Klinisk kurs 1, 30 hp

Innehåll

Kursens huvudinnehåll utgörs av klinisk praktik och teoretisk undervisning i akuta och kroniska tillstånd i ämnena kardiologi, angiologi/stroke, endokrinologi, njurmedicin, gastroenterologi och hepatologi, samt lungmedicin och allergologi. Kursen omfattar också hematologi förutom tumörsjukdomar, medvetslöshet, intoxikationer och medicinska komplikationer till alkoholmissbruk. Därutöver ingår delar av, de genom utbildningen löpande ämnena; allmänmedicin, bild- och funktionsmedicin, geriatrik samt professionell utveckling. Allmänmedicin omfattar vanligt förekommande symtom, tillstånd och sjukdomar, handläggning av dessa, hantering av diagnostisk osäkerhet, samt övning i beslutsfattande och bedömning. Inom bild- och funktionsmedicin behandlas undersökningsmetodik och bildbearbetning för de morfologiskt och funktionellt bildgivande metoderna samt deras tillämpningar i relation till sjukdomstillstånd inom klinisk baskurs 1. Inom ämnet professionell utveckling behandlas självkännedom, gruppdynamik och ledarskap inklusive betydelsen av sociala kategorier såsom etnicitet och genus.

Ämnet geriatrik innehåller kunskap om normalt åldrande, de viktigaste hälsoriskerna hos äldre och hur de förebyggs samt sjukdomars presentation hos äldre. Dessutom ingår geriatrisk diagnostik, rehabilitering och demenssjukdomar. Kursen syftar även till att ge kunskap om klinisk farmakologi och dess kliniska tillämpningar inom, de i kursen, ingående ämnena.

Den kliniska praktiken ger träning i grundläggande arbetssätt på vårdavdelning, mottagning och akutmottagning, samt träning i att bedriva diagnostik och behandling. Ytterligare områden som tränas är förmågan att bemöta patienter och olika medarbetare inom olika vård- och omsorgsteam på ett professionellt sätt, samt att kunna identifiera och värdera etiska frågeställningar som relaterar till kursens ingående ämnen.

Vetenskaplig skolning (evidensbaserad medicin), innehåller på denna kurs träning i att förstå och använda evidensbaserade metoder för att utveckla kunskap om diagnostik och behandling av enskild patient. Därutöver ger kursen träning i att söka information och kritiskt värdera vetenskapliga studier i relation till diagnostik och behandling.

Kursen är indelad i följande moment:
Skriftligt prov (7,5 hp)
Praktiskt prov (OSCE) (6 hp)
Klinisk praktik (8,2 hp)
Obligatoriska moment (8,3 hp)

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse:
Efter avslutad kurs ska studenten ha kunskaper om:

• etiologi, symptom, utredning och behandling av sjukdomstillstånd inom de ingående ämnena
• lämpliga undersökningsmetoder vid utredning och handläggning av de i kursen ingående ämnena
• korrelationen mellan ingående sjukdomstillstånd och informationsinnehåll vid bild- och funktionsmedicinska metoder
• biologiskt åldrande samt förklara skillnader i hur sjukdomar yttrar sig och behandlas hos äldre jämfört med yngre personer
• allmänmedicinska principer vid utredning och behandling av patienter i glesbygd och tätort
• att ta fram och presentera det evidensbaserade kunskapsläget inom ett definierat område och identifiera behov av kunskaps- och kompetensutveckling
• hur föreställningar om sociala kategorier, såsom etnicitet och genus, får betydelse i mötet med människor
• gruppdynamiska processer och förstå hur ett gott ledarskap följer gruppens utveckling
• organisationen av svensk hälso- och sjukvård inom kursens ämnen samt andra yrkesgruppers kompetens och roll i sjukvårdsarbetet
• förstå betydelsen av hur hierarkier i grupper och genus kan påverka kommunikation och samarbete
• ha kunskap om ledarskapsteori och färdigheter i konflikthantering

Färdigheter och förmåga:
Efter avslutad kurs ska studenten, inom kursens samtliga ämnen, kunna:

• genomföra en konsultation och uppta en adekvat anamnes
• utreda och behandla kliniskt vanliga och viktiga tillstånd inom de ingående ämnena
• genomföra kroppsundersökning samt bedöma fynden i god kontakt med patienten och med respekt för patientens integritet
• värdera symtombild utifrån sjukdomsförekomst och tillämpa detta i handläggningen inom primärvård respektive sluten vård
• bedöma olika differentialdiagnoser samt bestämma lämplig handläggning för patienter med symtom utan säker medicinsk diagnos
• prioritera och bedöma vårdnivå för sjukdomar och tillstånd
• visuellt identifiera och diagnostisera uppenbar patologi vid konventionell röntgenundersökning och datortomografi
• använda evidensbaserade verktyg (PICO- Patient/Intervention/Control/Outcome) för handläggning av enskild patient
• journaldokumentation, formulera remisser samt skriva recept och hjälpmedelskort i enlighet med författningskrav
• utveckla förmåga i att kommunicera med andra yrkesgrupper
• utveckla förmåga att fatta medicinska beslut i samverkan med andra yrkesgrupper utifrån gällande etiska och juridiska riktlinjer

Värderingsförmåga och förhållningssätt:
Efter avslutad kurs ska studenten, inom kursens samtliga ämnen, kunna:

• analysera, värdera och sammanställa resultaten av undersökningar 
• söka aktuell litteratur och kritiskt granska och värdera denna i förhållande till kliniska frågeställningar
• värdera möjligheter, begränsningar samt potentiella risker vid val av utredningsmetoder och behandlingar
• värdera riskfaktorer och ge individuellt anpassade råd för att förebygga sjukdomar
• berättigandebedömning vid användning av joniserande strålning
• identifiera och värdera etiska frågeställningar inom kursens ämnen
• bemöta och kommunicera med patienter, medarbetare och andra yrkesgrupper inom olika vård- och omsorgsteam på ett professionellt sätt
• utöva och förmedla ett patientcentrerat förhållningssätt som präglas av förtroende, empati samt respekt för patientens rätt till information, inflytande och delaktighet i beslutreflektera över sitt eget sätt att fungera i grupp, förmedla feedback till medarbetare och hantera konflikter

Behörighetskrav

Organsystemens struktur och funktion (16,5 hp) 3BM026, Attack och försvar (12,7 hp) 3MB029, Sjukdomslära, symptom och diagnostik (27,7 hp) 3ME074, Klinisk propedeutik (30 hp) 3MB022 eller motsvarande kunskaper.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i studerandeaktiv form som föreläsningar, gruppträffar, case-seminarier, egna litteraturstudier samt klinisk praktik. Konsultationsövningar med video- och skådespelarpatienter förekommer. Lärandestöd i form av självskattning av studentens kunskapsnivå kan förekomma.
 
Undervisning inom professionell utveckling genomförs som en veckolång kurs, UGL - Utveckling av Grupp och Ledare. UGL kan genomföras som internat.
 
Undervisningen bedrivs på fyra orter; Umeå, Luleå, Sundsvall och Östersund. För studenterna i Umeå förekommer praktik på andra sjukhus i norra regionen. Jourtjänstgöring kan förekomma kvällar, nätter och helger.
 
Obligatoriska kursmoment är upprop och den undervisning som anges under rubriken ”obligatoriska moment” i schema samt under rubriken ”övrig närvaro och betyg” i kurssidan inom läkarprogrammets utbildningsplattform.  
 
Undervisningen ges på svenska men i vissa kursmoment kan den förmedlas på engelska. Vissa inlämningsuppgifter kan förväntas skrivas på engelska. Delar av undervisningen sker med användande av Informations- och kommunikationsteknologi (IKT).

Examination

I kursen examineras praktiska färdigheter vid en OSCE-tentamen (6 hp) och teoretiska kunskaper med skriftligt prov (7,5 hp). Klinisk praktik (8,2 hp) och övriga obligatoriska moment (8,3 hp) examineras löpande under kursen. Vetenskaplig skolning examineras inom det skriftliga provet och med en obligatorisk inlämningsuppgift. Professionell utveckling examineras löpande under UGL-veckan, vilket kräver närvaro och aktivt deltagande i övningar och uppgifter.

De lärandemål som examineras i OSCE (Objective Structured Clinical Examination) är inte kursspecifika utan examinerar även kunskaper/färdigheter som inhämtats i tidigare kurser. Information om OSCE presenteras i ett särskilt OSCE-dokument. Vid underkänd OSCE görs omprov vid nästa ordinarie OSCE nästkommande termin. Praktiska färdigheter ingående i klinisk kurs 1 examineras i form av OSCE (Objective structured clinical examination) även under termin 8 respektive termin 11.
 
Student som ej har godkänt resultat på ordinarie prov erbjuds ett förnyat prov inom två månader. För prov som genomförs under maj och juni månad erbjuds första omprovet inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Därefter hänvisas till nästa ordinarie provtillfälle.
På de skriftliga och praktiska proven samt på de obligatoriska undervisningsmomenten sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga betygsgrundande moment är godkända. Betyget utgör därmed en sammanfattande bedömning av studieprestationen och sätts först när alla delar inom respektive moment är godkända. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).

En studerande som blivit underkänd i en examination har rätt att prövas efter samma kursplan som vid ordinarie prov vid ytterligare 5 tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Om inte godkänt resultat har uppnåtts efter två prov på kurs eller en del av kurs har den studerande rätt, att efter skriftlig begäran hos programrådet, få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot detta.  Efter fyra underkända examinationer erbjuds den studerande att gå om kursen. Studerande som efter att ha gått om kursen och underkänts i ordinarie examination samt vid ytterligare ett tillfälle förlorar sin rätt att delta i ytterligare prov på kursen.
Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall denne uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdighet eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studentens avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt vid vilken kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att denne tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om såväl tidigare utbildning som motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.

Övriga föreskrifter

Kursen får inte tas med i examen tillsammans med kursen ”Klinisk baskurs 1 (KBK1), 28,5hp” (3BM061) samt ”Professionell utveckling, 1,5 hp” (3ME045).
 

Kursen ersätter den tidigare kursen ”Klinisk baskurs 1 (KBK1),” 28,5hp” (3ME061) samt ”Professionell utveckling, 1,5 hp” (3ME045).