Artkunskap och systematik, 15 hp

Innehåll

Den första delen av kursen fokuserar på artkunskap samt metoder för inventering av växter och insekter. I detta ingår att utan  hjälpmedel kunna identifiera de vanligaste växterna i norra Sverige och ett urval av mossor, lavar, svampar och insekter, samt att med hjälp av bestämningslitteratur kunna identifiera mindre vanliga växter och insekter i den svenska floran och faunan. Under ett fältprojekt tillämpas artkunskap, planering, genomförande och redovisning av en biologisk inventering. Kursens andra del fokuserar på systematik och livets utveckling, samt organismers släktskap. Huvuddragen i eukaryoternas evolution och grunderna för systematikens teoribildning tillämpas framförallt på landväxter, svampar och djur. I detta ingår att studenterna tränas i att känna igen morfologi och anatomi hos representanter från de olika utvecklingslinjerna. Kunskaperna som erhålls under kursen är mycket värdefulla för biologer i det kommande arbetslivet.

Modul 1 Artkunskap - bestämning av arter och metoder för inventering 5 hp
Under modulen tränas identifiering och bestämning av kärlväxter, arter och släkten av svampar, mossor och lavar som förekommer i norra Sverige, samt de vanligaste grupper inom ryggradslösa djur (fr.a. insekter). Identifiering av ordningar, familjer, släkten och arter tränas både med och utan hjälp av bestämningslitteratur. Metoder för insamling, preparering och dokumentation av botaniskt och zoologiskt material behandlas under momentet.

Modul 2 Inventeringsprojekt 3 hp
Modulen består av ett projektarbete som utförs i grupp. Syftet är att tillämpa inventeringsmetoder genom att kvantifiera och jämföra organismers täthet, biomassa, eller artantal mellan olika miljöer. Under projektet tränas planering, genomförande och redovisning av en fältundersökning. Redovisning av projektarbetet sker genom en skriftlig rapport i vetenskaplig form som presenteras muntligt vid ett seminarium med opponentsystem. Det praktiska arbetet sker i mindre grupper i anknytning till exkursioner.
 
Modul 3 Systematik 7 hp
Modulen fokuserar på systematik och livets utveckling, samt organismers släktskap. Systematikens grunder, d.v.s. taxonomi, fylogeni, klassificering och nomenklatur tas upp och tillämpas framförallt på landväxter, svampar och djur. Karaktäristiska drag hos de större grupperna inom virus, bakterier, arkéer och eukaryoter, särskilt landväxter, svampar och djur gås igenom samt hur dessa utvecklats evolutionärt i förhållande till varandra under jordens historia. Morfologiska och anatomiska studier av representanter för organismgrupperna bedrivs i laboratorier där bl.a. mikroskopering övas.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenterna för betyget Godkänd kunna:
 
Modul 1
1. identifiera i norra Sverige vanligt förekommande växtarter, mossor och lavar utan hjälpmedel samt kunna bestämma svenska växtarter genom att använda bestämningslitteratur.
2. identifiera i norra Sverige vanligt förekommande ordningar, familjer, släkten och vissa arter av ryggradslösa djur dels utan hjälpmedel och dels genom att använda bestämningslitteratur.
3. redogöra för och kunna tillämpa några vanliga metoder för insamling och dokumentation av växter, svampar och insekter.
 
Modul 2
4. tillämpa ett vetenskapligt arbetssätt vid planering av fältundersökningar och analys av data insamlade i fält.
5. skriva, och muntligt redovisa en vetenskaplig rapport samt opponera på vetenskapliga rapporter.
 
Modul 3
6. tillämpa reglerna för vetenskaplig namngivning och klassificering av taxa
7. använda grundläggande terminologi för att beskriva biologiska organismer och deras evolutionära historia
8. karakterisera och identifiera de huvudsakliga grupperna inom virus, bakterier, arkéer och eukaryoter
9. redogöra för huvuddragen i livets historia på jorden
10. redogöra för släktskap samt karaktärsevolution inom växter, svampar och djur
 
Efter avslutad kurs ska studenten för betyget Väl Godkänd kunna:

Modul 1
11. med stor precision kunna identifiera kärlväxter och ryggradslösa djur 

Modul 3
12. tillämpa kursens innehåll på nya frågeställningar
13. uppvisa en analytisk förmåga i lösandet av uppgifter inom kursens områden
14. konstruera egna vetenskapliga argument inom kursens områden.

Behörighetskrav

30 hp biolog eller motsvarande kunskaper

Undervisningens upplägg

Undervisningen omfattar föreläsningar, räkne- och dataövningar, fältdemonstrationer, laborationer, övningsuppgifter, samt ett projekt som utförs i grupp. Fält- och labbdemonstrationer, övningsuppgifter, laborationer, seminarier och projekt är obligatoriska. Dessa moment lär ut metoder och arbetssätt som senare är nödvändiga i arbetslivet. Fältdemonstrationer och övningar sker i stor utsträckning i anknytning till exkursioner. För att ta till vara på barmarkssäsongen i norra Sverige för exkursioner och projekt startar kursen två veckor före datum för övriga kurser på höstterminen.

Examination

Examinationen sker dels genom skriftliga tentamina, dels genom muntlig och skriftlig redovisning av fältstudier, seminarier och projektarbete. På skriftliga tentamina av modul 1 och 3 sätts något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). På projektarbeten i grupp, seminarier och fältstudier ges endast betygen underkänd (U) eller godkänd (G).  För betyget Godkänd på hela kursen krävs att alla FSR för nivån G är uppnådda. För betyget Väl Godkänd krävs dessutom att alla FSR för betyget Väl Godkänd är uppfyllda. Betyget för helkurs sätts först när alla obligatoriska moment är genomförda. Studerande som underkänts, har rätt att undergå förnyat prov för att få godkänt betyg. Den som godkänts i prov får ej genomgå förnyat prov för högre betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslut ska sedan meddelas studenten.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla.