga:
Efter avslutad kurs ska studenten ha:

• förmåga att tillämpa anatomisk kunskap genom identifiering av strukturer på dissekerade kroppar och plastmodeller samt via palpationsövningar på levande människa. (Examensmål 1 och 11)
• förmåga att identifiera kroppens olika vävnader i histologiska preparat. (Examensmål 1 och 11)
• förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskaper relaterat till kursens ingående ämnesområden och kunna analysera sammansatta situationer. (Examensmål 11)
• förmåga att skriftligt kommunicera och kritisk granska på ett vetenskapligt sätt. (Examensmål 15 och 16)
• basala färdigheter i att ta blodtryck, puls samt ge första hjälpen enligt LABCDE, inklusive hjärt-lungräddning. (Examensmål 12; EPA 7)
• förmåga att diskutera och reflektera över hur individens bakgrund, erfarenheter och föreställningar påverkar bemötandet i relationer med andra. (Examensmål 1 och 10)

Värderingsförmåga och förhållningssätt:
Efter avslutad kurs ska studenten ha:

• förmåga att reflektera över hur inhämtad kunskap kan användas för att främja den personliga professionella utvecklingen samt över den egna bakgrundens betydelse för synen på läkararbetet. (Examensmål 21)
• förmåga att identifiera sitt behov av att utveckla sin kompetens inom ämnesområdet. (Examensmål 23)

Behörighetskrav

Godkänt på Introduktionskurs samt modulen Övriga examinerande moment i kursen Cellens struktur och funktion eller motsvarande kunskaper.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs studerandeaktivt i form av föreläsningar, lärarledda case, skrivuppgifter, seminarier och gruppdiskussioner. Dessutom ingår moment, som ger tillfälle till praktisk tillämpning av kunskapsinnehållet, t ex via studier på träningsdockor, anatomiska modeller, palpationsövningar och dissektioner samt demonstrationer, laborationer och mikroskoperingsövningar. Under kursen får studenterna auskultera i sjukvården samt intervjua sjukvårds- och omsorgspersonal. Inom kursen ingår också delar där studenter enskilt eller i grupp ska läsa och diskutera vetenskapliga rapporter.
 
Undervisningen ges huvudsakligen på svenska men vissa kursmoment kan komma att ges på engelska. Vissa inlämningsuppgifter kan förväntas skrivas på engelska. Delar av undervisningen sker med användande av informations- och kommunikationsteknologi.

Examination

Kursen delas in i följande moduler

• Teoretiskt kunskapsprov T2 12 hp
  • Skriftligt prov i kortsvarsform
• Teoretiskt kunskapsprov T3 8 hp
  • Skriftligt prov med svar i form av korta essäer
• Kursportfölj T2 Del A 16,2 hp
  • Godkända progresstester inom i kursen ingående ämnen
• Kursportfölj T2 Del B 1,8 hp
  • Genomfört progresstest på programnivå och individuell studieplan
  • L-ABCDE och HLR
  • Professionell utveckling
• Kursportfölj T3 8,5 hp
  • Synopsismoment (skriva och bedöma synopsis)
  • Praktiska anatomiska prov
  • Praktiskt histologiskt mikroskoperingsprov
  • Under kursen sker fortlöpande bedömning av förmågan att kunna bidra till lärande i grupp och att kunna tillämpa ett professionellt förhållningssätt gentemot studenter, lärare och medarbetare.

Regelverk kring examination
På de skriftliga och praktiska proven samt på de obligatoriska undervisningsmomenten sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga betygsgrundande moment är godkända. Betyget utgör därmed en sammanfattande bedömning av studieprestationen och sätts först när alla delar inom respektive moment är godkända. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).

En studerande som blivit underkänd i en examination har rätt att prövas efter samma kursplan som vid ordinarie prov vid ytterligare 5 tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Om inte godkänt resultat har uppnåtts efter två prov på kurs eller en del av kurs har den studerande rätt, att efter skriftlig begäran hos Programrådet för läkarutbildningen (PRL), få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot detta.  Efter fyra underkända examinationer kan den studerande ansöka hos PRL om att få omregistreras på kursen. Det ger inte ytterligare provtillfällen utöver de som följer av förstagångsregistreringen men ger en möjlighet att genomföra läraktiviteterna på kursen ytterligare en gång.

Vid verksamhetsförlagda lärandeaktiviteter krävs att studenten uppvisar ett professionellt förhållningssätt inklusive att mottagande verksamhets direktiv för klädsel och hygien efterlevs.

Om verksamheten vägrar ta emot student på grund av dennes brist på professionellt förhållningssätt kan lärosätet inte garantera tillgång till praktikplats. I dessa fall kan då heller inte examinationer som baseras på bedömningar på praktikplatsen genomföras.

Student som fått betyget underkänt på verksamhetsintegrerat lärande erbjuds, i mån av ledig praktikplats, ett nytt praktiktillfälle som till sitt innehåll motsvarar den underkända perioden. Antalet provtillfällen på verksamhetsintegrerat lärande är begränsat till två.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter students begäran om anpassad examinationsform ska examinator skyndsamt utreda och fatta beslut i. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall studenten uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. Detta innebär att ett praktiktillfälle är förbrukat.

I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt då kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att hen tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen. Om det i kursplanen anges att det finns begränsningar av antalet provtillfällen och studenten har förbrukat dessa har studenten inte rätt till nytt provtillfälle.

Student som inte har godkänt resultat på prov, har rätt att delta i förnyat prov (så kallat omprov) på kurs där studenten någon gång har registrerats, förutsatt att eventuella begränsningar i antalet examinationstillfällen inte överskrids. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle

Vid speciella examinationsformer där de angivna tidsgränserna för det första omprovet skulle leda till orimliga kostnader eller stora praktiska svårigheter för lärosätet eller tredje part är det möjligt att göra undantag från tidskravet. För att undantag ska vara tillåtet krävs att:

• examinationsformen är tydligt motiverad utifrån kursplanens mål och inte kan ersättas av annan uppgift
• det första omprovet i normal fallet erbjuds senast nästkommande termin
• examinationsformen omfattar maximalt 15 högskolepoäng

Vid verksamhetsintegrerat lärande där de ovan angivna tidsgränserna för det första omprovet (se Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå, FS 1.1-2368-18) skulle leda till orimliga kostnader eller stora praktiska svårigheter för lärosätet eller tredje part är det möjligt att göra undantag från tidskravet. För att undantag ska vara tillåtet krävs att:

• examinationsformen är tydligt motiverad utifrån kursplanens mål och inte kan ersättas av annan uppgift
• det första omprovet i normal fallet erbjuds senast nästkommande termin

För kurs som upphört eller genomgått större förändringar ges möjlighet att göra omprov på kursen upp till två år från den tidpunkt då förändringen skedde.

Övriga föreskrifter

Kursupprop
Kursuppropet är obligatoriskt.

Befrielse från upprop kan endast ges av examinator vid föranmälan och endast då särskilda skäl föreligger. Frånvaro utan giltigt förfall kan föranleda förlust av kursplats. Beslut om detta fattas av examinator.

Hälso- och vaccinationsprogram
Inför det verksamhetsintegrerade lärandet erbjuds studenter vid Medicinska fakulteten vid Umeå universitet vaccination mot Hepatit B. Hepatit B är den mest troliga smittorisk studenter kan utsättas för under det verksamhetsintegrerade lärandet och som det också går att vaccinera emot. Därtill erbjuds studenter som inte vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) att komplettera med detta. Medicinska fakulteten står enbart för de kostnader som uppkommer inom hälso- och vaccinationsprogrammet i det fall de skett inom ramen av de av programmen organiserade tillfällena.

Studietid
Under det verksamhetsintegrerade lärandet kan tjänstgöring förekomma på kvällar, nätter och helger