Cellens struktur och funktion, 27 hp

Innehåll

Kursen behandlar eukaryota cellers kemi och biologi. Basala kunskaper såväl som de senaste forskningsrönen förmedlas. Kursens huvudområden omfattas av grundläggande cellbiologi, enzymologi, protein- och nukleinsyrastruktur och omsättning av extracellulärt matrix. Ytterligare huvudområden som behandlas är cellens metabolism, det centrala dogmat, celldelning (meios och mitos), kommunikation i eller mellan celler samt biologiska membraners struktur och funktion. Därutöver får studenten kunskaper om cytoskelettets uppbyggnad och funktion samt intracellulära kompartments och intra- och extracellulär transport. Vidare tas grundläggande genetik upp som innefattar de första fyra veckornas embryologi ur ett molekylärt perspektiv.

Kursens fokus ligger på den friska cellens funktion men även vad som händer vid sjukdomar då de naturliga processerna i cellen går fel. I kursen ingår också inslag av vetenskaplig skolning samt professionell utveckling i form av grundläggande konsultation steg 1.

Kursen delas in i följande moment:

Skriftligt prov (20 hp)
Övriga examinerande moment (7 hp)

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten ha kunskaper om:

• den eukaryota cellens biologi och dess grundläggande kemiska processer
• hur biologiska membran är uppbyggda och fungerar
• hur cellens olika kompartments är uppbyggda, samt hur olika molekyler kan transporteras mellan dem
• cytoskelettets uppbyggnad, funktion och omsättning, samt dess betydelse för formförändringar, celldelning och cellmotilitet
• de grundläggande termodynamiska lagar och kinetiska lagar som styr enzymers funktion
• generella drag i proteiners struktur och funktion
• hur komplexa cellulära fenomen som endocytos, exocytos, kontraktion och rörlighet fungerar och regleras
• olika typer av bärar-, pump- och kanalproteiner som finns för att cellen bland annat ska kunna upprätthålla sin jonbalans gentemot omgivningen, ta upp näringsämnen, och kunna ta emot signaler utifrån 
• de signaltransduktionsvägar som finns för att celler ska kunna kommunicera med varandra och information från cellens omgivning ska kunna överföras från cellytan till kärnan via cytoplasman
• innebörden av begreppet centrala dogmat och kunna redogöra för nukleinsyrornas roll som informationsbärare. I detta ingår att studenten ska kunna förklara hur replikation, transkription och translation går till, hur processerna regleras och hur cellen säkerställer att detta sker på ett så felfritt sätt som möjligt
• cellens ämnesomsättning, d.v.s. hur energi genereras från olika substrat, hur energi lagras, hur de viktigaste syntesvägarna ser ut samt hur dessa processer regleras för att motsvara den enskilda cellens olika behov
• grundläggande principer för eukaryota cellers tillväxt och interaktion med omgivningen, vilket innefattar beroendet av externa signaler, cellcykelns faser och effektormekanismer, storlekstillväxt, celldelning samt celldöd (apoptos)
• grundläggande genetik innefattande det humana genomets organisation samt den tidiga embryonala utvecklingen/differentieringen
• grundläggande säkerhetsregler vid laborativt arbete 
• grundläggande forskningsmetodik och vetenskaplig försöksplanering
• de roller som olika professioner har i vården/omsorgen av patienten och känna till grundläggande etiska och kommunikativa riktlinjer för framgångsrikt team-samarbete.

Färdigheter och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten:

• förstå relationen mellan cellens struktur och funktion genom att kunna integrera kunskaper om cellens olika delar och funktioner för att beskriva cellen som funktionell enhet och bärare av livet
• kunna söka vetenskapliga originalartiklar i elektroniska databaser, samt kritiskt granska och sammanfatta artiklarnas innehåll
• kunna genomföra laborativa moment på ett säkert sätt
• ha kunskap om hur man kan genomföra samtal med patienter.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten känna till:

• patient-läkarmötets syfte och struktur och grunderna till den patientcentrerade konsultationsprocessen inom läkaryrket samt
• sekretesslagens syfte och tillämpning.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs studerandeaktivt i form av gruppträffar, case-seminarier, redovisningar och föreläsningar. Vissa praktiska moment såsom laborationer/demonstrationer och auskultation på hälsocentral ingår också i kursen. Studenterna är indelade i grupper och har tillgång till handledare vid schemalagda gruppträffar. Inom kursen ingår en litteraturuppgift där studenten söker originalartiklar för att besvara en vetenskaplig fråga inom något av avsnitten som behandlas under kursen.

Obligatoriska läraktiviteter utöver upprop är den undervisning som markerats som obligatorisk i schema.
Undervisningen ges huvudsakligen på svenska men kan ges på engelska. Vissa inlämningsuppgifter kan förväntas skrivas på engelska. Delar av undervisningen sker med användande av Informations- och kommunikationsteknologi (IKT).

Examination

I kursen examineras de teoretiska kunskaperna med ett skriftligt slutprov (20 hp), medan övriga examinerande moment (7 hp), inklusive vetenskaplig skolning och professionell utveckling, examineras löpande under kursen. Professionell utveckling examineras med reflektioner, samtalsövningar och gruppträffar. Kunskaper i laboratoriesäkerhet examineras via ett elektroniskt test och ingår i momentet vetenskaplig skolning. Student som ej har godkänt resultat på ordinarie prov erbjuds ett förnyat prov inom två månader. För prov som genomförs under maj och juni månad erbjuds första omprovet inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Därefter hänvisas till nästa ordinarie provtillfälle. Vid underkänt på det elektroniska laboratoriesäkerhetstestet kan ett nytt test göras omedelbart.

På de skriftliga och praktiska proven samt på de obligatoriska undervisningsmomenten sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga betygsgrundande moment är godkända. Betyget utgör därmed en sammanfattande bedömning av studieprestationen och sätts först när alla delar inom respektive moment är godkända. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).

En studerande som blivit underkänd i en examination har rätt att prövas efter samma kursplan som vid ordinarie prov vid ytterligare 5 tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Om inte godkänt resultat har uppnåtts efter två prov på kurs eller en del av kurs har den studerande rätt, att efter skriftlig begäran hos Programrådet för läkarutbildningen, få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot detta. Efter fyra underkända examinationer erbjuds den studerande att gå om kursen. Det ger inte ytterligare provtillfällen utöver de som följer av förstagångsregistreringen men ger en möjlighet att genomföra läraktiviteterna på kursen ytterligare en gång.

Vid verksamhetsförlagda lärandeaktiviteter gäller att krav på professionellt förhållningssätt inklusive klädsel och hygien följs enligt mottagande verksamhetens direktiv.

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik (t. ex. laborativa moment) i de fall denne uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdighet eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studentens avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt vid vilken kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att denne tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen.

Tillgodoräknande

Student har rätt att få prövat om såväl tidigare utbildning som motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.

Övriga föreskrifter

Kursen får inte tas med i examen tillsammans med kursen "Cellens struktur och funktion, 26,2 hp" (3MK0007) samt "Professionell utveckling, 0,8 hp" (3ME040).

Hälso- och vaccinationsprogram

De studerande erbjuds att genomgå ett hälso- och vaccinationsprogram under utbildningen. Regionerna ställer krav på att studenter skall ha genomgått hälso- och vaccinationsprogrammet innan klinisk praktik i hälso- och sjukvården. Att avstå från att genomgå hälso- och vaccinationsprogrammet medför således att den studerande ej kan delta i den kliniska praktiken och således ej kan få de kurser som innehåller klinisk praktik godkända.

Kursen ersätter den tidigare kursen "Cellens struktur och funktion, 26,2 hp" (3MK007) samt "Professionell utveckling, 0,8 hp" (3ME040).