Omvårdnadens teori och vetenskapliga grund, 15 hp

Innehåll

Kursen omfattar vetenskapliga grunder för omvårdnad dvs. teorier relevanta för omvårdnad samt vetenskapliga metoder. Bärande begrepp inom omvårdnad med fokus på vårdfilosofi, värdegrund, etik, livsvärld, lidande, tröst och hopp, hälsopsykologi, salutogenes samt begreppet evidens ingår. Relevanta lagar och författningar samt intersektionella perspektiv ingår i kursen. Kursen innehåller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med efterföljande yrkesmässig handledning inom omvårdnad (YHIO).

Kursen är uppdelad i tre moment. Moment 1 - verksamhetsförlagd utbildning inkluderande relevanta lagar och författningar samt YHIO, 4,5 hp. Moment 2 - omvårdnadens bärande begrepp inklusive etisk teori (pliktetik, konsekvensetik och dygdeetik) och hälsopsykologi, 4,5 hp. Moment 3 - vetenskapsteoretiska begrepp, forskningsprocessens olika steg, kvalitativa och kvantitativa metoder för datainsamling och analys, forskningsetiska begrepp samt kritisk granskning av vetenskaplig litteratur i relation till evidensbaserad vård och bärande begrepps betydelse för omvårdnad, 6 hp.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kunskap och förståelse

• beskriva omvårdnadens bärande begrepp samt begrepp inom hälsopsykologi och förstå deras betydelse för omvårdnad och sjuksköterskans yrkesutövning
• beskriva grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp, forskningsprocessens steg samt kvalitativa och kvantitativa metoder för datainsamling och analys

Färdighet och förmåga

• med ett hälsofrämjande perspektiv/förhållningssätt utföra grundläggande omvårdnad samt tillämpa kliniska färdigheter utifrån relevanta författningar med patientsäkerhet i fokus

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kritiskt granska och värdera vetenskaplig litteratur och information som ligger till grund för evidensbaserad vård

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs genomgångna kurser i termin 1

Undervisningens upplägg

Studierna kännetecknas av aktivt kunskapssökande, problemlösning och reflektion. Ett problematiserande förhållningssätt genomsyrar kursen. Arbetsformerna varierar mellan individuellt arbete, arbete i studiegrupp, seminarier och föreläsningar. VFU genomförs på särskilda boenden för äldre. Efterföljande YHIO är obligatorisk. VFU genomförs inom institutionens/fakultetens avtalsområden, där platsgaranti kan ges.

Undervisning på engelska kan förekomma.

För de nätburna inslagen behövs tillgång till dator med internetuppkoppling med 2.0 Mbit/s eller högre i båda riktningarna, ett usb-headset med mikrofon samt webbkamera. Fast uppkoppling är att föredra. Man kan även koppla upp sig på ett bibliotek eller lärcentrum.

Utöver VFU-perioden ingår inga sammankomster på studieorten för distansstudenter.

Examination

Som betyg används en tvågradig betygsskala; godkänd (G) och underkänd (U). Under VFU bedöms kunskaper, färdigheter och förhållningssätt utifrån fastställda kriterier (Moment 1). Kursen examineras även genom seminarium i grupp med individuell bedömning utifrån fastställda kriterier (Moment 2) samt i form av individuell webbaserad tentamen (Moment 3).

För betyget G på hel kurs krävs godkänt betyg på samtliga examinationer samt aktivt deltagande i obligatoriskt moment.

Antalet provtillfällen är begränsade till totalt fem. Student som har underkänts två gånger har rätt att hos programrådet begära annan examinator. Student som underkänts i verksamhetsförlagd utbildning erbjuds en ny utbildningsperiod som till sin längd och innehåll motsvarar den underkända perioden. Student som på eget initiativ avbryter sin verksamhetsförlagda utbildning i förtid kan ges betyget underkänd.

Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall denne uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdighet eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. Detta innebär att ett praktiktillfälle är förbrukat.

I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt vid vilken kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att denne tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen. Om det i kursplanen anges att det finns begränsningar av antalet provtillfällen och studenten har förbrukat dessa har studenten inte rätt till nytt provtillfälle.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Tillgodoräknande
Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. Om ansökan om tillgodoräknande avslås helt eller delvis ska detta motiveras skriftligt. Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

Övriga föreskrifter

För ytterligare information se Regelverket vid Umeå universitet