Klinisk kurs 3, 30 hp

Innehåll

Kursen innehåller klinisk tjänstgöring och teoretiska avsnitt med prekliniska inslag och omfattar rörelseorganens sjukdomar och skador, inflammatoriska reumatiska sjukdomar, sjukdomar inom dermatologi och venereologi samt infektionssjukdomar i sluten och öppen vård inklusive primärvård. Kursen omfattar lärande om symtom och tillstånd inom kursens ämnen, både ur ett primär- och ett slutenvårdsperspektiv, samt konsultations­övning. Kursen innehåller indikationer, undersökningsmetodik och bildbearbetning för de morfologiskt och funktionellt bildgivande metoderna och deras tillämpningar för sjukdoms­tillstånd inom Klinisk kurs 3.

Kursen innehåller träning i att förstå och använda evidens­baserade metoder för att utveckla kunskap om diagnostik och behandling av enskild patient. Inom kursen ges dessutom träning i grundläggande arbetssätt på vårdavdelning, mottagning och primärvård. I detta ingår anamnes och status och att skriva journaler och remisser. Vidare ges träning i att bedriva diagnostik och behandling samt att bemöta patienter och anhöriga på ett professionellt sätt. Inom kursen ges också träning i omhändertagande i samverkan med andra yrkesgrupper. Utifrån kunskaper och färdigheter i radiologi och nuklearmedicin på tidigare kurser fördjupas både kunskaper om och förmågan att förstå, tolka och tillämpa radiologiska och nuklearmedicinska undersökningar genom arbete med tillämpningar inom sjukdomstillstånd inom Klinisk kurs 3.
 
Tema inom professionell utveckling under terminen är "Vård på (o-)lika villkor". Undervisningen inom professionell utveckling bedrivs i studerandeaktiv form med värderingsövningar, inslag av självreflektion, gruppdiskussioner, kommunikationsövningar och moment av grupphandledning.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse:
Efter avslutad kurs ska studenten ha:

• kunskap om uppkomstmekanismer och förlopp, liksom grunderna för diagnostik och behandling för sjukdomar/skador inom de ingående delämnena
• kunskap om rörelseorganens funktionella anatomi relaterade till kliniska fynd
• kunskap om rehabiliteringsteamets funktionerförståelse för de lagar och regelverk som styr de olika hälso- och sjukvårdprofessionernas ansvarsområden.

Färdigheter och förmåga: 
Efter avslutad kurs ska studenten ha förmåga att:

• genomföra för delämnena relevant anamnestagande och kroppsundersökning i god kontakt med patienten och med respekt för patientens integritet
• i samråd med patienten utreda, diagnostisera och behandla vanliga och viktiga tillstånd inom de ingående delämnena
• planera utredning av patologiska tillstånd inom i kursen ingående ämnesområden med hjälp av laboratoriediagnostik, radiologiska och nuklearmedicinska metoder samt värdera möjligheter, begränsningar och potentiella risker för undersökningsmetoderna
• bedriva enklare akut radiologisk diagnostik av i Klinisk kurs 3 ingående sjukdomar samt med fördjupad förmåga bedöma förändringar i thorax, skalle och buk vid konventionell röntgenundersökning och datortomografi
• utföra journaldokumentation och formulera remisser
• göra en samlad bedömning utifrån symptom, kliniska fynd och diagnostiska undersökningar för sjukdomar och skador inom Klinisk kurs 3 samt dokumentera detta. Dessutom kunna relatera detta till tidigare inhämtad kunskap från Klinisk kurs 1 och 2
• tillämpa principerna för akut omhändertagande av patienter med sjukdomar/skador inom de kliniska delområden som ingår i Klinisk kurs 3
• bemöta och kommunicera med patienter, närstående och medarbetare på ett professionellt sätt
• diskutera handläggning och differentialdiagnoser för patienter med symtom utan säker medicinsk diagnos
• identifiera och värdera etiska problem inom området
• kunna använda evidensbaserad kunskap i mötet med enskilda patienter och anhöriga
• beskriva och tillämpa smittskyddslagen och övriga lagar och förordningar tillämpliga inom de specialiteter som ingår i Klinisk kurs 3
• tillämpa evidensbaserat förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner.
• tillämpa infektionsförebyggande arbete med hjälp av vaccinationer och metoder för att bryta smittkedjor, med hänsyn tagen till etiska frågor
• analysera och tillgodose patientens totala vård- och rehabiliteringsbehov från högspecialiserad sjukhusvård till primärvård och kommunal omsorg (vårdkedjeperspektiv)
• leda vårdteamskonferenser och rondarbete samt kunna kommunicera med andra yrkesgrupper på ett professionellt sätt
• fungera väl i teamarbete med respekt för kompetens hos andra yrkesgrupper
• i multiprofessionell samverkan bidra till ökad patientsäkerhet och förbättrad hälsa, säker patientvård och god rehabiliteringVärderingsförmåga och förhållningssätt:

Efter avslutad kurs ska studenten ha förmåga att:

• prioritera och bedöma vårdnivå för sjukdomar och skador inom de delområden som ingår i Klinisk kurs 3
• värdera symtombild utifrån sjukdomsförekomst och tillämpa detta i handläggningen inom primärvård respektive sluten vård
• värdera riskfaktorer och ge råd till enskilda patienter för att förebygga sjukdomar/skador som behandlas inom Klinisk kurs 3
• anlägga ett helhetsperspektiv och inkludera aspekter av mångfald vad gäller etnicitet, genus och sexuell läggning i interaktionen med patienter, anhöriga och arbetskamrater
• uppmärksamma situationer som kan leda till skam och kränkningar i vårdens möten och verka för att dessa incidenter förebyggs
• ständigt använda ett empatiskt, etiskt och professionellt förhållningssätt i mötet med patienter, närstående, studenter, lärare och medarbetare

Behörighetskrav

Godkänt på Introduktionskurs, Cellens struktur och funktion, Organsystemens struktur och funktion, Attack och försvar, Sjukdomslära, symtom och diagnostik, Klinisk propedeutik, Klinisk kurs 1 samt modulen Klinisk praktik från kursen Klinisk kurs 2 eller motsvarande kunskaper

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, egna litteraturstudier, praktiska övningar, case-seminarier, gruppundervisning, demonstrationer samt handlett verksamhetsintegrerat lärande.

Undervisningen bedrivs på fyra studieorter; Umeå, Sunderbyn, Sundsvall och Östersund. Det verksamhetsintegrerade lärandet genomförs på studieorten inom några av de ämnen som undervisas på kursen. Fokus för det verksamhetsintegrerade lärandet ligger på att bygga generella färdigheter inom läkaryrkets kärnaktiviteter. Förutom undervisningen på studieorterna förekommer utloka­li­serat verksamhetsintegrerat lärande på andra sjukhus och hälsocentraler i norra regionen.

Undervisningen ges huvudsakligen på svenska men kan ges på engelska. Vissa inlämningsuppgifter kan förväntas skrivas på engelska. Delar av undervisningen sker med användande av informations- och kommunikationsteknologi.

Examination

Kursen delas in i följande moduler:

• Teoretiskt kunskapsprov 7 hp
  • Skriftligt prov i slutet av kursen.

• Praktiskt prov 6 hp
  • Praktiska färdigheter examineras vid ett praktiskt prov, Objective Structured Clinical Examination (OSCE). De lärandemål som examineras i OSCE är utöver kursens specifika ämnen också kunskaper och färdigheter som inhämtats i tidigare kurser. Här förväntas studenten uppvisa progression i sin utveckling mot uppnående av examensmålen jämfört med visade färdigheter och förståelse vid tidigare kurser. Vid underkänd OSCE görs omprov vid nästa ordinarie OSCE (nästkommande termin).
  • Verksamhetsintegrerat lärande 10 hp
  • Under det verksamhetsintegrerade lärandet ingår fortlöpande examination av färdigheter, värderingsförmåga, professionalitet och förhållningssätt till medarbetare, patienter och deras anhöriga. Färdigheterna bedöms löpande vid patientkontakt.

• Kursportfölj 7 hp
  • I kursportföljen dokumenteras samtliga examinerande moment som inlämningsuppgifter, case, seminarier.
  • Genomfört progresstest och godkänd individuell studieplan inklusive reflektion om progress mot examensmålen.
  • Under kursen sker fortlöpande bedömning av professionella förmågor och professionellt förhållningssätt gentemot studenter, lärare, medarbetare, patienter och deras närstående. 

Regelverk kring examination
På de skriftliga och praktiska proven samt på de obligatoriska undervisningsmomenten sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga betygsgrundande moment är godkända. Betyget utgör därmed en sammanfattande bedömning av studieprestationen och sätts först när alla delar inom respektive moment är godkända. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).

En studerande som blivit underkänd i en examination har rätt att prövas efter samma kursplan som vid ordinarie prov vid ytterligare 5 tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Om inte godkänt resultat har uppnåtts efter två prov på kurs eller en del av kurs har den studerande rätt, att efter skriftlig begäran hos Programrådet för läkarutbildningen (PRL), få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot detta.  Efter fyra underkända examinationer kan den studerande ansöka hos PRL om att få omregistreras på kursen. Det ger inte ytterligare provtillfällen utöver de som följer av förstagångsregistreringen men ger en möjlighet att genomföra läraktiviteterna på kursen ytterligare en gång.

Vid verksamhetsförlagda lärandeaktiviteter krävs att studenten uppvisar ett professionellt förhållningssätt inklusive att mottagande verksamhets direktiv för klädsel och hygien efterlevs.

Om verksamheten vägrar ta emot student på grund av dennes brist på professionellt förhållningssätt kan lärosätet inte garantera tillgång till praktikplats. I dessa fall kan då heller inte examinationer som baseras på bedömningar på praktikplatsen genomföras.

Student som fått betyget underkänt på verksamhetsintegrerat lärande erbjuds, i mån av ledig praktikplats, ett nytt praktiktillfälle som till sitt innehåll motsvarar den underkända perioden. Antalet provtillfällen på verksamhetsintegrerat lärande är begränsat till två.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter students begäran om anpassad examinationsform ska examinator skyndsamt utreda och fatta beslut i. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall studenten uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. Detta innebär att ett praktiktillfälle är förbrukat.

I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt då kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att hen tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen. Om det i kursplanen anges att det finns begränsningar av antalet provtillfällen och studenten har förbrukat dessa har studenten inte rätt till nytt provtillfälle.

Student som inte har godkänt resultat på prov, har rätt att delta i förnyat prov (så kallat omprov) på kurs där studenten någon gång har registrerats, förutsatt att eventuella begränsningar i antalet examinationstillfällen inte överskrids. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle

Vid speciella examinationsformer där de angivna tidsgränserna för det första omprovet skulle leda till orimliga kostnader eller stora praktiska svårigheter för lärosätet eller tredje part är det möjligt att göra undantag från tidskravet. För att undantag ska vara tillåtet krävs att:

• examinationsformen är tydligt motiverad utifrån kursplanens mål och inte kan ersättas av annan uppgift
• det första omprovet i normal fallet erbjuds senast nästkommande termin
• examinationsformen omfattar maximalt 15 högskolepoäng

Vid verksamhetsintegrerat lärande där de ovan angivna tidsgränserna för det första omprovet (se Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå, FS 1.1-2368-18) skulle leda till orimliga kostnader eller stora praktiska svårigheter för lärosätet eller tredje part är det möjligt att göra undantag från tidskravet. För att undantag ska vara tillåtet krävs att:

• examinationsformen är tydligt motiverad utifrån kursplanens mål och inte kan ersättas av annan uppgift
• det första omprovet i normal fallet erbjuds senast nästkommande termin

För kurs som upphört eller genomgått större förändringar ges möjlighet att göra omprov på kursen upp till två år från den tidpunkt då förändringen skedde.

Övriga föreskrifter

Kursupprop
Kursuppropet är obligatoriskt.

Befrielse från upprop kan endast ges av kurssamordnare vid föranmälan och endast då särskilda skäl föreligger. Frånvaro utan giltigt förfall kan föranleda förlust av kursplats. Beslut om detta fattas av kurssamordnaren.

Hälso- och vaccinationsprogram
Inför det verksamhetsintegrerade lärandet erbjuds studenter vid Medicinska fakulteten vid Umeå universitet vaccination mot Hepatit B. Hepatit B är den mest troliga smittorisk studenter kan utsättas för under det verksamhetsintegrerade lärandet och som det också går att vaccinera emot. Därtill erbjuds studenter som inte vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) att komplettera med detta. Medicinska fakulteten står enbart för de kostnader som uppkommer inom hälso- och vaccinationsprogrammet i det fall de skett inom ramen av de av programmen organiserade tillfällena.

Studietid
Under det verksamhetsintegrerade lärandet kan tjänstgöring förekomma på kvällar, nätter och helger.