Huvudområden och successiv fördjupning:
Biomedicin: Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Betygsskala: Tregradig skala
Ansvarig institution: Institutionen för molekylärbiologi
Beslutad av: Programråden för biomedicinprogrammen, 2011-08-29
Innehåll
Kursen behandlar den molekylära bakgrunden till bakteriers förmåga att adaptera sig till särskilda livsbetingelser, vilket sker vid patogena tillstånd när bakterier invaderar och etablerar sig på eller i värdorganismer som växter, djur, och människa.
Kursen omfattar två moment: En teoridel motsvarande 7,5 hp och en laborationsdel motsvarande 7,5 hp. Teoridelen omfattar studier av:
Klinisk mikrobiologi och epidemiologi där skillnader i rollerna mellan kliniska bakteriologer och epidemiologer belyses och hur man med klinisk mikrobiologi kan identifiera sjukdomsorsaker och hur man med epidemiologi kan identifiera källan till sjukdomsutbrott.
Patogenes och virulensfaktorer där en rad humanpatogena bakterier beskrivs, de sjukdomar som de orsakar och mekanismer som ligger till grund för utveckling av sjukdom. Vidare demonstreras hur högvirulenta bakterier kan utvecklas genom genetiska förändringar.
Kontroll av virulensgeners uttryck. Här diskuteras olika system för global reglering för uttryck av virulensgener. Genom olika exempel illustreras hur patogena bakterier begränsar uttrycket av virulensgener till en exakt tid och plats under infektionen.
Kursen tar även upp värdens respons och försvarsmekanismer mot patogena bakterier.
Antibakteriell terapi behandlar antibiotikas verkningsmekanismer och den molekylära bakgrunden till ökade förekomst av multiresistenta bakteriestammar och konsekvenser för folkhälsan. Kursen tar också upp pågående forskning för att identifiera nya antibakteriella substanser liksom design och utveckling av vacciner mot specifika bakterieinfektioner.
Moment 2, laborationsdel, 7,5 hp är en praktisk tillämpning av teoriinnehållet. Infektionsrelaterade frågeställningar/problem presenteras för studenten som utgående från dessa får planera för experimentellt upplägg för att besvara frågeställningen.
Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- använda de vanligaste begreppen som används vid studier av patogena bakterier för att förklara hur kommensala bakterier kan utvecklas till att bli patogena
- särskilja de olika roller som kliniska bakteriologer och epidemiologer har och vilka metoder de använder för att identifiera sjukdomsorsaker och sjukdomsutbrott
- applicera kunskaper om olika bakteriella infektionsmekanismer och de virulensfaktorer som är involverade för att förklara hur dessa kan leda till sjukdom
- ge exempel på principer bakom reglering av virulensgener
- kunna diskutera och förklara de molekylära mekanismerna bakom, och konsekvenserna av ökningen av bakteriers antibiotikaresistens i relation till den parallellt pågående läkemedels- och vaccinutvecklingen
- ge en generell beskrivning av olika specifika och icke-specifika försvarsmekanismer hos en infekterad värdorganism och samspelet vid interaktion mellan bakterie och den eukaryota cellen
- veta hur virulensdeterminanter identifieras och hur deras funktioner analyseras i ett forskningslaboratorium
- visa praktisk färdighet vid utförande av infektionsbiologiska experiment samt att skriftligen kunna redovisa erhållna resultat på ett vetenskapligt sätt på engelska
Behörighetskrav
Kandidatexamen om minst 180 högskolepoäng i något av ämnena biomedicin, medicin, odontologi, molekylärbiologi, bioteknik, biokemi, biomedicinsk laboratorievetenskap eller motsvarande svensk och utländsk examen.
Eller avklarade kurser om minst 45 hp inom biovetenskapsområdet varav 7,5 hp mikrobiologi och minst 7,5 hp genetik och sammanlagt minst 15 hp inom områdena växt- och zoofysiologi eller cell- och molekylärbiologi. Avklarade kurser i kemi om minst 30 hp, varav minst 7,5 hp biokemi. Dokumenterad färdighet i experimentellt arbete omfattande minst 30 hp.
Undervisningens upplägg
Kursen består av föreläsningar, seminarier, essäer, laborationer, litteraturstudier samt diskussion av problem inom infektionsbiologi och vetenskaplig originallitteratur. Föreläsningen i Good Laboratory Practise och Scientific report writing, laborationer, problemlösning i infektionsbiologi samt uppsatsdiskussioner är obligatoriska. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare tillfälle.
Laborationskursen inleds med en föreläsning i Good Laboratory Practise och Scientific report writing (obligatorisk). Sedan presenteras infektionsbiologiska frågeställningar för studenterna. Därefter skall studenterna självständigt planera det experimentella arbetet för att besvara den aktuella frågeställningen. Efter godkännande av kursassistent genomför och analyserar sedan studenten de planerade experimenten. Resultaten presenteras sedan i form av en vetenskaplig rapport på engelska.
Examination
Teorimomentet avslutas med tentamen på vilken ges något av betygen underkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG). På laborationsdelen ges något av betygen U eller G. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga obligatoriska moment är avklarade och att samtliga prov är godkända. Betyg som ges på hela kursen är U, G och VG. För slutbetyget VG krävs att detta betyg erhålls på teorimomentet och G på laboratoriedelen.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för institutionen för molekylärbiologi.
Tillgodoräknande
Tillgodoräknande prövas alltid individuellt. Ansökan om tillgodoräknande beslutas av prefekten/studierektor vid Institutionen för molekylärbiologi.
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
